måndag 31 januari 2011

Jon Spendrup död vid 34 års ålder

Det var uppenbarligen inte ålder, som stannade hjärtat på Jon Spendrup, utan vanor. Han levde en rik arvtagares liv och var uppburen som en rockstjärna i den affärsvärld där han vistades.

Hans farbror är Jens Spendrup VD i familjeföretaget. Jon själv satt i Spendrups styrelse sedan 2003. Familjen fanns vid hans sida när han dog natten till måndag. Han hittades i början av helgen och fördes till sjukhus.

Ännu en ung människas liv har gått till spillo. Han efterlämnar fru och två barn och det är ett fruktansvärt sätt att försvinna ifrån dem.

PS. Det var familjen som naturligtvis inte kunde dölja detta dödsfall. Hur ska då ett familjeföretag göra? Ska de säga som det är helt enkelt? Eller låtsas som att det regnar. Det allra enklaste hade varit att berätta rakt om detta. Nu cirklar medierna runt det här.

Detta företag styrs också från en stiftelse i Lichtenstein precis som Ikea. Och det chockartade beskedet om Jon Spendrups död har gjort att de ännu inte har hunnit att fundera över vad detta betyder för familjekoncernen. DS.

PSPS. Svensk Damtidning tror att Jon Spendrup med familj fortfarande är skrivna hos pappa Ulf på Lidingö. Nä det är de inte. Då skulle de få problem med skattmasen. Däremot kan man ha ordnat så att det går att få tag i personen genom en sådan adress. Och kronprinsessan är förkrossad över vännens död. Naturligtvis. DSDS.

Här är en uppföljande artikel om detta på Newsmill. Newsmill har försvunnit, men här kan ni ändå hitta min artikel. Och det ska naturligtvis stå 8 februari i artikeln, inte januari.

Peter Weiderud tror på islam

Det är lite märkligt eftersom han är kristen, men om islamister och Muslimska Brödraskapet får ta över i Egypten så menar han att allt blir frid och fröjd.

Visst är det underligt att Anna Ardin jobbar åt detta svenska brödraskap, Broderskapsrörelsen, där Peter Weiderud är ordförande. Hon som uppenbarligen är en frigående kvinna, som gladeligen tog sig an Julian Assange förra sommaren och blev hans älskarinna, men som sedan inte gillade läget.

Så fort jag hörde Muslimska Brödraskapet så insåg jag vartåt det lutade i Egypten. Det är som i Iran. Shahen gick i landsflykt och muslimer tog över. Och det är aldrig "folket" det handlar om.

Inte finns det något folk ute på gatorna. Det finns unga män. För det är dessa som kan se att de får bestämma mer ifall regimen faller.

Som det är nu är det Muslimska Brödraskapet förbjudet i Egypten, men själva tror de att de skulle få kring 80 procent av folkets röster om det blir val.

Muslimska brödraskapet vill ha sharialagar och en teokratisk stat. Det är Muhammeds uppenbarelser som ska styra också i dag. Rörelsen har bedrivit ett stort socialt arbete och startat skolor, sjukhus och annan hjälpverksamhet. Det gör att folket kan stödja dem.

Homosexuella skulle bli förbjudna precis som alkohol och vin i Egypten om det Muslimska Brödraskapet får makten.

söndag 30 januari 2011

Låt inte barnen röra trisslotten

Då kan du gå miste om miljonvinsten. Ifall ditt barn går in i butiken och har lotten i handen så har ingen rätt att få ut vinsten.

Det lär motsvara att ett barn går till kassan på Systembolaget med en flaska sprit i handen. Så farliga är lotter.

Varför finns då Trisslotter? Jo, som i alla spel är det för att berika den som ger ut dessa. I det här fallet Svenska Spel. Det går också att spela online. Och då ser man ju knappast den som spelar så det är kanske säkrare att få ut sin vinst då.

Svenska Spel är ett statligt bolag, som omsätter drygt 20 miljarder per år. Du skänker alltså dina pengar till staten genom lotter och andra spel. Margareta Winberg (s) är styrelseordförande i Svenska Spel.

Chansen att vinna en miljon på Triss är just en på en miljon. Men medierna skriver när någon vinner inte när någon förlorar. Och omkring tio miljarder går direkt in till staten av pengarna som människor satsar. En mycket bra affär för en monopolverksamhet.

Staten har också startat kasinon i Sverige. De finns i Stockholm, Göteborg, Malmö och Sundsvall. År 2009 var vinsten i det bolaget på 539 miljoner kronor.

lördag 29 januari 2011

Ville banta bort sin bebis

Gunilla Karlsson begrep inte att hon var gravid utan trodde det var något fel på hennes kropp. Hon provade laxermedel, men magen försvann inte.

Till slut föreslog läkaren ett graviditetstest. Och i vecka 34 fick Gunilla veta att hon var gravid.

Ännu en sådan historia om en kvinna, som inte känner att det är något särskilt med kroppen. Ingen hormonpåverkan kan rubba henne. Inte ens sparkar från en liten varelse där inne.

Ut i världen kom lille Hampus den 27 januari 2010. Hans mamma var bara fyllda 42 när han föddes så det var på intet vis något rekord.

Min mormor var själv 45 när min mamma föddes. Nog går det att bli gravid efter 40 alltid.

Pappa heter Ulf Gillgren och var 44 år när hans son föddes. Ingen ålder på en pappa heller. De båda föräldrarna kan se fram emot att inte ännu vara pensionärer när sonen är myndig. Grattis!

Hela familjen bor i Lidköping.

Jihad Jane förklarar sig skyldig

Har hon då fått en uppgörelse i det amerikanska rättssystemet? Det förtäljer inte nyheterna.

Hon har suttit fängslad i ett och ett halvt år och detta kommer att räknas av när domen kommer inom tre månader.

Hon var desperat då med att vilja hjälpa muslimer på något sätt. Det bästa sätt hon kunde tänka sig var att bli terrorist. En slags hemmafruvariant på den sorten.

Hon heter Colleen LaRose och verkar vara en förvirrad individ. Hon har velat döda Lars Vilks och skrivit om det på internet. Hon gillar palestinier och har lagt ut bilder på sig själv på internet i burka.

Hon är unik på så vis att hon är den enda amerikanska kvinnan, som har anklagats för att vara terrorist på senare år. En karriär som inte är helt lätt, men nu är hon känd över hela världen för denna ökända status.

Hon har bland annat ursäktats av en amerikansk religionssociolog med att hon har gått igenom en livskris och hamnat i fel sällskap.

Jaja, kvinnor är som barn och kan inte rå för vad de gör.

fredag 28 januari 2011

Sluta dra alla 40-talister över en kam

Vi 40-talister i grupp har haft det så bra här i livet. Vi kunde köpa en villa på 70-talet för några hundratusen och ha den avbetald när vi gick i pension.

Det är så synd om våra barn och barnbarn för de kommer aldrig att få det så bra.

Jag är så trött på myterna om de som föddes på 40-talet. Vi har inte haft det särskilt bra. Precis som i alla andra folkgrupper så finns det fattiga och rika i denna grupp.

Från början var vi omkring 1 miljon individer, som föddes då, men numera är vi väl inte fler än omkring 900 000. Vi dör bort vi också med åren.

Vi skulle ha köpt vår villa 1975 för 275 000 och ha dragit hem vinsten vid det här laget. Ja år 1974 höll jag fortfarande på att utbilda mig. Levde på studielån. Mamma var död och jag skulle ha vilja sett den bank, som skulle ha lånat ut pengar till mig.

År 1975 var 275 000 ohyggligt mycket pengar. Jag hade själv en välbetald sekreterarplats i början på 70-talet med 3 000 i månaden i bruttolön.

Det har alltid bara varit människor med eget kapital, som har haft råd att köpa hus. Om de har ärvt av släkten eller tillhört en övre klass.

Det har aldrig lönat sig att skaffa eget hus. Det har gett pengarna tillbaka så småningom för det kostar alltid mer att bo i eget hus än någon annanstans. Så det är ett sätt att leva, men man blir inte rik på det.

Det är lögn och förbannad dikt.

Hur skulle ni själva tyckt att det var att leva omodernt med dass på gården. Så levde många av oss som barn i Stockholm. På 70-talet har jag själv levt omodernt med bara kallvatten på Odengatan.

Hur skulle ni tyckt om att bo i små sommarstugor utan el eller vatten? Hur skulle ni tyckt om att bli bortlämnade som barn, för att föräldrarna inte hade råd att ta hand om er? Hur skulle ni tyckt om att få polio och tbc?

Sluta att förfölja oss 40-talister!

torsdag 27 januari 2011

Elpriserna åt helskotta fel

Det har de varit länge, men ingen regering har brytt sig. Varken den förra eller nuvarande för de får in alldeles för mycket pengar genom detta.

Skatt läggs på skatt, först elskatt och sedan moms på alltihop. Vi har bundit vår el i höstas och eldar med ved i tre spisar, men ändå betalar vi kring 3 500 kronor just nu för elen och näten, som tar denna el till vår bostad.

Nyss satt jag framför brasan och blev äntligen varm, men annars brukar jag gå omkring och frysa halva dagen, fast jag har tjocka sockor på fötterna och tre lager med kläder. I går kväll var det minus 14 grader där vi bor tre mil rakt österut från Slussen i Stockholm.

Nu i kväll sjunker temperaturen igen och det är kring minus 11 grader just nu. Ingen har räknat med att vi någonsin skulle få några kalla vintrar igen. Det har varit kallt sedan november förra året och än syns inte något slut på vintern.

Alla forskare har lovat smältande isar. Senast häromdagen rapporterades att Grönlands isar hade smält mer än någonsin under 2010. Men hos oss finns det massor med is och snö.
Inte hjälper det oss att spara el, som Maud Olofsson vill. Det är bara cyniskt att säga att vi ska byta glödlampor till energispar. Precis som om vi inte hade gjort detta för länge sedan.

Att vi inte kan få ha råd att ha en rimlig temperatur inomhus i våra bostäder är verkligen skandal. Det här är ett land där det är vinter. Varje år. Vad än forskarna säger.

Och elbolagen tömmer gladeligen sina vattenmagasin och säljer elen till Europa, så att vattennivån är låg till våren och priserna hålls uppe. Statsministern säger att vi har strängare vintrar nu. Visst räkna med att det blir kallt även vår och höst i fortsättningen. Och se till att det finns billig el!

Heja prinsessan Madeleine!

Hon har fått ett skadestånd på omkring 3.5 miljoner kronor för intrång i privatlivet och förtal i den tyska pressen.

Så bra att hovet inte har gett sig. Hur skulle det se ut om vi lät vårt kungahus förtalas vitt och brett över världen?

Det här sänder signaler också för andra människor, som är utsatta för detta. Ge er inte!

Det var i det här sammanhanget 67 artiklar, som låg till grund för åtalet. Bra prinsessan Madeleine och lycka till med den nya kärleken. Hoppas det inte är en tidningsanka.

onsdag 26 januari 2011

Striden efter Stieg Larsson går vidare

Tyvärr framstår Eva Gabrielsson mer och mer som den "galna" samboänkan. Nu när Joakim Larsson har startat en hemsida för att bemöta det hon har sagt.

Det kallas här för familjens hämnd på Stiegs sambo, men så ser det inte riktigt ut när man läser igenom vad det står. Då framstår istället familjen, som de som försökte göra allt rätt, men att detta inte lyckades för att Eva Gabrielsson vägrade att samarbeta eller ens kommunicera.

Sorgen kan göra människor galna. Visst är det så. Att få hela sitt liv slaget i spillror kan åstadkomma märkliga saker. Så är det. Men att hon inte ens öppnade kuvert från banken, där de bara ville föra över tillgångar till henne framstår som lite mer än konstigt.

Och som jag tidigare har skrivit: det verkar som om fördelningen av arvet var rättvis i backspegeln. Stieg Larsson ville inte gifta sig enligt brodern Joakim. Och han retade sin bror som hade gift sig.

Och Eva Gabrielsson kunde ha skrivit klart bok nummer fyra om hon hade velat och ha gett ut den i sitt eget namn, enligt Joakim Larsson. Men det gjorde hon aldrig.

Det ser ut som om hon ville äga mannen Stieg Larsson, hans verk och liv också efter hans död, men det går ju inte. Inte ens om hon hade haft oinskränkt makt över allt han hade skrivit skulle det ha varit möjligt.

Här är en recension av hennes nyligen utkomna bok: Millennium, Stig och jag.

Det är bättre att bo i skogen

Självklart är buller en stressfaktor. Vi bor på landet, men har en ganska stor väg i närheten. Nu i vinter har det varit mycket tyst för snö dämpar buller.

Själv är jag fyllda 65 år och har bott här i drygt två decennier. Trafiken har inte minskat. På lördagar på sommaren är det inte så roligt längre. Då passerar bilköer på vägen mot Vaxholm.

Två färjor forslar motorcykelgäng på upp till 40-50 motorcyklar så att de kan åka runt åt båda håll. Ett helvetes oväsen som hörs kilometervis.

Kanske dags att flytta så småningom för att undkomma hjärtinfarkt och stroke. Har dock bott på Odengatan i Stockholm. Det var värre.

Och vi har treglasfönster hela vägen mot vägen. Så inomhus är det för det mesta tyst. Utom när någon långtradare dundrar förbi och hela lermassan, som både väg och hus vilar på, skakar.

Nätet är en djungel

Naturligtvis är det så. En mycket liten del av en människa framträder i varje ord på nätet. Och det går att gömma sig bakom orden. Anonymt.

Själv råkar jag då och då ut för knäppisar. De finns där. Antingen som tillfälliga galningar eller som mer permanenta.

Det är ett gammalt och känt fenomen att det finns människor, som hakar upp sig på andra, för de tror att det går att lägga sina egna mardrömslika sidor där.

Min egen mamma råkade ut för stalkare. Det var på 60-talet och själva ordet var inte uppfunnet, men hon var en trevlig kvinna och hade ett kafé. Den värste av dem förföljde henne också när hon var död. Han trodde inte på oss när vi sade det. Utan fortsatte att ringa hem till oss.

Nätet har erbjudit nya möjligheter för dessa människor att frodas. Visst är det så. Att använda nätet som terapi, när de i själva verket kanske borde gå och prata med någon. Ändra sig själva.

Det hela är naturligtvis ohjälpligt i det moras som internet är eller leder kanske någonstans för den enskilde. För knäppisarna är utvecklingsbara. Det tror jag. Om de är unga. Och inte har snöat in på sin egen personlighet genom årtionden.

Det svåraste som finns är att lära gamla hundar att sitta. Och det känns naturligtvis hotfullt, när någon har haft utbyte av sitt sätt att vara större delen av livet.

I höst kommer en ny lag mot stalkning.

tisdag 25 januari 2011

Jimmie Åkesson insläppt i DN

Ibland går det fort. Och det är "tack vare" självmordsbombaren i Stockholm City, som Jimmie Åkesson i dag får skriva en debattartikel i DN.

Vi fick en ny lag mot terrorism den 1 december och det var i sista minuten. Det är känslan av att vi i Sverige aldrig drabbas, som har gjort att vi inte har tagit hoten från omvärlden på allvar.

Här i lugna lilla Sverige är vi inte utsatta. Det krävdes en självmordsbombare för att ändra på den bilden. Precis som Jimmie Åkesson skriver är vi tacksamma för att bara hans liv krävdes och inte som i går i Moskva att ett par hundra människor utsattes och att trettiofem hitills uppges döda.

Att människors attityd verkligen har förändrats såg jag när jag åkte tunnelbana och en man på Akalla-linjen börjar packa upp något avlångt han har med sig inslaget i papper. Det var i rusningstid, fullpackad vagn. Människor runt honom tittade skräckslagna innan de såg att det avlånga, svarta och spetsiga inte var ett vapen utan ett träben till ett bord.

Självmordsbombaren i Stockholm var utbildad och hade vuxit upp i vårt lugna land, men ändå blev han övertygad självmordsbombare. Det kan verka paradoxalt, men det handlar om att också en sådan man vill betyda något i ett religiöst sammanhang.

Offret av det egna livet och så många andras som är möjligt kan framstå som något ädelt i en omvänd kontext, som handlar om att belöningen finns inte här på jorden utan i himlen.

Helena Benaouda, ordförande i Sveriges muslimska råd, är ifrågasatt i debattartikeln utan att hennes namn nämns. Jimmie Åkesson är också kritisk till att det inte är olagligt att åka på terrorläger utomlands. Han vill att vi i Sverige undersöker ungdomars attityd till islamismen.

I morgon debatteras våldsbejakande extremism i riksdagen.

PS. Jag är inte sd-are eller politiskt aktiv på något sätt. Jag tycker enbart som en vanlig svensk medborgare. När jag röstar vart fjärde år så är det i mitten någonstans. Efter att ha röstat på sossarna tidigare i större delen av mitt liv. DS.

måndag 24 januari 2011

Terrordåd på Moskvas flygplats

UPPDATERAT 19.28

Moskva största flygplats har drabbats av ett terrordåd. Minst tio personer är döda. Jag är glad att min äldste son inte valde denna vecka att åka dit. Han var där för en vecka sedan.

Domodedovo heter Moskvas största internationella flygplats och det lär ha varit i ankomsthallen, där bagaget hanterades som en explosion inträffade. Dödstalen stiger snabbt. Nu sägs att tjugo är döda. Många är också sårade.

Explosionen inträffade 14:32 i eftermiddags (16:32 lokal tid Moskva) och området är avspärrat. Ett 30-tal sägs nu vara döda (15:48 stockholmstid). Omkring 130 skadade.

Det misstänks vara ett självmordsdåd. Tre män jagas i Moskva misstänkta för att ha iscensatt terrordådet.

Två plan från England lär ha landat ungefär vid tidpunkten för bombexplosionen. Men det verkar som om de passagerarna har klarat sig. Dock inte konfirmerat än. En brittisk medborgare rapporteras död (19.20)

På Sky News visas just nu (16.45) bilder från flygplatsens ankomsthall. Mycket rökigt och många människor på golvet.

Det är troligt att självmordsbombaren (lär ha varit en man) kommer från nationalistiska kretsar i Kaukasien. Dock sägs nu att han inte hade det utseendet.

Omkring 200 människor väntade på bagaget när bomben, som ska ha varit en stor bomb på ca sju kilo exploderade. Det fanns varningar redan i går om ett kommande bombdåd.

Detta är det första dåd i Moskva som riktar sig också mot utlänningar inte bara mot ryssar. Minst två utlänningar vårdas på sjukhus.

Nu sägs att minst 35 är döda i bombdådet, som skedde i välkomsthallen, där människor väntade på vänner och släkt.

Det snöade lite stilla i Moskva medan sårade och skadade lastades in i ambulanser. Det sägs att italienare och fransmän är bland de intagna på sjukhus. Två brittiska medborgare uppges döda.

UPPDATERAT 25.1.2011

Det sägs nu att det var två personer, en kvinna och en man, som bar en väska och att den sprängdes när kvinnan öppnade den.

Författarförbundet gillar ordet neger

Ordföranden i Författarförbundet Mats Söderlund tycker inte att man ska byta ut ord i böcker. Inte ens ordet neger. Om det står i en Ture Sventonbok så ska det stå.

Författarförbundet förvaltar detta litterära arv efter Åke Holmberg. På den tiden när böckerna ursprungligen skrevs så var ordet neger bara ett ord för detta folkslag. Boken "Ture Sventon i Paris" skrevs ursprungligen år 1953.

Nu har Rabén och Sjögren lagt planerna på en nyutgåva på is av boken "Ture Sventon i Paris".
Förlaget ville byta ut ordet neger mot något mer passande som färgad eller svart, men fick således nej av Författarförbundet.

Men också Krakel Spektakel köper negerbollar i boken "Krakel Spektakel köper en klubba" och Pippi Långstrump är i boken "Pippi går till sjöss" från 1950-talet en negerprinsessa och hon drömmer om att "få en egen neger", som kan blanka henne med skokräm över hela kroppen så att hon blir "lika svart som dom andra negerbarna".

Kanske ska vi ha bokbål och bränna alla böcker för barn med ordet neger? Eller bannlysa dessa böcker från bibliotektet?

På 1950-talet sågs folkslaget neger som ett exotiskt sådant och spännande. Och själv hade jag en negerdocka då.

Och vi barn följde efter den första neger vi såg i Björkhagen, för vi hade aldrig sett en sådan människa förut. Han var väldigt märkvärdig och intressant.

Dock menar Mariam Carlsson Kanyama, 22 år, från Malmö och engagerad i Afrosvenskarnas riksförbund att det är oacceptabelt att använda ordet "neger" i en barnbok.

Jämställdhetsminister Nyamko Sabuni tyckte när hon var riksdagsledamot att det var en absurd debatt gällande ordet neger om det användes i böcker om kolonialtiden eller i litteratur från den tiden. Det var oundvikligt att det användes då.

söndag 23 januari 2011

Guldbaggegalan bojkottad

Helena Bergström och Colin Nutley kommer inte till Guldbaggegalan, som går igång morgon den 24 januari (sänds kl 20 i SVT1).

Risken finns att Hollywoodstjärnorna Noomi Rapace, Bill och Alexander Skarsgård och Joel Kinnaman uteblir. Guldbaggegalan lider fortfarande av sin snedsyn på världen. Svinalängorna är mest nominerad. Det är mycket politiskt korrekt.

Helena Bergström var mycket upprörd i Debatt häromkvällen, där hon menade att kritikerna struntar i vad folket tycker. De lever i sin egen värld.

Jo, så har det alltid varit och ingenting har egentligen hänt på den fronten sedan åtminstone 80-talet. Jag kan intyga detta.

Det är Änglagård 3 det hela handlar om och den är nominerad nu sent omsider till Biopublikens pris. Filmen hade premiär före jul och har haft omkring 500 000 besökare.

Helena Bergström kommer att uppträda i TV4 nu på morgonen, men jag såg inte vilken tid det skulle vara.

Har bara än så länge sett Tilde de Paula telefonintervjua i direktsändning sin egen pappa. Större korruption var det länge sedan jag såg i journalistkretsar. De gullade med varandra och höll med varandra om att Brasilien var utsatt för människors klimatförändringar.

Jag återkommer!

Jo det är 10.15 som både Helena Bergström och Colin Nutley ska säga vad de tycker i TV4:as morgonprogram. Jag kollar åt er som inte ser det.

10.30

Jo det var samma diskussion, som pågår i resten av samhället. Respekt inom branschen. Visst får man kritisera, men det handlar om hur. Gränsen går mellan finkultur och kommersiell framgång. Var finns gränsen? Och Helena Bergström är nu nominerad till bittraste människan i Sverige... Filminstitutet ska vara en institution, som stöttar alla. Respekt!

De visade ett klipp från Änglagård 3 där dottern inte ens vet vem hennes morfar är för Fanny i filmen vet inte vem hennes pappa är. Så allt rullar vidare. Ett mycket aktuellt tema, som finns i mitt nyaste manus också: I Ormbärarens tid. För i min släkt finns en kusin, som inte visste vem hans egentliga pappa var. Inte ens på dödsbädden ville mamman säga det.

PS. Naturligtvis så ändrade sig Helena Bergström och kom på Guldbaggegalan. Och hon fick ta emot publikens pris. DS.

lördag 22 januari 2011

Näthatet drabbar

Kändisar och stora bloggar drabbas av näthat. Ja jag får väl ta åt mig då, för nog har jag drabbats av hat alltid. Senast i morse fick jag be Newsmill stryka en hatande kommentar på min senaste artikel.

Jag har aldrig fattat varför folk sätter sig och skriver det infamaste och elakaste de kan tänka sig så där rätt ut i luften, men det är väl som experterna säger: svaga personers självhävdelsebehov.

Det gäller att ha distans till det och jag läser inte så noga när jag får någon hatfylld kommentar. Det räcker med att se inledningsorden för att känna hur tongångarna går.

Själv har jag inte sett mig som stor bloggare eller kändis, men det räcker uppenbarligen med att de läser att jag är journalist och författare. Sedan är det fritt fram.

Jag har jobbat stenhårt med att få bort de värsta avarterna från min blogg. Och nu har jag återigen efter flera månader kunnat öppna den för kommentarer av alla sorter. På Newsmill har jag svarat emot under mina artiklar och gått in och nästan "chattat" som någon kallade det.

Då lägger också folk av så småningom. Men en kommentator ringde till en av mina vänner och klagade sin nöd över mina "fascistiska" tongångar. Vad är nu detta? Någon som inte vågar annat än att hoppa på i kommentarerna och så när inte det funkar ringer. Inte till mig men till någon kompis till mig.

Men visst kan jag själv också bita ifrån i kommentarer. Ibland är det nödvändigt. Ifall inte allt ska strykas.

Joakim Larsson vill inte bråka

Han skulle bli överlycklig om Eva Gabrielsson ringde honom som i dag och pratade om det hela. Han är den döde författaren Stieg Larssons bror och var med i Skavlan i går.

Joakim Larsson såg mycket bekymrad ut när han framträdde. Det här är inte roligt. Tunga suckar och rynkad panna. Han menade att det går inte att dela på den ideella och ekonomiska rätten till arvet efter Stieg Larsson. Båda delarna måste gå hand i hand för det gör de i verkligheten.

Tyvärr har det blivit en mediesåpa av alltihop menade Joakim Larsson eftersom han och hans far fick läsa i tidningarna att de var giriga.

Och så vet ju inte Joakim Larsson vad som händer med arvet efter Stieg om Eva skulle dö någon gång. Hon har inga barn. Det har Joakim Larsson. Han tror det är bättre att de ärver än att Eva Gabrielssons syskon och syskonbarn ärver.

För då vet han ingenting om vad som händer med arvet efter Stieg Larsson.

Trist historia. Den grundar sig egentligen inte i det ekonomiska eller ideella utan i hur utvecklade människor är.

Efter att ha sett Joakim Larsson framträda i TV så verkar det trots allt rättvist att det blev som det blev. Och så är också lagen. Gift er sambor! Det är den enklaste möjligheten att ärva varandra rakt av.

fredag 21 januari 2011

Bill och Bull i blåsväder

Det blir kaos sa Bill. Javisst blir det så sa Bull. Vi kan inte ta emot fler flyktingar från Irak, för de har ingen utbildning och passar inte in i landet.

Ja det var alltså Carl Bildt och Tobias Billström, som sa ungefär det där. Någon gång 2007 och det allvarliga är då att de är ministrar i Sverige. De är nu KU-anmälda och ska få svara för något som Wikileaks har läckt.

De ville inte uttala sig om vad tredje part hade släppt om vad de hade sagt, men nu tvingas de trots det att svara för sig.

Omkring 100 000 irakier bor i Sverige i dag.

Och allt det där ordnade president Bush kan man säga, för han skulle sätta stopp för Saddam Hussein med sitt intåg i Irak 2003. Och så gick det som det gick.

Obs detta var en historielektion för 7-8-åringar. Ingen idé att klaga på innehållet alltså. Frågor och tilläggande kommentarer välkomnas dock.

torsdag 20 januari 2011

Peter Englund ångrar sig

Det kan man utläsa av ett av hans nyare inlägg på Svenska Akademiens blogg. Han tänker inte längre skriva i vredesmod. Det är klokt.

Det borde ingen göra. Att räkna åtminstone till tio eller att sova på saken är gamla beprövade knep, som jag råder Svenska Akademiens sekreterare att använda.

Annars kan ni båda författare komma överens om att skapa enorm uppmärksamhet genom iscensatta slagsmål verbalt på internet och i massmedierna. Då får ju både författaren Björn Ranelid och Svenska Akademien genom sekreteraren en nödvändig uppgradering.

Och intresset höjs för bråk och litteratur i allmänhet. Kanske. Slagsmål på parnassen. Visst låter det särdeles infamt och spännande.

Nä, det tycker jag verkligen inte. När två "kulturpersonligheter" inte har något verkligt att avhandla utom att hacka eller inte hacka på varandra, då är litteraturen nästan död.

Och min kommentar nummer sju inväntar inte längre granskning, utan är struken. Jaja, fint ska det vara.

Tänk att bli censurerad av självaste sekreteraren i Svenska Akademien. Vilken ära parbleu. Men här kan ni läsa denna kommentar trots allt eller malgré tout, som fransmännen skulle uttrycka det.

Och under det senaste inlägget med utfästelser så är kommentarerna nu inaktiverade. Det är väl säkrast så. Inte kan väl folket få komma till tals. Nä någon måtta får det vara på demokratin hos Svenska Akademien.

Gösta Olofsson i Svenstavik är svårt sjuk

Han är född omkring ett halvår före mig och har länge kämpat med cancer.

Under ganska lång tid har han haft en sjukdomsblogg, där han beskriver hur han mår. I väntan på döden heter den. Inte något bra och uppmuntrande namn direkt, men egentligen väntar vi väl alla. Och han har lagt till: med nytt liv, så att det finns en ljusglimt.

Han har det svårt Gösta och har haft det så under några år. Men förra året fick han åtminstone hälsa på släkten och firade jul tillsammans med dottern, som han åter fick kontakt med under 2010 efter ett uppehåll på 46 år.

Släkten behövs och särskilt mot slutet av livet. Mamman till dottern är just nu hos Gösta och hälsar på honom. Gösta var nitton år när han blev pappa. Kanske på tiden att han ändå har en familj.
11.9.2012
Gösta dog den 3 september 2012 i sviterna av prostatacancer. Han blev 67 år.