tisdag 31 augusti 2010

Stackars kvinnorörelsen!

Jag läste den långa och trista redogörelsen för vad Ms A, Ms W och Mr A hade haft för sig de där dagarna i augusti. Herregud det var väl ingenting att prata med polisen om.

Det luktar verkligen ännu mer hämnd än tidigare om hela denna fula historia. Damerna i fråga har uppfört sig som om de var en kombination av gatflickor/oskulder från 1800-talet. Vilket ben ska de stå på?

Något ansvar för den egna sexualiteten är det väl rimligt att ta även om man är kvinna? Ska de tvinga Mr A att gifta sig med dem båda? Eller vad handlar hela historien om?

Och hur kan advokat Claes Borgström påstå att detta är ett sexualbrott? Han är tydligen den mest pryda kvinnan i hela gänget. En mycket underlig historia vars skugga faller tung över hela kvinnorörelsen.

Vad har hänt sedan jag gick med i Grupp 8 i början av 70-talet? Dåförtiden var det en ren västanfläkt, som hördes från kvinnorna, som verkligen behövde hjälp, för vi hade tagit på oss att uppfostra barnen, jobba hemma och samtidigt jobba borta. Det behövdes barntillsyn och avlastning för kvinnorna.

Min mamma hade blivit svårt misshandlad av sin sambo innan hon dog alldeles för ung, bara 43 år gammal, ifrån sin ettåriga dotter i slutet på 60-talet och det var en orsak till att jag gick med i Grupp 8.

Sedan dess har kvinnorörelsen utvecklats till en amöba, som ska sluka allt. Männen är bovar, födda sådana och det senaste idiotförslaget var att registrera alla män i ett dna-register.

En gång för alla: män är inte födda onda eller till att bli förövare. Kvinnor är inte små oskyldiga flickor hur gamla de än blir. De är inte födda till offer. Vi måste lämna denna idiotiska syn på mänskligheten och gå över till en annan, där var och en är ansvarig för sina handlingar. Också inför polis. Det borde inte längre vara möjligt att falskanklaga män ostraffat för övergrepp. Varken på kvinnor eller barn.

Och hur kan två vuxna kvinnor ens bry sig om att gå till polis med ett sådant fjompigt ärende? Och hur kan en jouråklagare efterlysa mannen i fråga? Jag blir mörkrädd.

måndag 30 augusti 2010

Björk fick pris och Isabel Allende är som jag

Jag ser just slutet på utsändningen från Berwaldhallen och det firande av sångerskan Björk som försiggår. Ta hennes magiska musik och författarinnan Isabel Allendes böcker så har ni också mig i ett nötskal.

Det nordiska, mystiska finns där hos mig också. Och jag pratar också med de döda. "Man går ut ensam upp på berget, eller ut i djungeln eller i skogen och då får man kontakt med sitt totemdjur", säger Isabel i en intervju i Det Bästa.

Om sin mormor säger hon:

- Hon var en magisk varelse, mycket originell, synsk, telepatisk, riktigt märklig. Nuförtiden hade hon blivit inspärrad på ett mentalsjukhus.

Hennes mormor lyfter henne varje gång hon fastnar i vardagslivets futtigheter, säger hon. Och hennes döda dotter Paula hjälper henne att hjälpa andra.

Isabel Allende kunde vara min släkting, min kusin. Jag känner så väl igen mig i henne.

Det här är ett avsnitt ur min nya bok I Ormbärarens tid:

Jag drömde den natten att jag åkte tåg med en bunt mattor och var i ett land, där solen sken och det fanns starka färger och många sorters människor. När jag klev av tåget såg jag att stationen var Västerås Central. Denna stad, som både min mammas och pappas släkter kom ifrån och där min pappas morfar var Max Schenström, häradshövding och politiker på 18- och 1900-tal. Han som var med och bestämde att järnvägen måste byggas ut och gå från Stockholm till Västerås. Hans porträtt finns fortfarande i stadshuset. Som oljemålning. Vi har varit där och sett det en gång. På mammas sida fanns det inte en enda känd människa, inga maktmänniskor utan bara det enkla folket. De som bar upp landet utan så mycket väsen. Men i min dröm var Västerås Central förvandlat till en järnvägsstation i ett annat land. Med starka färger och ett starkt solsken. Mina släkter gick ihop och förenades på denna central.

söndag 29 augusti 2010

PO Enquist röker istället för att supa

Jag råkade se en norsk intervju med PO Enquist, som handlade om hans alkoholisttid för 20 år sedan. Han visste att han drack för mycket och dolde det inte för omvärlden. Men det blev en ursäkt för att kunna fortsätta.

Så pratade han om den missbrukargen, som kan yttra sig i att någon bestiger Mount Everest, seglar jorden runt, jagar kvinnor, blir författare eller super och nyttjar narkotika. Eller allt på en gång. Det lät också som en ursäkt.

Intervjun började med att han fimpade en cigarrett, för som han sade, han måste ha någon last. Han hade räknat ut att han skulle få lungcancer ungefär vid 85 års ålder och det spelade ingen roll nu då han ju är 75 (fyller 76 i september). Dock så hade han gått igenom två bypass-operationer, så han borde nog sluta röka.

Dessutom var han helt på det klara med att hans supande då var ett sätt att begå självmord, ett långsamt och smetigt självmord. Och det gick heller inte att skriva, att författa när han söp.

Hans resonemang är slående för den positivistiska människan, den som inte kan fatta att hon är något mer än vad hon ser, som inte har några förklaringar utöver vad vetenskapen har kommit fram till, som inte inser att det finns världar utanför det hon själv har skapat. Eller inte vill befatta sig med detta.

Summan av de fysiska lasterna är inte heller inte konstant. Det är inte så att man behöver ersätta en med någon annan. Det går lika bra att meditera, att gå in i en sjäslig sfär.

Förklaringen till hans supande var att han drömde om alla romaner han skulle skriva under detta drickande och om alla positiva recensioner han skulle få. Vilket övermod! Vilken idioti! Han hade ju redan uppnått allt detta. Vilken megaloman gudsidé om sig själv.

Hans tänkesätt vittnar om den ensamhet, upphöjdhet och exil (som han kallar det) som han befann sig i säger han och det var därför han drack. Egentligen berättade han ingenting om varför. Han gömde sig bakom orden.

Dock så insåg han att det var ett fall från hög höjd till en djup botten. Numera dricker han ingenting. Inte ens en lättöl och han blir upprörd över att cider, som han tycker om innehåller 1,8 procent. Va? Inte sant.

Jag har vanlig cider hemma. Den innehåller 0,3 volymprocent alkohol respektive 0,7 volymprocent. Det kan minsta barn dricka.

lördag 28 augusti 2010

Leif G W Persson var uppörd i TV4

Han är verkligen förbannad på Thomas Bodström på riktigt. Det märktes när han satt i soffan i morse i TV4. Hans fru hade sagt åt honom att lugna ned sig. Det var inte riktigt bra för hälsan att bli så förbenad.

Kul att se att han verkligen är en människa, som blir förbannad på, att han har röstat i alla år på sossarna och absolut inte tänker göra det i år. Han är lite äldre än jag för han föddes i mars 1945, ungefär då jag koncipierades för att sedan födas i december 1945.

Jag bytte parti och block redan förra gången det var val. Göran Persson var inte riktigt klok tyckte jag och socialdemokratin hade havererat under 90-talet när krisen var ett absolut faktum. Något som dom försöker att glömma nu.

Borgarna har lärt sig att hantera den någorlunda, så att inte Sverige ramlar rakt ned i ett avgrundshål, så naturligtvis behöver de fyra år till för att få någon riktig ordning på landet.

Själv har jag lovat mig själv att aldrig mer rösta på sossarna, medan Leif G W hoppas och tror på att den "gamla" sortens tänkande som fanns inom socialdemokratin ska komma tillbaka. Han gillar inte samarbetet och kompromissandet med miljöpartiet och vänstern. De har inte särskilt mycket gemensamt tycker han.

Nä, den gamla tiden är förbi och kommer aldrig mer igen. Det vi behöver är att gå in i något nytt och annorlunda. Inte längre låta hela vårt politiska tänkande vila på något som skapades som idéer för mer än hundra år sedan.

Ingenting av det som finns i dag fanns då. Inte den blixtsnabba omgörningen av näringslivet, inte internet, inte datorer. Det är den stora revolutionen, som ingen kunde förutse. Att vi på detta lilla klot skulle bli en helhet med hjälp av satelliter och ny teknik.

Ännu har vi inte greppat vad det betyder. Men Thomas Bodström verkar ha gett upp valet, eftersom han flyttar nu till USA med familjen, istället som han sa i oktober. Han tänker använda Facebook till att vinna.

Men det är nog att överskatta Facebooks betydelse. Politik kräver kontakt med människor på ett annat sätt än med lite duttande på tangenter. Det inser nog också Thomas Bodström.

Leif G W Persson ligger mer rätt i tiden, som överhuvudtaget inte gillar sossar längre och särskilt inte Thomas Bodström.

fredag 27 augusti 2010

Jag skrattade gott åt Ann-Charlotte Marteus

Hon kunde inte låta bli att hoppa på bloggvärlden, som skrev om Ardin-Assange. Bloggarna är ett av hennes mobbningsobjekt och hon ser det som en uppe-nerevärld. På toppen finns gammelmedia och i botten sådana som jag som skriver i blogg.

Det finns inga sådana rangskalor. Alla som skriver befinner sig på samma nivå. Var och en av oss har orden i vår hand. Läsa och skriva får vi lära oss i småskolan. Det är vad vi gör av orden som särskiljer oss. Och tankarna bakom orden. Inte att vi följer fåror, som sedan länge är plöjda och bearbetade.

Vad som mer skiljer skribenterna åt är själva inramningen. Gammelmedia har en trygg och säker inramning. När man sitter där skyddas man av tjocka väggar, både synliga och osynliga.

Jag vet eftersom jag har suttit inom DN:s väggar i massor med år. Det finns ingen som kommer åt en där, för det betraktas fortfarande som ett heligt ordtempel. Och rangordningen där inne finns också mellan redaktionerna. Men alla är skyddade av allt det som sitter i väggarna. På gott och ont.

Alla är inramade av mångåriga traditioner, som håller tillbaka, samtidigt som skribenterna är inneslutna i bomull bara de andra i redaktionen tycker att en skribent ska skriva det den skriver. Det är den omtalade självcensuren, som alltid sätter gränser.

En bloggare har inga sådana gränser. Ämnessfären är fri och likaså uttryckssätten. Det beror av den enskilde bloggarens egen personlighet och utveckling vad som kommer på pränt.

Naturligtvis finns det en hierarki här också, men den utkristalliserar sig genom att bloggare är mer eller mindre skickliga på att fånga det som ligger i tiden och skriva om det på sitt eget sätt.

Här finns inget skydd mot omvärlden, utan det måste var och en av bloggarna skapa själv, genom sin egen stil och sitt sätt att bemöta omvärlden.

Men att som Ann-Charlotte Marteus gör, hoppa på oss i klump, för att vi skriver är inte särskilt smart eller intelligent. Bara en gammal och väl plöjd fåra.

Läs också detta.

onsdag 25 augusti 2010

Assange blir förhörd om ofredande

Från våldtäkt till ofredande. Så blir brottsrubriceringen mot Julian Assange.

Detta ser ut som en reträtt ganska långt mot att nästa steg blir ingenting. Ofredande betyder enligt Brottsbalken:

kapitel 4, §7: Den som handgripligen antastar eller medelst skottlossning, stenkastning, oljud eller annat hänsynslöst beteende eljest ofredar annan, döms för ofredande till böter eller fängelse i högst ett år. Som ofredande räknas också telefon- och brevterror. Även mobbning har under senare tid räknats som ofredande. Ofredande faller under allmänt åtal.

Det bidde bara en tumme alltså. Men Eva Finné säger till Expressen att hon absolut tror på vad kvinnan har berättat. Denna kvinna är alltså inte Anna Ardin utan Ms W, som hon kallades i utländsk press. Claes Borgström, som är kvinnans advokat är klart missnöjd och kommer att begära överprövning.

Svenska män klarar sig undan våldtäkt

- Forskning visar att svenska män har mycket lättare att klara sig undan fällande domar i våldtäktsmål, säger Klara Hradilova Selin på Brottsförebyggande rådet (Brå) apropå att sverigedemokraterna har gått igenom 114 tingsrättsdomar från 2009.

De har funnit att 48 procent av våldtäktsmännen var utrikes födda och att nästan 40 procent var utomeuropeiska invandrare. Den gruppen består av omkring 7 procent av befolkningen, så överrepresentationen är klar enligt sverigedemokraterna.

Men det går inte heller att säga något om den faktiska brottsligheten utifrån lagförda brott, säger Brå. Det var omkring 6 000 anmälda våldtäkter förra året och domarna var 253. Ett mycket litet antal gick således till rätten och dömdes som våldtäktsmål.

På Brå anser man inte att det är en våldtäktsvåg i Sverige, för dessa siffror går inte att jämföra med andra länders. I det här landet finns en mycket vidare definition av vad som är våldtäkt. Gärningar som i andra länder blir sexualbrott eller ofredande blir i Sverige våldtäkt.

Här läggs också mycket arbete ned på att tidigt registrera alla fall, som kan misstänkas vara våldtäkt - också fall som senare inte visar sig vara det. Alla enskilda gärningar registreras också medan man i andra länder bara registrerar det senaste tillfället eller huvudbrottet.

Enligt Klara Hradilova Selin på Brå finns det inget som tyder på att antalet våldtäkter har ökat i Sverige.

– Det är absolut inget vi kan se i vår statistik, däremot har antalet anmälningar ökat kraftigt de senaste åren, vilket inte alls är samma sak som att det skulle begås fler våldtäkter.

Anledningen är enligt henne att toleransen mot våldtäkter minskat i samhället och att allt fler törs göra anmälningar. Dessutom har definitionen av våldtäkt utökats rent juridiskt, vilket gjort att anmälningar i dag kommer in till polisen för sådant som inte anmäldes för femton år sedan.

Ett sådant känt fall är Wikileaks profil Julian Assange, som blev anmäld för våldtäkt och anhållen för brottet i sin frånvaro. Men knappt 24 timmar senare blev det osäkert vad för slags brott som hade begåtts, ifall det alls var något. Chefsåklagare Eva Finné har ännu inte kunnat besluta sig för brottsrubriceringen.

Striden mellan män och kvinnor

Det som står mot vartannat nu idag i varsin ringhörna är hela den utveckling med extremfeminism, som har försiggått i Sverige de senaste tjugo åren. Mot detta står den gammaldags manligheten. Den som tog hand om kvinnorna och slet för att försörja familjen.

Det är en manlighet med positiva förtecken av den sort som finns också i dag. Den negativa extremfeminismen går in för att detronisera männen på arbetsmarknaden, att ta över makten över barnen. Att göra sig av med det manliga elementet ute i verkligheten och att försöka införliva allt med sig själva.

Detta i sin tur gör ofta att de negativa manliga och kvinnliga sidorna hos människor blir agiterade. Det är en kamp, som om inte de positiva sidorna hos människor ingriper, inte kan föra något gott med sig.

Inom oss alla finns de element som ingår i män och kvinnor. Vi kan betona mer eller mindre det som förknippas med dessa olika kön. Den valfriheten har vi om vi är medvetna om hur vi beter oss.

Går det att vara feminist utan att vara extremfeminist. Jo visst kan man det. Det går att stå på sig om sina egna rättigheter utan att attackera männen. Det går att leva ihop med män utan att försöka ta all makt ifrån dem. Utan att beröva dem barnen.

Mannen inom en kvinna är den oresonliga del, som aldrig slutar att prata och argumentera om denna del är negativt präglad. Den delen står för åsikter och övertygelser ända in i döden. Denna animus kan i positiv bemärkelse stötta och ge en kvinna ryggrad, hjälpa henne igenom svårigheter och låta henne bli kreativ och företagsam. I sin högsta form kan denna manliga sida sätta en kvinna i kontakt med hennes tids andliga utveckling och hon kan då bli mer mottaglig än en man för nya och skapande idéer.

Hos en man så utgörs hans kvinnliga sida av känslostämningar, mottaglighet för ingivelser och förmåga till personlig kärlek. När mannen inte kan hitta fram genom logiskt tänkande så hjälper den kvinnliga sidan honom att ta fram intuition och blir en förmedlare till en större inre del av psyket. Den negativa sidan hos denna kvinnliga sida hos män är vassa och giftiga anmärkningar om allt. Männen kan ge sig in i en destruktiv pseudointellektuell lek, vilket hindrar dem att träda i direkt kontakt med livet och verkligheten. En negativ kvinnlig inre sida kan också dra bort en man från verkligheten genom råa erotiska fantasier, vilka kvarstår om mannens känsloliv förblir infantilt.

Nu när detta i vårt land manifesteras i olika rättsliga processer, så har kampen mellan mannen-kvinnan fått kollektiv innebörd. Och de negativa aspekterna dominerar ofta i dessa tillställningar. Meningen med att låta detta gå till offentlig prövning måste vara i en positiv bemärkelse att vi ska få möjlighet att återigen ompröva våra egna inre manliga och kvinnliga sidor och för oss som människor kan detta innebära att vi utvecklas mot en mer positiv själslig nivå.

tisdag 24 augusti 2010

Leif Silbersky i den andra ringhörnan

Advokat för Julian Assange blir Leif Silbersky och han tycker att detta är den värsta rättsröta han har sett.

Han tar utländska medier till intäkt för att åklagarna har burit sig mycket illa åt mot hans klient. Aldrig har han blivit uppringd av så många. Silbersky är en gammal räv i systemet och vet hur en slipsten ska dras.

Så nu är scenen riggad och så får vi se hur det ska gå vidare kanske i morgon. När väl chefsåklagaren Eva Finné har bestämt sig för hur detta brott ska rubriceras.

Ingen smutskastning av Julian Assange

Claes Borgström blir de båda kvinnornas advokat mot Julian Assange. Han säger att de båda inte har haft något skäl till smutskastning och att Pentagon eller någon annan säkerhetstjänst skulle ha varit inkopplad finns det inget fog för.

Claes Borgström är politiskt engagerad i socialdemokratin och har också uttryckt sig positivt om Gudrun Schyman. Han var varit jämställdhetsombudsman mellan åren 2000-2007. Kvinnorna har själva begärt att få honom till advokat.

Han bedömer att de har utsatts för sexuellt ofredande om inte något värre. Och att jouråklagaren anhöll Julian Assange i hans frånvaro tycker han inte var det minsta konstigt.

Advokat Claes Borgström tycker att män bär en kollektiv skuld till kvinnors problem med männens våld och han har varit positiv till en särskild mansskatt.

måndag 23 augusti 2010

Offret Anna Ardin

Nu är det bekräftat genom ordföranden i Broderskapsrörelsen Peter Weiderud att Anna Ardin är det ena offret för manschauvinisten Julian Assange. Eller är han möjligen en brottsling?

Peter Weiderud går då automatiskt in i den gamla beskyddande rollen som man. Han har ansvaret för hur Anna Ardin mår. Jaha.

Jag blir så trött på denna kvinnorörelse som absolut självuppfyller det de säger om världen: den är full av det där andra könet: männen, som om de inte är våldsmän så kommer de att bli det.

Med den synen på världen så blir den sådan. Så stark är vår egen föreställningsförmåga att det vi har i våra huvuden som idéer totalt kan ta över hur verkligheten ser ut.

Att göra som Anna Ardin och stänga ned allting, blogg och twitter och sjukskriva sig och dra sig undan världen är det värsta man kan göra i ett sådant här läge.

Men hon är väl lurad av resten av kvinnorörelsen. Indoktrinerad i dess ideologi, frälst av dess lära, övertagen och omvänd av denna sektliknande syn på männen. Stackars tjej!

Och Julian Assange å sin sida kan väl ha lurats av de blonda, kåta bilderna av den svenska kvinnan, som bland annat vår käre Ingmar Bergman har spritt över världen sedan i början på 50-talet.

Jag hoppas vi får veta mer i morgon om var någonstans vi står i denna röra. För helsike Eva Finné gör vår plåga kort och bestäm dig för vilket brott du vill åtala Julian Assange. Så vi får en ände på detta!

Anna Ardins raffinerade hämnd?

Anna Ardin, som är en av anmälarna av Julian Assange, hade konstruerat en lista på sin nu stängda blogg ifall någon kvinna funderade på hämnd.

"Ett skäl för hämnd
Jag har funderat en del över hämnd de senaste dagarna och kom över en väldigt bra sida som inspirerat mig till denna sju punkters hämndinstruktion på svenska.
Steg 1
Tänk igenom väldigt noga om du verkligen ska hämnas. Det är nästan alltid bättre att förlåta än att hämnas
Steg 2
Tänk igenom varför du ska hämnas. Du behöver alltså inte bara vara på det klara med vem du ska hämnas på utan också varför. Hämnd ska aldrig riktas mot bara en person, utan även möta en viss handling.
Steg 3
Proportionalitetsprincipen. Kom ihåg att hämnden inte bara ska matcha dådet i storlek utan även i art. En bra hämnd är kopplad till det som gjorts mot dig. Om du till exempel vill hämnas på någon som varit otrogen eller som dumpat dig, så bör straffet ha något med dejting/sex/trohet att göra.
Steg 4
Gör en brainstorm kring lämpliga åtgärder för kategorin av hämnd du är ute efter. För att fortsätta exemplet ovan så kan du paja ditt offers nuvarande relation, fixa så att dennes nye partner är otrogen eller se till att han får en galning efter sig. Använd din fantasi!
Steg 5
Tänk ut hur du kan hämnas systematiskt. Kanske kan en serie brev och foton som får den nya att tro att ni ännu ses bättre än bara en stor lögn vid ett enstaka tillfälle?
Steg 6
Ranka dina systematiska hämndscheman från låg till hög i termer av troligt lyckat genomförande, krävd insats från dig samt grad av tillfredsställelse om du lyckas. Den ideala hämnden ligger givetvis så högt som möjligt i dessa staplar, men ofta kan en ökad insats av arbete och kapital ge säkrare output för de andra två, egentligen viktigare parametrarna.
Step 7
Skrid till verket. Och kom ihåg vilket ditt mål är medan du opererar, se till att ditt offer får lida på samma sätt som han fick dig att lida."

Anna Ardin var den som bjöd in Julian Assange till Sverige. Hon har jobbat som hans pressekreterare när han har varit här. Det var hon som ordnade seminariet med Assange i LO-borgen.

Hon är en uttalad feministisk aktivist, alltså extremfeminist. Hon kan vara motiverad att göra en anmälan av principiella och ideologiska skäl.

Hon har studerat i Uppsala och där haft hand om jämställdhet vid studentkåren. Alla vet hur det ser ut i Uppsala med Eva Lundgren som drivande professor i genusfrågan.

Hon twittrade om att Assange ville gå på kräftskiva. Det var där eller efter den, som den påstådda våldtäkten inträffade.

Piratpartiet har raderat alla bilder och all information som visar Anna Ardins och Julian Assanges samröre.

Anna Ardins blogg är nedstängd och hon har raderat det twitter som handlade om henne själv och Julian Assange. Enligt Peter Weiderud ordförande för Broderskapsrörelsen så är det hon som har anmält Julian Assange för sexuellt ofredande. Hon är nu sjukskriven

Ifall hon kom in med sin "våldtagna" väninna till Citypolisen, för att rådfråga, så skulle de tas på absolut allvar. Som jag har skrivit tidigare. Det behövs inga konspirationer i Sverige, bara vanlig enkel feminism för att allt ska gå åt skogen!

Chefsåklagare Eva Finné skyndar sig nu att sätta sig in i fallet och kommer med ett beslut kanske redan i morgon om hur detta ska rubriceras och hur detta ska gå vidare. Vi väntar med spänning.

Theodor Kallifatides har förlåtit sina fiender

Författaren från Grekland var på TV i morse och talade om sin nya bok Det gångna är inte en dröm. Den bok, som inte skulle skrivas för han hade bestämt sig för att det var slut med detta arbete.

Men han fick så långtråkigt så att han började skriva lite för sig själv ändå, utan tanke på utgivning. Och så blev det till slut denna berättelse och uppgörelse med hans egen ungdom. Då han blev tvungen att ta sig från Grekland till något annat land, för han hade ingen framtid i ett land, där hans pappa hade blivit angiven för att han var vänster.

Hur förlåter man då att ens eget land inte gick att leva i utan att han var tvungen att utvandra till Sverige? Han säger att det var möjligt när han återvände till byn, som hade förstört hans pappas liv och där hans bror hade blivit svårt misshandlad.

När han sitter där på torget så vet han att de som gjorde detta alla är döda. Runt honom finns barn och barnbarn till dessa människor, men de har ingenting med detta att göra. Och han själv är där för att byn vill hylla honom.

Han tror att det är borgmästaren och den lokala bokklubben, som vill äta middag med honom, men det visar sig att det är hela byn som vill delta i hyllandet av honom som författare i landet Sverige.

Det gångna är inte en dröm. Det gäller att komma ihåg det, men att inte gräva ned sig i bitterhet, utan att försonas med det. Och vad skulle han ha gjort ifall de som angav hans pappa hade suttit där på torget?

Han säger att han skulle ha tagit det råd, som han fick av en annan vänstermänniska, som hade blivit svårt misshandlad och hade sviter av det livet igenom: han skulle ha bjudit på en öl och sedan skulle det vara borta.

söndag 22 augusti 2010

TV4:as expert underkänner pappor

- Ja här står jag och diskvalificerar mig som kvinna, för jag arbetar ju och 23 procent av mammorna i tvister förlorar ju ändå vårdnaden om sina barn. Det lyckades Lena Sundström kläcka ur sig i direktsändning vid 19-sändningen i TV4.

Där togs återigen upp den seriösa undersökning, som redovisades i TV4 i morse. Denna undersökning har gjorts av domar mellan föräldrar i Sverige i vårdnadstvister av föreningen Min Pappa. Genom den framgår att 77 procent av vårdnaden av barn i tvister i Sydsverige går till mamman. Pappan utesluts ofta helt.

Värst var det i Lund där 85 procent av alla domar gick i mammans favör under dessa tre år.

Nä, det är rättvist, för det är barnen som står i centrum säger Lena Sundström. Det handlar inte alls om mammor och pappor. All hänsyn tas till barnen. Många faktorer vägs in och det är barnen det handlar om.

Siffrorna motsäger dock detta. Av slentrian och därför att mammor anses vara de bästa för barnen så utesluts ofta pappan. Det finns alltså siffror på det. Hur mycket Lena Sundström än försöker att förklara bort det.

Det vore omöjligt med en sådan expert i vilket annat ämne som helst. Någon som viftar bort siffror och statistik med ett leende, som säger att det här är inte något att ta på allvar. Och som inte själv har en enda siffra att komma med utan bara egna påståenden.

Lena Sundström hittades när hon var ungefär en månad gammal utanför ett barnhem i Sydkorea i Seoul och adopterades till Sverige när hon var ca sex månader. Hon har kritiserat socialdemokratin från vänster och är kolumnist i Aftonbladet och naturligtvis feminist.

Åklagarmyndigheten förklarar Assangeärendet

Frågor och svar är utlagda på åklagarmyndigheten, för att förklara vad som hände i går. Där sägs att en ny åklagare fick hand om fallet för att jouråklagaren skulle avlastas.

Där sägs också att chefsåklagare Eva Finné hade tillgång till mer material än jouråklagaren hade haft. Förmodligen betyder detta att chefsåklagaren inte nöjde sig med att lyssa till ärendet per telefon, utan tog del på plats av handlingarna i målet, dvs de båda förhören med de båda kvinnorna.

Att åklagarmyndigheten fick kalla fötter märktes av att myndigheten inte kunde vänta ens till i morgon att besluta om att häva anhållan av Julian Assange. Det är annars praxis att ärendena fördelas på måndagar efter helger.

Det läcktes inte något namn från åklagarmyndigheten påpekar de, utan det var en nyhetsredaktion, som på något annat sätt hade fått tag i Julian Assanges namn. Dock så bekräftade myndigheten namnet.

Chefsåklagare Eva Finné kommer att jobba vidare med ärendet under veckan. Vad ska vi tro? Att det hela rinner ut i sanden och blir nedlagt eller att det förhalas i tiden och blir böter så småningom?

Sverige framstår som ett rättsligt moras

Att först anhålla Julian Assange i sin frånvaro och sedan häva allt inte ens 24 timmar senare framstår inte rättssäkert. Det visar att det är något allvarligt fel på antingen polisens utredning eller åklagarmyndigheten.

Det är helt riskfritt att anklaga män i Sverige. I det här fallet kommer absolut ingenting att hända med kvinnorna, även om historien inte håller.

Den statsfeminism vi har i landet har gjort att alla män ses som våldsverkare och har de inte våldtagit eller slagit en kvinna så är det bara en tidsfråga innan de gör det.

Det är hatet mot halva vår befolkning bland extremfeminismen, som har fått det uttrycket. Och den extremfeminismen blev alltmänt vedertagen under 90-talet och in på 2000-talet också i politiska och mediekretsar. Göran Persson stod i spetsen för alla de politiker, som inför förra valet bekände sig till feminismen.

I Sverige erkänns inte kvinnors våld mot män på samma sätt som tvärtom. Statsstöd utgår till att försvara alla kvinnor mot män och vi avlönar professorer på våra universitet för att de ska ta reda på varför män är så våldsamma.

Under den här mandatperioden har regeringen satsat drygt 800 miljoner kronor för att genomdriva 56 åtgärder för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld, samt våld i samkönade relationer. Ingenstans i regeringens handlingsplan nämndes något om kvinnors våld mot män.

I Sverige ses kvinnor alltid som offer, några som inte kan försvara sig, utan som alltid är utsatta. Den bilden är falsk. Och har uppenbarligen medfört att Julian Assange blev först anhållen i sin frånvaro för våldtäkt och att utredningen numera handlar om ofredande.

Ofredande i juridisk bemärkelse är detta: Enligt brottsbalkens kapitel 4, §7: "Den som handgripligen antastar eller medelst skottlossning, stenkastning, oljud eller annat hänsynslöst beteende eljest ofredar annan, döms för ofredande till böter eller fängelse i högst ett år. Som ofredande räknas också telefon- och brevterror. Även mobbning har under senare tid räknats som ofredande. Sker närgånget sexuellt beteende mot personer under 15 år räknas detta till sexuellt ofredande."

Sexuellt ofredande är enligt brottsbalken 6 kap 10 §:
"Den som, i annat fall än som avses förut i detta kapitel, sexuellt berör ett barn under femton år eller förmår barnet att företa eller medverka i någon handling med sexuell innebörd, döms för sexuellt ofredande till böter eller fängelse i högst två år.
Detsamma gäller den som blottar sig för någon annan på ett sätt som är ägnat att väcka obehag eller annars genom ord eller handlande ofredar en person på ett sätt som är ägnat att kränka personens sexuella integritet."

Många frågor återstår kring fallet med Julian Assange. Men främst är frågan varför åklagarämbetet handlade så ryckigt? Först en anhållan för våldtäkt och sedan ingenting särskilt, bara en utredning som fortsätter. Borde inte åklagarmyndigheten se över sina rutiner så att denna rättsliga instans fungerar också på fredagkvällar och lördagmorgnar?

PS. Aftonbladet, vars chefredaktör Jan Helin hindrade Julian Assange från att publicera sin första krönika hos dem i går, har nu inlett återupprättningen av hans image genom att intervjua honom. Där visar sig återigen hans föreställningar om säkerhetstjänster och sexfällor. I Sverige behövs inte något sådant. Julian Assange har fortfarande inte förstått hur feminister funkar.DS.

PSPS. Skyldig till denna härva är Karin Maria Häljebo Kjellstrand, jouråklagare, som tog beslutet att anhålla Julian Assange genom att prata med en polis om vad som hade hänt. Hörsägen alltså. Hon har jobbat i sju år som åklagare med sex- och relationsbrott. Hon är född 1975. DSDS.

lördag 21 augusti 2010

Julian Assange anklagas av 30-åring

Den 30-åriga kvinnan väljer nu att gå ut i Aftonbladet och berätta om att Assange inte kunde ta ett nej, att de tydligen var överens till en början, men att det sedan har gått snett.

Julian Assange har en skev syn på sex säger hon. I båda fallen har kvinnorna sagt nej, men att det inte har uppfattats av Julian Assange. Den 30-åriga kvinna blev utsatt för sexuellt ofredande och den andra kvinnan för våldtäkt.

Detta är alltså ingen sammansvärjning utan något som har hänt och är verkligt, menar hon. Det handlar inte heller om Pentagon.

Och här berättar DN att åklagaren häver anhållan. Julian Assange är alltså inte längre anhållen i sin frånvaro. Chefsåklagaren Eva Finné häver anhållan, men utredningen fortsätter. Dramatik.

Åklagarämbetet fick alltså kalla fötter och ville inte ha hela världspressen utanför dörren. Lite utredning i lugn och ro, utan huvudmannen anhållen är förmodligen ett bättre scenario.

Chefsåklagare Eva Finné säger att hon inte anser att Julian Assange har begått våldtäkt.

Läs också detta om det svenska rättsliga moraset.

Julian Assange anhållen för våldtäkt

UPPDATERAD

Wikileaks grundare är anhållen för våldtäkt i två fall. Han är anhållen i sin frånvaro på sannolika skäl. Det är den starkare misstankegraden.

Det är två kvinnor, som han har träffat i sin rundtur i Sverige som begav sig till polisen för att rådfråga. De vågade inte anmäla honom. Polisen uppfattade det som att de var rädda för hans maktposition.

Han eftersöks nu av polisen. Den ena kvinnan ska han ha träffat natten mellan lördag och söndag i en lägenhet på Södermalm i Stockholm. Den andra kvinnan har han mött i Enköping i tisdags morse.

Kvinnorna känner varandra och de kom till Citypolisen i Stockholm i går för att rådfråga om vad de hade varit med om med mannen. De ville inte göra anmälan. De var rädda och vågade därför inte anmäla.

Vad är det då som har hänt? Är Wikileaks grundare utsatt för en komplott eller har han verkligen begått detta brott? Han har blivit jämförd med Che Guevara och att förkroppsliga de litterära gestalterna Blomkvist-Salander i en person.

Som barn levde Julian Assange på flykt undan en sekt. Som tonåring startade han hackergruppen International Subversives, bröt sig in i datorsystem och åtalades i australiensisk domstol.

Som 38-åring leder han Wikileaks, sajten som har publicerat hemligstämplade dokument om allt från kenyansk korruption till krigen i Irak och Afghanistan. USA kan han inte längre besöka utan att bli anhållen. Är han en simpel våldtäktsman?

Chefredaktör Jan Helin ser allvarligt på uppgifterna. Ja, det borde han göra som har engagerat Julian Assange som krönikör. Dock har Aftonbladet fått ett mejl där Julian Assange nekar till våldtäkt. Ja, vad skulle han göra? Erkänna i tidningen?

Han har också förnekat anklagelserna till DN och Svenskan refererar detta plus skriver om varför de måste skriva.Och DN skyndar sig att lägga in en brasklapp och ta udden av att ha höjt Julian Assange till skyarna.

Polisen söker efter Julian Assange i Sverige och har inte lämnat någon internationell efterlysning på honom ännu. Finns han ens i Sverige? Finns väl inte något som tyder på det.

I norska Dagbladet förnekar Julian Assange återigen att något är sant av det som läggs honom till last och att han inte visste något om detta förrän han läste Expressen i morse. Han ser det uppenbarligen som en del i någon slags komplott eller "skitne triks" som det blir på norska.

Enligt AFP så ska Julian Assange vara kvar i Sverige och han tänker överlämna sig till polisen. Pressen är samstämmig där.

Julian Assanges första krönika skulle i morgon ha publicerats i Aftonbladet. Chefredaktör Jan Helin väljer nu att inte göra det. Hela samarbetet läggs på is.

Se också detta.Om vad som hände enligt en av kvinnorna.

fredag 20 augusti 2010

Alliansen vinner valet

Bläckfisken Melvin har redan spått att Alliansen vinner valet om en månad. Han valde självmant två gånger den blå lådan framför den röda.

Den blåälskande bläckfisken är född i Medelhavet, men lär inte få tillbaka friheten fast han väljer blått. Han tillhör bläckfisksorten Octopus vulgaris, är nyfiken, tillitsfull och kan bli generad. Men varför blått då? Är rött en varningssignal också i havet, precis som det är för oss människor.

Rött betyder ofta stopp eller spring så fort benen bär dig eftersom det signalerar fara. Det kännetecknar aggression, uppror och krig.

Blått däremot är som den blå himlen en bra och lugn färg. Det associeras ofta med djup och stabilitet och symboliserar tillit, lojalitet, visdom, förtroende, intelligens, tro och sanning. Så valet kanske var självklart för Melvin?

Ingen mutresa för kronprinsessan och prinsen

Naturligtvis var det inte det. Det har nu åklagarmyndigheten också beslutat, fast det var ett svårt beslut, säger överåklagare Gunnar Stetler. Många överväganden behövde göras.

Right! Det tror jag inte ett ögonblick på och att han överhuvudtaget behövde ha en presskonferens om detta är väl bara för att påvisa sin egen stora betydelse.

Själv skrev jag om detta redan den 11 augusti på Newsmill och påpekade att de inte var skyldiga till mutbrott. Tänk jag är snabbare än överåklagaren i att fatta galoppen. Sic!

Blondinbella åkte in till psykakuten

Det gjorde hon när hennes kille gjorde slut och så har hon alltid med sig glasbubblan, så att elaka kommentarer eller människor som mår dåligt inte påverkar henne. Med hjälp av glasbubblan så studsar allt bort. Den är mental alltså.

Hon skrev sin första bok Egoboost för att hon själv saknade en sådan bok i tonåren, när hon hade så dåligt självförtroende. Och hon tycker att bloggare får stå ut med alltför mycket skit. Där håller jag med henne. Hon tycker att det skulle kunna finnas någon lösning eller ett straff. Det borde inte vara möjligt att spy galla helt anonymt.

Annars har hon jämförts med Strindberg av Annette Kullenberg och hon tycker att det går inte. Med det menades det att Blondinbella har ett jävlaranamma och att hon inte ger sig. Så det var snällt sagt. Det var i samband med releasefesten för boken förstås, så det skulle sägas snälla saker.

Jag måste erkänna att jag inte läst Blondinbellas blogg på ett par år så jag gick in för ett smakprov. Det var en rätt fadd tugga, som handlade om att hon reser runt med sin bok. Ungefär. Inget som jag har saknat alltså.

Rätt trist att denna tjej har upphöjts till skyarna. Hon är vad jag förstår som grädde med socker. Helt ofarlig i liten dos, men skapar illamående efter några portioner och kan vara letal i överdos för världen försvinner. Den verkliga världen.

torsdag 19 augusti 2010

Nästan 20 procent tror att president Obama är muslim

Detta framgår i en undersökning, som kom innan hans famösa uttalande om att muslimer har rätt att bygga en moské i New York (något som han tog tillbaka lite halvhjärtat dagen efter).

Endast 34 procent verkar säkra på att han är kristen. För ett år sedan trodde 2/3 av befolkningen att han var kristen.

Han är bekännande kristen och detta verkar vara en slags självgående historia om att han är muslim, för många menar att de har läst det i tidningen.

Det kanske inte hjälpte saken att han uttalade sitt stöd för en moské i New York bara några kvarter från Ground Zero. Då kanske det ses som att han har smittats av den omgivning där han växte upp.

Pappa och fosterfar var muslimer och mamma ateist. Så han har inte skolats in i kristendomen som barn, så mycket står klart. Han har varit medlem i United Church of Christ. Han har varit med där sedan 1988. Men han blev tvungen att byta eftersom den kyrkan var så kontroversiell.

Nu är han och familjen med i samma kyrka som familjen Bush var, den som ligger vid Camp David och som heter Evergreen Chapel. En liten församling, där han får vara i fred under gudstjänsterna. Familjen gick med där förra året.

Två socialdemokratiska politiker köpte sex

Detta hände i en av LO:s övernattningslägenheter, när ett par politiker från två mellansvenska städer var i Stockholm för valupptakten. De iakttogs när de köpte tjänster av utländska prostituerade på Malmskillnadsgatan och polisen följde efter dem.

Dörren till lägenheten var inte låst och polisen gick in och tog männen på bar gärning. Får polisen gå in hur som helst i lägenheter? Nej naturligtvis inte, men i det här fallet bedömde de det säkert som att LO inte skulle protestera. Vad kallas detta? Koppleri?

Nyheten är släppt av TT, men ingen tidning avslöjar namnen på de båda. Däremot ställdes Sven Otto Littorin direkt vid skampålen när en ex-prostituerad påstod att han hade köpt sex. Det är skillnad på folk och folk förstås.

Vad tycker LO:s medlemmar om att de betalar för lägenheter dit prostituerade tas med, för att deras förtroendevalda ska kunna bryta mot lagen?

Birgitta von Otter har inte sex

Det beror av att hennes man Kjell-Olof Feldt fick prostatacancer för nästan tio år sedan. Numera har makarna hunnit att bli 79 respektive 71 år och hon säger att hon inte saknar det.

Hennes sexbehov har klingat av. Det har varit kopplat till maken under de 40 år de har levat tillsammans. Och hon själv tycker inte att så särskilt många män är attraktiva längre.

Sex har inte heller blivit sämre under de år de hade det tillsammans, utan det kunde vara lika bra efter tjugo år som efter ett år.

Det finns många fördomar om sex och särskilt på äldre dagar. Men denna aktivitet är inte frikopplad från livet i övrigt utan följer rytmen, som finns i ett spänningshöjande mellan parterna och så en utlösning i sex.

Att paret von Otter inte har sex längre beror som sagt på Kjell-Olof Feldts prostatacancer. De båda har berättat om detta i boken I Cancerns Skugga.

Att känna tillit och att känna sig älskad är det viktigaste menar Birgitta von Otter och att kunna ha kroppslig och fysisk närhet ändå.

onsdag 18 augusti 2010

TV4 gav Lasse Bengtsson miljonfallskärm

TV-profilen Lasse Bengtsson är 58 år gammal och landar mjukt rent ekonomiskt när han nu lämnar TV4 och åker till Kabul och Afghanistan. Han får drygt 1,3 miljoner enligt ett avtal med TV4.

Själv säger han att fallskärmen är nödvändig för anställningen i Kabul hos Svenska Afghanistankommittén är osäker. Det är en provanställning på sex månader. Sedan vet ingen hur det går.

Han själv säger dock att han hoppas stanna längre än så. Ifall han skulle sluta efter dessa månader skulle han stå utan inkomst så fallskärmen är en buffert. På TV4 hade han förra året omkring 56 000 i månadslön.

Hunden Wilma, som fanns med i rutan är död sedan två år och barnen är vuxna. Dessutom har han och hans fru skilt sig. Så det passade att gör en liten äventyrlig avstickare till det krigiska Kabul.

Men det är alltså inte säkert att han stannar kvar. Han anmälde sitt intresse för avgångsvederlaget redan i våras. Han har jobbat 19 år på TV4.

Centern blir extremfeminister

De vill att kvinnor i villor också ska få bidrag. Upp till 75 000 kronor för att kunna flytta ifrån sina misshandlande män. Ett märkligt förslag.

Kvinnor har alla trumf på hand om det finns barn i familjen. De har rätt att bo kvar i den gemensamma villan och lösa ut mannen. Ifall de inte har råd så har de en villa att sälja.

Och vad är det som säger att kvinnan är den brottsutsatte? Män misshandlas i lika hög grad i vårt land och kvinnorna lägger beslag på barnen genom att påstå att männen begår sexuella övergrepp på dem.

Detta är ett centerparti, som är på väg mot extremfeminism. Påverkat av vadå? Professorerna i Lund och Uppsala kanske? För där sitter fortfarande dessa manshatande feminister, som har hjärntvättat politikerna i åratal. Två av dem heter Tiina Rosenberg och Eva Lundgren.

Vore det inte bättre att inse att det vi behöver är ett jämlikt samhälle, där gamla mans- och kvinnoroller är på väg bort. Män och kvinnor är lika bra eller lika hemska. Beroende på. Och att det är bättre att sikta in sig på hjälpen till barnen istället. De är alltid i kläm i dåliga förhållanden mellan vuxna.

Ett sätt är att göra Barnkonventionen till lag, som den är i Finland och Belgien.

tisdag 17 augusti 2010

Sverige nästan bäst i världen

Vårt land är ett av de bästa länder där man kan leva. Det konstaterar Newsweek, som rankar Sverige trea i världen efter Finland och Schweiz. Men har vi inte byggt upp Finland också? Detta land, som så många har utvandrat ifrån till Sverige och här skaffat sig välstånd?

Utbildning, hälsa, livkvalité, ekonomisk konkurrens, politisk utveckling är de fem kriterier, som Newsweek har sett närmare på. Längst ned på listan kommer afrikanska Burkina Faso.

Bland länderna med stora befolkningar så är Japan, USA och Tyskland bäst att bebo. Men Sverige och de andra båda små länderna har lättare att skaffa sig lycka och rikedom. Så lärdomen borde bli då att dela upp världen i små länder. Nä, så enkelt är det inte.

Själva tankegångarna i undersökningen är svåra att följa, för det är så uppdelat i olika segment. Det tog dock flera månader att fastställa själva resultatet och till detta bidrog också nobelpristagare.

Så visst borde vi vara stolta över vårt land. Vi har klarat oss bra! Jag och mina nu döda föräldrar får väl ta åt oss en del av äran. Och att vi inte deltog i andra världskriget hjälpte nog till. Det gjorde inte Schweiz heller.

Michael Douglas har strupcancer

Det är en otäck sjukdom, som också min farfar dog av på sin tid. Rökning och sprit kan bidraga till sjukdomen. Michael Douglas fyller 66 år den 25 september och räknar med att bli helt återställd.

Filmstjärnan var nyligen i Stockholm med sin hustru sedan tio år Catherine Zeta-Jones. De är båda rökare och har försökt att sluta. Uppföljaren till Wall Street är på gång och den ska ha premiär i september i år. Ingen vet om premiären blir uppskjuten på grund av Michael Douglas sjukdom.

Han själv säger sig som sagt vara mycket optimistisk om utgången av sjukdomen.

Michael Douglas ska nu genomgå åtta veckors kemoterapi. Han drabbades av en personlig sorg när hans son Cameron Douglas, 31 år, dömdes till fem års fängelse för droginnehav i våras. Michael Douglas har ytterligare två barn födda år 2000 och år 2003.

måndag 16 augusti 2010

Socialdemokraterna har blivit galna

De tycker att stockholmarna ska leva sitt liv i och kring T-banan. Människor ska kunna tvätta sina kläder där, lämna sina barn där och få ärenden uträttade där.

Tunnelbanan ska bli nästa kärleksobjekt för människor. För människor vill egentligen leva rika liv. Det innebär att få vara med familjen och barnen eller att gå barfota på en sommaräng. Att få ha fritid och göra vad man vill. Och det ska partiet nu fixa åt alla kollektivt.

Det kommer att bli ännu mer stress och tiden ska utnyttjas ännu bättre när man åker till och från jobbet. Inte en minut ska gå till spillo, utan vi ska alla bli högeffektiva. Det är ett totalt feltänk.

Tunnelbanan, som jag alltid har upplevt som ett ställe där man slipper de där kraven på att göra något, ska nu bli vår nästa inrutade plats. Nu ska vi alla snart tvingas att ha en "butler" där så att vi aldrig kan få vara ifred för omgivningen.

Vi ska ständigt vara elektroniskt uppkopplade och piska oss själva lite hårdare igen. Inte blir det mer kärlek eller sommarängar av detta.

Dessa begrepp går inte att programmera in i ett kollektivt transportmedel. Det är att vända på ordens betydelse och försöka hjärntvätta folk. Ett skramligt tunnelbanetåg är inte likvärdigt med att människor får den grundläggande omsorg och kärlek de behöver i sina liv. Ren bluff!

Människor genomskådar en sådan galenskap. Väljare är inte dumma, inte den boskap, som partiet tror det går att fösa framför sig. Säg att det handlar om affärer nu igen. Att tjäna mer pengar på T-banan. Och bluffa inte genom att försöka förvrida människors känslor.

PS. Ungefär lika konstig är de rödgrönas reklamfilm. Det är två tåg och man ska ta det rätta tåget i ett leksaksland, en modelljärnväg. Allt är tydligen på låtsas i sossarnas värld. Märkligt. DS.

söndag 15 augusti 2010

Två döda i Midnattsloppet

I går var jag på Söder där två löpare dog under natten i Midnattsloppet och ett antal löpare fick uppsöka sjukhus.

Det var så varmt, som det aldrig är i Sverige. Jag har upplevt en likadan värme i Kenya eller på Sri Lanka, men det är tropiska länder. Luftfuktigheten gjorde att vi som var där vid Slussen hela tiden svettades.

Jag var där av en mycket glad anledning: bröllop. Min äldste son gifte sig. Och vi hade bröllopsfesten på Hilton. Vi satt i stort sett stilla hela aftonen och alla drack förstås alkohol, men också mycket vatten.

Vi gick därifrån vid midnatt och den taxichafför vi åkte med sade att det var 23 grader också då. Det var ett mycket extremt väder, men vi har inte lärt oss att ta hänsyn till vädret än i Sverige uppenbarligen. Midnattsloppets hemsida är nedstängd i dag.

Vad kan vi lära oss av detta? Gå hellre på bröllop än att deltaga i ett Midnattslopp? Män måste inte alltid bevisa att de klarar allt? Eller ska vi kanske lära oss att vi inte bestämmer över klimatet? Och att vi är skröpliga människor som måste inse att vår kropp har begränsningar?

PS. Nu när klockan är över tolv på dagen går det att gå in på Midnattsloppets hemsida igen. DS.

PSPS. Och här kan ni läsa om Freddie Ferm som dog i loppet. DSDS.

President Obama ändrar sig

Han fick uppenbarligen kalla fötter av alla reaktioner på hans tal där han stödde en moské på nedre Manhattan, så nu säger han att han bara ville att religionsfrihet skulle gälla.

Men vad tycker han egentligen? Jag tycker det var rätt klantigt av honom att specifikt nämna en moské nära platsen för terrorattentatets World Trade Center om han nu inte tyckte det.

Som sagt han ändrade sig kvickt som tanken och det handlade "bara" om religionsfrihet. Inget annat.

Uppenbarligen har han ingen aning om hur det ser ut i Europa. I USA finns inte många muslimer överhuvudtaget. Det är Europa, som har tagit emot i stort sett alla flyktingar från Irak.

Och särskilt lilla Södertälje, som tog emot fler flyktingar än USA och Kanada tillsammans.

I Sverige tog vi emot fler irakiska flyktingar än USA och EU tillsammans.

I USA är antalet muslimer 1-2 procent. I Sverige lär det vara kring fem procent.

lördag 14 augusti 2010

President Obama stöder bygge av moské i New York

Femtiotre procent av New York-borna är emot att det blir en moské på nedre Manhattan inte så långt från Ground Zero, där tvillingtornen mejades ned av två flygplan den 11 september 2001.

Men nu ställer sig president Barack Obama på den sida som säger att alla har rätt att utöva sin religion i USA. Bara de följer de gällande föreskrifterna så får de bygga sin moské.

Presidenten passade på att ta inledningen av Ramadan, fastan, för att ge sitt stöd till alla världens muslimer.

Motståndarna till moskén är bland andra förre vice presidentkandidaten Sarah Palin och förre borgmästaren i New York Rudy Giuliani.

Borgmästare Giuliani var den som samlade New York-borna när World Trade Center drabbades av terrorattacken 2001. Han menar att imamen, som ska förestå denna moské har anknytning till terrorister.

Presidenten har också kallats anti-amerikan av motståndare till moskén. Antalet muslimer i USA är mycket lägre än i Europa. Siffrorna förhåller sig som 1:7. I Europa är det sju gånger så många invandrade muslimer som i USA.

fredag 13 augusti 2010

Mamma är bäst (sic!)

Socialtjänsten reagerade inte på att femårige Mikael under alla sina år var utsatt för vanvård. När familjen fick besök och skulle kollas visade de upp en annan lägenhet än den där de bodde.

Mamman var psykiskt sjuk och skrek och svor åt pojken. Han levde i kattbajs och mögel. För tre år sedan anmälde närstående att pojken var vanvårdad och luktade illa och att han var mycket tyst.

Släktingar, bekanta och grannar har försökt att hjälpa pojken, men det ledde endast till att mamman rekommenderades att söka upp öppenvården i psykiatrin.

Nu äntligen har socialtjänsten i den lilla staden reagerat efter många anmälningar om vanvården. Pojken befinner sig nu hos sina farföräldrar och ska få stanna där. Men skadorna kommer att sitta i livet ut.

Mamman är försvunnen och vistas på annan ort och pappan är anmäld för barnpornografibrott. Han säger att det är ett missförstånd, men medger att han inte har kunnat ta hand om pojken. Och att han hade gett upp om honom.

Här berättar ett sådant barn: " Jag var ett sånt bortglömt barn. Vill egentligen inte berätta, inte många som vet. Jag skäms på något sätt. Var inlåst stora delar av dygnet i min mammas och mitt sovrum, för att hon var ute och söp och raggade karlar som hon tog hem och kn....a framför ögonen på mig. Ofta var jag så törstig så att jag drack ur mammas potta som var under hennes säng. Orkar inte säga så mycket mer detta är så svårt. Men jag blev som sagt omhändertagen när jag var 5 år. Mager, med trasiga och för små kläder och skor. Mådde dåligt och hade svåra mardrömmar tills jag var 16-17 år. Och jag blev INTE slagen, men har ändå lidit svårt."

Gör Barnkonventionen till lag så att tyngdpunkten flyttas från den vuxna mamman och pappan till barnet!

Jag har gjort ett blogginlägg på Newsmill av ovanstående. Där har jag också tidigare krävt att Barnkonventionen ska bli lag.

torsdag 12 augusti 2010

Svininfluensan orsakade hysteri

Svininfluensan orsakar hysteri var rubriken på min artikel på Newsmill redan för drygt ett år sedan i slutet av april. Det var alldeles uppenbart för någon som jag, som hade upplevt Asiaten 1957, att nu var världen ute och cyklade med WHO i spetsen. Men min väninna, som hade hört talas om Spanska sjukan, som smittade ännu värre i en andra våg, var livrädd och vaccinerade sig förstås.

Att detta hände då med Spanska sjukan i slutet av första världskriget berodde av att soldater, som umgicks tätt intill varandra, smittade ned varandra och där kunde viruset mutera och bilda nya varianter. Det hände inte i Spanien utan först i Kanada. Det är alltså när folk befinner sig i krig eller i andra försvårande omständigheter, som också unga dör.

Men den här influensan 2009 var inte värre än alla av olika sorter, som drabbar världen hela tiden. Det som spreds också med hjälp av WHO var en ren skräckpropaganda och det är inte förrän nu som världshälsoorganisationen går med på att vi befinner oss i ett stadium "efter pandemien". Vilken pandemi då?

Här ute på Värmdö gjordes föräldrar med små barn skräckslagna och de stod i timmar ute på en parkering för att få en kölapp till vårdcentralen. I noll graders kyla. Var de inte sjuka innan så blev de väl det då.

Det är rädsla som är vår största fiende och sådana organisatoner, som vet allt om hur virus kan ta över världen. Människor behöver skräckskildringar, men låt dem då finnas på bio, som fantasier. Eller visa dokumentärt att det går att ta hand om virus - också ebola och andra livsfarliga sorter - istället för att skrämma vettet ur folk.

I Sverige köptes det in elva miljoner doser vaccin för 400 miljoner kronor. Läkemedelsindustrin tjänade grova pengar på ren skrämselpropaganda, som också myndigheter gav sitt bistånd. Skrämselpropagandan gick ut på att omkring två miljoner skulle dö i denna influensa. Resultatet blev 18 000 döda i hela världen. I Sverige dör omkring 3 000 per år av vanlig influensa. Främst i komplikationer som bakteriell lunginflammation.

Detta var alltså absolut inte något problem i en värld där tre miljoner dör varje år i tbc.

onsdag 11 augusti 2010

En fet käftsmäll kan det vara något?

Björn Ranelid bråkar med Leif G W Persson. Eller tvärtom och värdet av att bråka på nätet är ovärderligt påstås det. Jag skrev här om det lilla slagsmålet, som uppförstorades av Aftonbladet.

Själv råkade jag ut för att Carina Rydberg tyckte att jag skrev fel och hade fel åsikter när jag skrev om Kerstin Thorvall när hon var död.

Och Unni Drougge är det ingen idé att prata med, för hon har inte samma åsikter heller som jag. Ja och några till onämnbara författare har jag studsat på på nätet.

Vill inte nämna någon av dem vid namn, för då blir det ett himla liv.

Och de flesta som besöker Newsmill blir totalt uttråkade av dessa bråk (enligt millningen). Och det blir jag också. Bättre går det att använda sin energi. Det är nog mest gammelmedia, som vill ha bråk, för att få lite sensation och sälja lite mer. Gäsp!

Black Box präglad för livet

Jag såg ett avsnitt i veckan av denna danska reprisserie, som handlade en irakisk familj. Flickan i tonåren vill bli dansk och bryta sig loss från familjen. Mamman och pappan har inte begripit att de lever i Danmark. Jo, rent ytligt har de nog det, men inte föreställningsmässigt.

När flickan blir så misshandlad att hon till slut inte står ut hemma, utan får plats i ett danskt fosterhem, så uppfattar hennes föräldrar det som att nu händer det igen. De är tillbaka i Irak och Saddam Hussein förföljer dem, men nu är det i form av myndigheterna i Danmark. Först när pappan får fängelse, för att han har misshandlat flickan, förstår de att deras kultur och deras moral inte gäller i det här landet.

Föräldrarna känner det som att nu måste de le och spela med en gång till. De har förlorat en flicka under sina flyktförsök från Irak. Hon fick diarré under flykten och dog av uttorkning och nu har ännu en flicka tagits ifrån dem. Den här gången av den danska staten.

Det enda sätt som föräldrarna och familjen kan få tillbaka sin heder är om flickan dör. Både mamman och pappan anser detta. Mamman slutar att ha sexuellt umgänge med sin man för att pressa honom till att döda flickan.

Men så dyker en halvturkisk pojke upp och blir kär i deras dotter. Han skulle också kunna rädda dem alla. Genom att gifta sig med flickan. Han är 15 år och hon är 13 år. Han vill inte gifta sig. Istället gör han slut när flickan pressar på och han känner sig under så stort tryck att han gör slut per sms.

Familjen får ännu en liten flickbebis och flickan vill flytta hem för hon saknar sin lillebror. Hon tror att hon kan rädda familjen på något sätt. Men det går inte. När den halvturkiske pojken har varit hemma hos dem och fått säga förlåt för att han gjorde slut genom sms och inte vågade säga det själv, så är livet nästan över för den nu 14-åriga flickan.

Hon mördas slutligen av sin far och slängs i vattnet av honom. Hon hittas nästa dag död flytande i vattnet med ansiktet nedåt. Hedern är återställd och rättvisa skipad enligt det klansystem som finns i Irak och som båda föräldrarna följer slaviskt.

Det är så enkelt att se utifrån, att hela familjen är sjuk och det blir inte bättre av att släkten bor bredvid dem. Fast faderns bror blir helt ifrån sig när pappan till slut har dödat sin dotter. För brodern har begripit att de befinner sig i ett nytt land med andra lagar och regler.

Jag undrar hur det kommer att gå för dem. De har ännu två barn kvar i familjen och pappan sitter i fängelse dömd till 14 år och sedan utvisning på livstid, utan möjlighet att komma tillbaka. Mamman fick ingen påföljd. Hon borde ha blivit dömd för medhjälp för de planlade mordet bägge och spelade sorg när hon var död, fast de egentligen var glada. De låtsades sorg och grät mycket när andra människor var där, men så fort de andra hade lämnat huset återgick de till vanligt vardagsliv.

Polisen upptäckte det för de avlyssnade radhuset där de bodde.

Flickan mördades år 2002. Nästan samtidigt som Fadime mördades av sin far i Sverige. Hon hette Sonay och slogs i huvudet av sin far innan hon slängdes i vattnet medvetslös och drunknade. Detta hände i Praestö på Sydjylland. Hon ansågs ha dragit skam över familjen när de hittade en bild på en dansk pojke i hennes dagbok.

Kronprinsessan och prinsen inte skyldiga

Se här vad jag har skrivit i mitt senaste inlägg på Newsmill.

DN skriver också om det här.

Leif G W anklagar Björn Ranelid för skattebrott

Leif G W Persson skrev ett kryptiskt inpass i sin senaste krönika om Björn Ranelid och detta nappade Aftonbladet på och har nu utvecklat det till en anklagelse om skattefusk.

Björn Ranelid sitter och säljer sina böcker privat och varför vill han det frågar sig Leif G W Persson. Ranelid lär ha åkt hem en kväll efter en sådan försäljning med 25 000 kontant på fickan. Inte illa. Men sätter han sig verkligen ned och för in alla dessa inkomster i någon bokföring när han kommer hem?

En halv miljon ungefär uppskattas denna privatförsäljning till av kriminalprofessorn. Och han anklagar alltså Björn Ranelid för skattebrott. Ranelid och hans hustru har valt att inte kommentera.

tisdag 10 augusti 2010

Alla getingar är anmälda till polisen

Ni vet dom där jordgetingarna, som fanns utanför vårt hus och en av dom stack mig. Det tog en vecka innan blaffan, som jag fick efter det gick ned.

Jag frågade mina advokater till råds och sedan polisanmälde jag helt enkelt hela getingboet. Så där kan man ju inte tillåta insekter att göra med människor. Jag är bundis med polisen. Brukar ta en sväng då och då med dom och kolla in läget.

De har frågat mig till råds hur man ska kunna hålla koll på alla getingar i fortsättningen. Och hur getingar ska hindras från att börja blogga och ta sig in på internet. Getingar går ju inte att ha överallt. Herregud! Hur skulle det se ut.

Polisen har lovat att noga utreda allt detta och som sagt hålla koll på getingarna i fortsättningen. Men jag tror inte att det blir några problem. Dom är borta nu från vår tomt åtminstone och det finns inget som tyder på att dom kommer tillbaka.

Nä gick ni på den lätta. Polisen bryr sig väl inte om getingar heller. De är skadedjur, som utrotas helt enkelt. Anticimex ni vet!

Bibi Aisha har inga öron och ingen näsa

De blev avskurna av en man, hennes man, för att hon rymde från honom. Hon behandlades som en vara, en slav och gavs till mannen, en ledare bland talibanerna som en försoningsgåva, därför att en farbror till henne hade mördat en släkting till mannen.

Hon är 18 år och har hela livet framför sig. Ett land som befinner sig i krig är ett vansinnigt land. Där har allt brutit samman. Men skulle Bibi Aisha ha levt ett bättre liv om inte USA och de andra länderna befann sig där i hennes land? Det är hundramiljonerdollars frågan.

Tidskriften Time som har publicerat bilden på henne skrev i rubriken på tidningens framsida "Vad händer om vi lämnar Afghanistan". Bara så utan frågetecken. Och det är den rubriken det har blivit debatt om. Istället för vad det egentligen handlar om.

Talibanerna är politiska och religiösa islamister. De regerade i Afghanistan 1996-2001. Det är en rörelse inom sunnitisk islam, som betonar fromhet, allvar och familj. Den har sitt ursprung i flyktingläger, som fanns när Sovjet ockuperade Afghanistan. Medlemmarna utbildas i pakistanska madrassor, koranskolor.

Efter att tvillingtornen, World Trade Center jämnades med marken i New York den 11 september 2001, störtades den talibanska regimen, som bara erkändes av Pakistan och Saudiarabien. USA tog över i landet tillsammans med styrkor från ISAF International Security Assistance Force under 2003. Detta är en Nato-styrka med mandat från FN:s säkerhetsråd och afghanska regeringen vill att de ska finnas i landet. Sverige deltar också.

Talibanernas kvinnosyn säger att kvinnor ska gå i burka, den heltäckande klädseln, med en gallerliknande tygbit framför ögonen. Efter åtta års ålder fick inte kvinnor gå i skolan eller arbeta. De fick inte köra bil eller åka taxi utan en manlig förmyndare. Sjukhusen var uppdelade i manliga och kvinnliga sjukhus.

Kvinnor förbjöds till slut att lämna hemmen. Fönstren skulle svartmålas i hus där det fanns kvinnor, så att de inte kunde ses från gatan. Talibanerna införde också ett förbud mot att avbilda människor, vilket gjorde att de förstörde två antika buddhastatyer i Bamian. Talibanerna avskydde musik till den grad att de förbjöd till och med ringklockor på cyklar.

De reagerade mot vår västerländska materialism, som associerades med själlöshet, kall rationalism, medelmåttighet, girighet, ytlighet och teknikalisering.

Genom att betona gudomlig auktoritet, heder och tradition ville de motverka sådana städer som New York, som de såg som Babylon i bibeln. Grunden till denna syn ligger hos europeiska 1800-talsromantikers kritik av den franska upplysningen. Rationalism, förnuft och medborgerliga rättigheter är illa för talibanerna.

Bibi Aisha befinner sig nu i Los Angeles och ska behandlas av en plastkirurg, för att få tillbaka sina förlorade kroppsdelar.

måndag 9 augusti 2010

Hur bemöta kränkningar, lögner, påhopp och svek

Hur ska man behandla människor, som utsätter vänner och andra för kränkningar. Både fysisk och psykisk misshandel kanske.

Det finns ett alldeles speciellt sätt både psykiskt och fysiskt att göra detta. För detta beteendemönster med attacker döljer bara att människan är rädd och mår dåligt. Det gäller, att inte ta åt sig av sådant, utan leda dessa attacker förbi sig själv, och vända dem till något annat.

Dessa människor riktar en form av energi mot andra. Det går att känna av denna energi över internet också. Den som är klok och vis tar emot och leder. Det går att leda denna energi ned i marken för den, som blir attackerad fysiskt eller mentalt och därmed få motståndaren på fall. Detta utan att motståndaren skadas.

Detta ger den fallande en andhämtningspaus och kanske inser denne då, att det är dumt att bära sig åt så. Min förste pojkvän kunde judo på 1960-talet. Han var ungefär lika lång som jag och lite större killar muckade gärna gräl med honom.

En gång i Köpenhamn blev han överfallen av en större man, men denne dråsade i marken, genom att min pojkvän vände sig mot den attackerande, gick åt sidan och lät den anfallande använda sin egen energi till att ramla.

Det handlar om, att inte låta sig hunsas eller misshandlas av någon annan. För det hjälper varken en själv eller den andre. Det gäller hela tiden att ha balans och att sätta gränser. Detta är inte bara kroppsligt utan också själsligt. Relationer fungerar bättre när man inser detta.

Den man som har svårt för kvinnor och är rädd att bli lämnad eller styrd av dem kan lära sig att ta bort denna reaktion med hjälp av kärlek till sig själv. Gäller också kvinnor i förhållande till män. Den som är misstänksam eller svartsjuk och paranoid samt offer för sina egna känslor kan lära sig att styra detta. Målet för allt är kärlek och också medlet.

Hjalmar Söderberg har sagt:

"Man vill bli älskad, i brist därpå beundrad, i brist därpå fruktad, i brist därpå föraktad och avskydd, ty själen ryser inför tomrummet och vill ha kontakt till vad pris som helst."

Det går att bryta denna nedåtgående spiral när som helst. Kvinnor och män kan träna att hålla sin balanspunkt, hitta sitt centrum och att knyta ihop medvetandet och kroppen. Det känns om kroppen mår bra - särskilt i magtrakten och vid hjärtat - och då följer samspelet med själen lättare.

Kvinnor och män behöver ofta stärka sin jagkänsla och sin förmåga att möta stress och kritik. De behöver också ofta arbeta med de omedvetna tankarna, som de tänker om sig själva, vilka styr deras reaktioner och deras handlande.

Många behöver stärka sin yang, sin maskulina sida, och lära sig att sätta gränser, staka ut mål och hålla riktning. Men det gäller också att bejaka yin, sin kvinnlighet och styrkan i den. Att förbli tyst, att dra sig tillbaka i ödmjukhet, att lämna utrymme för något annat, att varsamt lyfta fram andra aspekter. Att lära sig helhet är syftet med allt.

Men inte på ett papegojmässigt härmande sätt. Då missas målet. Var och en av oss är en egen människa och vår utveckling är individuell. Ett par tecken på att en människa är på fel spår är att den förlorar sinnet för humor och för mänskliga djupare kontakter.

Camilla Läckberg i storbråk med Expressen

I alla fall om man får tro Resumé, som skriver om det i dag. Hon själv skriver om det som en storm i ett vattenglas på sin blogg.

Annars så fick hon sin polis Martin Melin på Häringe slott i lördags i hällande regn. Allt gick bra och regn betyder lycka. Förstås.

Expressen har en nästan svart bild, som sägs föreställa ceremonien mellan de båda.

Martin Melin har en egen blogg där han skriver om papparollen och hur han friade till sin älskade. Och att han fick en morgongåva av sin deckardrottning.

Nu är de väl på bröllopsresa och orkar inte bry sig varken om stormar i vattenglas eller storbråk i massmedia.

Jag önskar dem verkligen lycka och som av en händelse är Martin Melin nästan exakt lika gammal som min äldste son. Han gifter sig på lördag med sin älskade Insiya, som kommer ända bortifrån Uralbergen. Ska bli så roligt!

Ohly och Björklund profilerar sig

De pratar bägge om skolan. Jan Björklund tycker att föräldrar ska tvingas till skolan och se till sina bråkiga barn. Lars Ohly vill stjälpa privatskolor och göra om dem till något allmännyttigt.

Ingen av dem menar antagligen vad de säger. Förslag som inte får något större gehör försvinner i mängden om några veckor när valet är överståndet.

Ohlys förslag är mest ointelligent för det går utan vidare att avsätta pengar till den egna pensionen i miljonklassen för ägare till privatskolor, innan vinsten visas upp. Min yngste son har gått i en sådan skola. Tio miljoner gick på ett par år in i pensionsavsättning till ägarna, som var gifta med varandra. Ska man förbjuda det också?

Men sådan detaljer går naturligtvis inte Ohly in på. Utan det är det gamla vanliga med vinster, som är fult. Det är hur lätt som helst att inte visa upp en vinst utan som sagt att göra diverse andra avsättningar, som gynnar ägare. Så ser det ut i företag.

Jan Björklunds förslag är möjligen lite harmlösare, men har inte med verkligheten att göra. Barn som är bråkiga behöver hjälp från skolan. Inte föräldrar som sitter längst bak i klassrummet. Vad är nästa steg? Att slänga ut ungarna och säga till föräldrarna att de får skola dem själva hemma?

För folkpartiet gäller det att profilera sig och samla fler röster och detsamma gäller vänstern och den gamle kommunisten Lars Ohly. Partierna riskerar annars att drunkna i den kakaofoni av budskap, som vi kommer att få höra nu när valet går in i slutspurten. Och inte kunna göra sig hörda i blockpolitiken.

Men väljarna tycker uppenbarligen fortfarande att ekonomin är den viktigaste frågan. Inte skolan. Även om några "experter" nu påstår att det är så.

lördag 7 augusti 2010

Inget källskydd för Wikileaks

Eftersom sajten är registrerad i Sverige tror de att källskydd gäller för alla läckor. Det är inte sant. De har inget utgivningsbevis i Sverige och då gäller inte detsamma som för medier med detta.

Meddelarfrihet gäller rätten att lämna upplysningar i vad det vara må till bland annat medier och författare. En meddelare har rätt att vara anonym enligt 1 kap 1 paragrafen 3 stycket i Tryckfrihetsförordningen TF.

Denna frihet gäller även offentliga tjänstemän. Detta gäller frihet från straff även om detta strider mot sekretssbestämmelser. Ifall det inte är så att den som lämnar uppgifterna gör sig skyldig till bland annat högförräderi, spioner, grovt spioneri, grov obehörig befattning med hemlig uppgift, uppror eller landsförräderi. Myndighet får då inte heller efterforska vem som har lämnat uppgifterna.

Meddelarskydd är detsamma som anonymitetsskydd, dvs ett skydd enligt Tryckfrihetsförordningen för personer som lämnar uppgifter för publicering i tidningar och till författare till tryckta skrifter. Varken enskilda personer eller (i regel) myndigheter får forska efter personens namn. Det är straffbart att lämna ut namnet, om personen vill eller kan antas vilja vara anonym.

Pentagon har begärt att Wikileaks omedelbart ska lämna ifrån sig de över 15 000 dokument, som den har publicerat om kriget i Afghanistan. Pentagons talesman Geoff Morrell sade att han hoppades att "de ska göra det rätta".

Tidningar på nätet i Sverige som Dagens Media, Resume, Realtid och alla dagstidningar som finns i både pappers- och nätformat har utgivningsbevis. Oklart hur det är med skvallertidningen Newzglobe tex.

Det finns en oklar gräns när det gäller vem som ansvarar för kommentarer. Det kan vara på väg rent rättsligt mot att kommentatorn själv ansvarar för sina kommentarer. Beroende av om det finns moderering eller inte av dessa.

En sverigedemokrat har blivit friad och en fälld för förtal i kommentarerna på deras bloggar. De förhandsmodererade kommentarerna fälldes och bloggaren dömdes ansvarig.

I den första domen, som kom i vintras blev utfallet så att den om vill förtala någon utan att bli störd kan starta en blogg, skriva oantastliga inlägg och sedan själv skriva eller låta andra skriva anonyma kommentarer med förtal och förolämpningar. Tingsrätten i Helsingborg ansåg inte att det var bloggarens ansvar att ta bort dem.

fredag 6 augusti 2010

En bild från sommaren 1937


Copyright Ann Helena Rudberg

Här står min mamma Harriet med en katt i famnen. Detta är sommaren 1937 (troligen ska försöka kolla med släkten) och min mamma är då tolv år, ska fylla tretton i augusti. Bakom henne i vida långbyxor och fin blus (jo kvinnor hade långbyxor på 30-talet) står hennes syster Ebba, som är sexton år den sommaren och som redan har jobbat i ungefär två år. Det är därför hon ser så vuxen ut.

På den tiden blev man vuxen efter konfirmationen. Det var vuxenintroduktionen in i arbetslivet efter skolan. Min mamma gick i sexårig folkskola, skolkök på sommaren och började jobba på ASEA i Västerås. Jag tror det var som fjortonåring. Hösten innan andra världskriget startade.

Lägg märke till att de fötter man ser är bara. Inga skor. Det var dyrt med skor på den tiden och på sommaren gick man barfota eller i träskor. Titta också på mammas klänning så stor fållen är nedtill. Det var för att hon skulle kunna växa i den. Säkerligen är den ärvd av någon av de äldre systrarna. Hon hade tre systrar förutom Ebba, som var närmast henne i ålder.

Titta också hur de andra kvinnorna är klädda. Typisk klädedräkt för arbetande hemmakvinnor på 30-talet. Förkläde hade alla för att skydda kläderna under. Och sjalett som huvudbonad ingick för att skydda håret. Så gick även mor i Blekinge omkring ett par decennier senare, när jag var på hennes och fars bondgård.

Mannen som står bakom har också typiska arbetarkläder på sig. Inte så väldigt rena, men skjorta, byxor och kavaj. Den lilla flickan är den som ser mest modern ut i sin lilla klänning. Troligen hemmasydd, som det mesta var på den tiden. Min mamma sydde också alla klänningar till mig när jag var liten.

Min mamma har 31 år kvar att leva när denna bild tas, men det är inte något hon vet om eller tänker på, där hon står med katten och den mycket kluriga minen. Hennes egen mamma har dött tre år tidigare av astma och min mamma skulle också komma att dö av samma sjukdom.

Tjugoett år senare står jag ungefär likadant på ett svart-vitt foto med en randig klänning och klappar en katt. Jag har en likadan frisyr och ett hårspänne i håret i Blekinge. Jag är tolv år. Det är utanför grinden till det hus vi barn bodde i på somrarna hos en bonde - hos mor och far - som sommarbarn.

Jag upprepar utan att veta det en generation senare samma sak. Randig klänning, katt, hårspänne. Mammas påverkan. Men jag har skor på fötterna. Billiga tygskor, som hade gjorts i den nya industrin, så att också sådana barn som jag kunde få dem.

Andra världskriget hade inte börjat än den sommaren när bilden ovan togs, men Adolf Hitler hade makten i Tyskland. Framtiden ligger framför dessa människor på bilden, precis som den gör för oss i dag. Ingen vet vad morgondagen kan föra med sig. Lev som om du skulle dö i morgon och som om du skulle leva hundra år till. Det är den paradoxala livskonsten.

Ebba är 89 år i år. Och hon lever medan min mamma har varit död i 42 år. Olika falla ödets lotter.

Newsmill gick back 2009

Debattsajten Newsmill gick 4 miljoner back under 2009. Aktieägarna Bonnier, Proventus och PM Nilsson samt Leo Lagercrantz fick skjuta till kapital.

Dock så har sajten gått med vinst sedan i april i år, säger PM Nilsson. Det beror av att de säljer artikelutrymme för 150 000 i veckan till hågade spekulanter. Både olika organisationer, kommuner och företag har köpt denna artikelplats.

Från början kostade det 50 000 i veckan att köpa sig plats för artiklar. Det var för omkring ett och ett halvt år sedan.

Själva affärsidén är enklare än att ha en tidning på nätet. Det går inte åt så mycket i löner, som när journalister måste vara anställda, arbeta fram texter och få betalt.

Och nu kastar sig DN kultur in i debatten om Newsmill och säger att sajten fick stark kritik när den tillät en millning om vad skribenterna och läsarna tyckte om romer. Läs till exempel den här artikeln på Newsmill från förra sommaren och se hur häcklade skribenter kunde bli.

torsdag 5 augusti 2010

Gröna för Alliansen sviker Wetterstrand

Maria Wetterstrand sviks av gröna i Botkyrka när 26 av dem hoppar av och lovar att stötta Alliansen.

Gruppen ska jobba för borgerlig valseger i höst och de säger att det är fler avhopp på gång ute i landet. De gör det dock halvhjärtat för de tänker inte lämna partiet, utan bli något slags vildar i riksdagen i höst. Om nu miljöpartiet lyckas förbli där.

I den senaste opinionsmätningen låg Miljöpartiet på stabila nio procent, men ifall det visar sig att partiet inte ens är överens om vilket block det tillhör kanske väljarna drar öronen åt sig.

Detta avslöjar en stor spricka i uppfattningen om hur politik som ska främja miljön ska drivas i Sverige. Alliansen uppfattas som att det är ett bättre block än det röd-gröna. Det är bara för miljöminister Andreas Carlgren att tacka och ta emot.

Själv tycker jag att det är alldeles utmärkt. Alliansen är det bättre alternativet i september.

Jackrusselterrier räddade livet på husse

Ja så har vi historien om amputationen av husses stortå. Det var hunden, som bet av husses stortå när han sov.

Den var inte i så gott skick så hunden amputerade en bit av den. Ska vi tro på det? Historien går både i DN och i Expressen. Själv har jag en jackrusselterrier, som heter Lukas och han slickar ifall man har ett öppet sår. Det gör hundar.

Det är deras sätt att hjälpa till med läkningen. Så jag kan tänka mig att hunden slickade och försökte hjälpa husse med tån. Men att han skulle käka upp den är väl lite överdrivet. Antagligen.

Det hela är en historia i genren hundar är trogna och räddar husses liv. Gjorde hunden det? Enligt tidningarna så var dessutom matte sjuksköterska, men kunde inte få sin man att gå till doktorn. Ja, det finns märkliga människor i världen. Visst gör det.

Och har man diabetes typ 2 redan vid 48 års ålder så har man nog inte levt särskilt sunt. Lycka till med resten av kroppen då Jerry! Så att du inte vaknar en morgon och är helt uppäten av hunden.

Ny redaktör på Newsmill

Karin Eder-Ekman slutar på Newsmill och in kommer istället Sakine Madon från Expressens ledarsida. Hon är kolumnist där.

Det blir ett byte från feminism till mera stadig folkpartipolitik. Sakine Madon är född i Turkiet och har turkisk och kurdisk bakgrund och har varit engagerad i folkpartiet.

Karin Eder-Ekman går till frihetens egen kanal det oberoende SVT i Göteborg, där hon ska bli debattredaktör på nätet.

Själv tycker jag det är ett bra byte. Feminismen, som den har sett ut de senaste decennierna är ute. Vi kvinnor behöver inte längre stå på barrikaderna och slåss mot halva mänskligheten.

Och män är inga djur vad Roks än tycker. De försöker precis som den andra halvan av mänskligheten överleva i en hård värld. Karin Eder-Ekman belastades av att hon var chefredaktör på feministiska tidskriften Bang mellan 2002-2008.

Det är en tummelplats för sådana glada damer som professor Tiina Rosenberg och professor Eva Lundgrens vapendragare Jenny Westerstrand i det senaste numret.

onsdag 4 augusti 2010

Folkpartiet vill förbjuda nikab och burka

Heltäckande slöja ska inte tillåtas varken på lärare eller elever i skolor och på högskolor. Det tycker Fp-ledaren Jan Björklund, som vill att lagstiftning ska hjälpa rektorer att ha laglig rätt till förbudet.

Förra året i september anmälde Alia Khalifa att hon inte fick bära heltäckande slöja i sin utbildning till barnskötare till DO. Detta fall har ännu inte avgjorts. Men det är det enda ärendet i denna fråga.

En lång debatt om detta följde på Newsmill där bla Leilia Mahmoud och Alia Khalifa hävade att det gick utmärkt att använda heltäckande klädsel i undervisning.

Nalin Pekgul var en av de socialdemokrater, som var emot denna klädsel. Hon är ordförande i det socialdemokratiska kvinnoförbundet. Nu tycker dock sossarna att Björklund gör en höna av en fjäder.

Moderaterna tycker att det skulle kränka den personliga integriteten att kräva fria ansikten av elever.

Brodern till Alia Khalifa heter Anas Khalifa och han är från Egypten från början, precis som sin syster, och han är salafit, dvs sunnimuslim. Det innebär att han är för paradis, martyrskap, heligt krig och att underkasta sig Allah.

Alia Khalifa tog på sig nikab för ett par år sedan, när hon blev religiös, efter att ha burit vanliga kläder i 24 år.

PS. Statsvetare tror att det här utspelet från Fp:s sida kan gynna Sd. Det tror inte jag. Jag tror många börjar fundera mer på Fp. DS.

tisdag 3 augusti 2010

Sd blir vågmästare och brödet blir dyrt

Intressant situation som uppstår i höst tydligen på grund av torka och att människor dras mot höger. Är det 30-talet på nytt? Ska inflationen ta fart och sedelpressarna gå igång? Spekulationerna går höga bland vanligt folk.

Vår värld styrs av människor vi aldrig ser. Inte förrän de spärras in som bedragare med förluster i miljardklassen, vilket i sin tur får vårt ekonomiska system i gungning. Men vanliga människor har alltid knegat på medan miljardärer som Roman Abramovich anländer storstilat till Stockholm med egna lyxbåten Pelorus.

Jag såg den när den passerade Oxdjupet mellan Rindö och Vaxholm. Den var stor. Mer än hundra meter lång. Dock var Finlandsbåten, som kom strax efter, större. Betyder det att det finns hopp för världen och människorna?

Ja vem ska vi fråga om framtiden? Den osäkra. När som helst kan klimatet bestämma sig för att ta död på oss alla. Antingen genom torka eller skyfall.

Vem kan man lita på? Visste ni att alla journalister ända sedan 1987 har bestämt sig för att mörka vad som egentligen händer? Att politiker och journalister ingår i samma pakt. Fast de mörkar olika saker.

Ja hur ska det gå med världen? Och vem kan man lita på? Kaffesump är nog lika bra som tarotkort i det här sammanhanget. Eller vad tror ni?

måndag 2 augusti 2010

Jan Guillou polisanmäld

Donald Forsberg polisanmäler Jan Guillou för förtal av avliden. Guillou har i sitt tilläggskapitel i sina memoarer förtalat både den döde journalisten Arne Lemberg och tidigare chefen för kontraspionaget hos Säpo Tore Forsberg, anser anmälaren.

"De grova utfallen kan bara tolkas som att det var fel av Arne Lemberg att försöka hindra Jans arbete för KGB. I Jans värld är det nämligen klandervärt att arbeta för svensk underrättelse- och säkerhetstjänst. Vilket enbart kan förstås i ljuset av Jan Guillous långvariga KGB-engagemang." Detta skriver Donald Forsberg i dag på Newsmill.

Donald Forsberg har själv arbetat åt svensk underrättelsetjänst.

"Smutskastning har han använt förr. Men det finns också något annat som tillkommit, nämligen ett otvetydigt hån mot avlidna personer som, bekvämt nog för Guillou, inte kan gå i svaromål för de beskyllningar som hävs över deras gravstenar."

Om att alltid bekämpa fienden

Många tror att världen där ute alltid är ett uppe och ett nere, en strid och kamp. Att vi alltid måste stå på barrikaderna och slåss mot andra. Detta kan yttra sig som ett stereotypt bekämpande av det vi tror är fienden och upprepa sig genom våra liv. Bara det yttre föremålet växlar.

Det är människor som själva har fallit offer för den manliga eller kvinnliga principen inom dem själva, som ser världen så omkring sig. De slåss och bekämpar alla, för de är fångna i sitt osynliga inre, som andra runt omkring dem lätt kan se, men inte de själva.

Målet för oss själva är att låta alla dessa inre motsättningar uppgå i något större. Om egot tar ett kliv tillbaka, så hittar vi en mittpunkt inom oss själva, som inte bara rör oss utan också världen. Denna inre mittpunkt förbinder oss med andra människor och låter oss se att de är som vi själva. Det låter oss begripa att de inte är onda eller goda, utan att de, som vi själva, innehåller många sidor.

Det betyder inte att bli gränslös och uppgå i alla andra. För det leder till sjukdom. Vad som måste göras är att stå kvar i sig själv, att förbli den lilla människa vi alla är, men ändå inse att vi kan omfatta universum. Allt som finns både där ute och inne hos oss själva.

Målet är att bli en mogen människa, som inser och inte bara åser. Vi befinner oss inte där rent allmänmänskligt som art, men vi är på väg. Många gånger genom världshistorien har olika människor försökt berätta om detta för andra. När vi fascineras av böcker som gör guden till människa rent konkret, som Dan Browns Da Vincikoden, så fortgår denna berättelse om oss själva.

Hans bok handlar om detta käril, som kan användas för att blanda och omvandla och komma till en ny nivå, men på ett konkret sätt. Boken handlar om att Maria Magdalena var Jesus fru och födde konkreta barn, så att det finns ättlingar till Jesus här på jorden också i dag.

I varje sådan berättelse finns också en själslig, andlig och symbolisk nivå, som säger oss att en utveckling är på gång. Att det manliga och det kvinnliga blandas nu om igen - dessa båda motpoler är de ursprungliga inom oss själva- och kan bli något helt nytt. Inte bara som konkreta barn, utan också som nya andliga sådana.

Vi upptäcker kanske helt plötsligt att vi har befunnit oss på fel väg. Att verkligheten inte stämmer med vad vi trodde. Och den yttre världen är alltid där för att visa oss hurdana vi är. Och hur andra människor är. Detta att ständigt skifta mellan nivåerna och ta till sig det som är vettigt och lämpligt, för att själv förändras och komma vidare är livets utveckling.

Vi har en fri vilja och precis som helikopterligan, som står inför rätta i dag, så kan vi välja brottets bana och stjäla, mörda och terrorisera andra. Och alla brottslingar kan, som de tio gör i dag, neka. Brottslingar tror alltid att de ska gå fria och ibland kan det till synes vara så.

Men det stämmer inte. Brottslingar vet vad de har gjort och förr eller senare hinner allt ifatt dem. Då kan de inte längre hålla upp egots fasad, inte mot omvärlden och heller inuti dem själva.

PS. Och det här är också väldigt viktigt i livet. Utan detta klarar man sig inte. DS