Uppenbarligen vill Eva Gabrielsson ta över Stieg Larssons författarskap nu när han är död. Och det är vad hela arvsprocessen handlar om för hennes del. Mer än om de 20 miljoner, som hon redan har blivit erbjuden av far och bror till Stieg Larsson.
Hon befinner sig på en glidande skala i sina uttalanden, mot att ta över mer och mer av de uttryck och de ordvändningar och det innehåll, som finns i Millennieböckerna. Och hon har uttryckt att hon inte riktigt vet vilket som är Stieg och vilket som är hon själv i de tre böckerna.
De levde så tätt ihop och var så sammanvuxna att det inte går att urskilja vad som är vad eller vem. Detta säger hon till danska Politiken.
”Jag har svårt att se vad som uteslutande är Stieg och vad som uteslutande är jag i Millenniums språk, innehåll och så vidare." Så säger hon, men samtidigt menar hon att hon inte kan säga mer offentligt.
Uppenbarligen handlar hela arvsprocessen om det kulturella arvet och hon har hela tiden hävdat att hon är den som har rätt till det fjärde, ej färdigskrivna manuset. För hon kan färdigställa det.
Om Eva Gabrielsson enbart hade varit intresserad av pengar, så hade hon kunnat avsluta arvstvisten och ha tagit emot de 20 miljoner som hon redan har blivit erbjuden.
Men det hela handlar om en syn på världen, som hon delade med sin sambo. Ett förhållningssätt, som de skapade tillsammans. Och detta arv kan ingen mer än hon ta hand om.
Eva Gabrielsson skriver själv en bok som handlar om saknaden och sorgen efter att plötsligt ha förlorat sin livskamrat, men också om det ekonomiska efterspelet, underbyggt av dagboksanteckningar och mejlväxlingar. Boken kommer att ha titeln "Året efter Stieg".
Här finns ursprungsartikeln.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar