onsdag 8 juli 2009

Maja Lundgren och andra utsatta för blogghatare



När författaren Maja Lundgren öppnade sin blogg och lät alla göra vad dom ville på den och ständigt sa att det där gör ingenting, så drog hon till sig de sårade, förstockade och nedtryckta individer, som inte hade någonstans att ta vägen.

De samlades på hennes blogg och under förment intellektuella små samtal så blev hennes blogg fullständigt invaderad av meningslösheter eller elakheter. I så hög grad att hon måste dra vidare och skriva något ännu mera meningslöst för att undkomma de elaka.

Någon har sagt att vänner och fiender är de enda man kan lita på för de vet man var man har. Och det lär nog gälla även Maja Lundgren, som ofta tror att hennes vänner är hennes fiender och tvärtom.

Denna intellektuella undervärld befinner sig i mörkret tillsammans med dammråttorna och det är det enklaste som finns att vränga orden, så att de blir oanvändbara som de verktyg de var tänkta som från början.

Skrivare var länge ett fint yrke i de gamla riken, där de behövdes för att utöva denna nya konst, som kunde medföra att det blev ordning på både handel och annat. Men det finns numera ett slags ordbajsande intellektualism, som inte för varken världen eller kulturen framåt. Och inte heller den människa som utövar det.

För mig själv är orden absoluta och viktiga. De betyder vad de säger och att vränga dem gör ont i själen. Det är som att dra med krita över en gnisslande tavla när de kunde användas för ett bättre ändamål, som att förändra världen och därmed oss själva.

De som häckar hos Maja Lundgren påminner mig ofta om den mellankrigsgeneration, som levde livet rent ytligt, för de visste att det hade varit två världskrig och väntade in det tredje. De var desillusionerade och trodde ingen om något. Inte ens sig själva. Uppgivna och samtidigt längtande efter en frälsargestalt insåg de inte att det enda de behövde göra var att bestämma sig.

Att resa sig själva och säga att det här måste jag göra. Nu förstår jag vad livet handlar om. De var passiviserade och lämnade inte något stort avtryck efter sig. De gick bara runt i cirklar och insåg aldrig att de när som helst kunde lämna det dammråttesamlande mörket. Det var bara att upphöra att bli omkringdrivna som rö för vinden och gå över till ett annat och verkligt liv.





10 kommentarer:

  1. Du har ju själv gjort några infamösa inlägg hos och om Maja. Vad tycker du om det?
    Anders

    SvaraRadera
  2. Du får nog läsa igenom vad jag skrev en gång till.

    SvaraRadera
  3. Dom påminner om blogghat.
    Anders

    SvaraRadera
  4. Ja det är din tolkning...men jag hatar inte bloggar.

    SvaraRadera
  5. Dessa ensama och sårade personer som skriver på en hel del bloggar bla Majas för att berätta om sin olycka och den oförrätt de säger sig vara utsatta för är ynkliga.

    De har fastnat i ett läge och kan ej gå vidare, de ser sig som offer och vill dra ner alla i samma misär som de upplever att de själva lever i. Att Maja kastar bensin på denna brinnande eld för att pusha sin besöksstatistik etc är lika ynkligt som dessa miserabla troll.

    Kaka söker maka som det brukar heta.
    Synd att det blir så mycket hat mot personer som inte har någon orsak till trollens ursprungliga miserabla situation. Det bevisar att den mentala hälsan inte är riktigt så bra som den borde.

    /Felicia

    SvaraRadera
  6. Oj vad jag håller med dig!

    SvaraRadera
  7. Ann Helena..

    Jättebra skrivet!! :-) Lustigt hur Felicia framställer dessa anti-människor som "stackars" när det enda dom gör är hugger vilt och blint omkring sig..

    SvaraRadera
  8. Det är synd om dem då de ej ser vad de gör och hur de förgiftar sin om givning.
    De är fast i ett tillstånd och vill inte ta sig ur, de vill dra ner fler till sin nivå.

    så det är "stackars" om dem.

    som tur är finns ju deleteknappen direkt till spamfiltrets lilla inkorg om dessa personer blir för närvarande och förgiftande på bloggen.

    /Felicia

    SvaraRadera
  9. När jag var på kurs hos Lars Hesslind sa en av mina kurskamrater en kul grej som i och för sig retade gallfeber på Lasse som hatar adjektiv. Hon uttryckte sin olust inför att beskriva istället för att använda adjektiv. Det är väl idiotiskt att uppfinna hjulet på nytt!

    Jag håller med om att ord kan ha olika betydelse och kan användas på olika sätt. Enkelt eller krångligt.

    Som för några år sedan poppade ordet incitament plötsligt upp. I nyheterna, på tv och i tidningar. Jag fattade ingenting! Vad betydde det? Slog upp det och började skratta åt fåneriet. Incitament är lika med morot! Att locka med en morot för att få folk göra bättre ifrån sig hade plötsligt bytts ut till incitament! Varför? Det lät väl fiiiinare!

    Jaha, suck!

    SvaraRadera