lördag 22 januari 2011

Joakim Larsson vill inte bråka

Han skulle bli överlycklig om Eva Gabrielsson ringde honom som i dag och pratade om det hela. Han är den döde författaren Stieg Larssons bror och var med i Skavlan i går.

Joakim Larsson såg mycket bekymrad ut när han framträdde. Det här är inte roligt. Tunga suckar och rynkad panna. Han menade att det går inte att dela på den ideella och ekonomiska rätten till arvet efter Stieg Larsson. Båda delarna måste gå hand i hand för det gör de i verkligheten.

Tyvärr har det blivit en mediesåpa av alltihop menade Joakim Larsson eftersom han och hans far fick läsa i tidningarna att de var giriga.

Och så vet ju inte Joakim Larsson vad som händer med arvet efter Stieg om Eva skulle dö någon gång. Hon har inga barn. Det har Joakim Larsson. Han tror det är bättre att de ärver än att Eva Gabrielssons syskon och syskonbarn ärver.

För då vet han ingenting om vad som händer med arvet efter Stieg Larsson.

Trist historia. Den grundar sig egentligen inte i det ekonomiska eller ideella utan i hur utvecklade människor är.

Efter att ha sett Joakim Larsson framträda i TV så verkar det trots allt rättvist att det blev som det blev. Och så är också lagen. Gift er sambor! Det är den enklaste möjligheten att ärva varandra rakt av.

4 kommentarer:

  1. Ger inte hela den här såpan en ganska bra bild av hur livet och vi människor är?
    Stiegs far och bror har båda gett ett ganska underligt intryck när de "lämnat replik" i den mediala tvisten. Kanske är de giriga, vem vet? Vad vi säkert inte vet är vad som förevarit mellan dem och Eva Gabrielsson.
    Eva Gabrielsson har också i den mediala såpan gett ett underligt intryck. Vad vill hon egentligen egentligen (ej felskrivet)? Begreppet kompromisslös dyker snabbt upp i mina tankar...
    Och så har vi lagen. Den är entydig. Att Eva och Stieg inte gjorde något åt de juridiska följderna av sitt samboförhållande är kanske inte så konstigt på ett sätt. De hade naturligtvis under Stiegs livstid inte en aning om att böckerna skulle dra in några pengar att tala om. Å andra sidan fanns det ändå skäl att se över detta. Att de inte gjorde så kan förstås inte Stiegs far och bror lastas för.
    Kvar finns en bild av tre, alla på sitt sätt, tragiska individer. Deras tragik är gefundenes Fressen för media. Var och hur dyker den upp härnäst?

    SvaraRadera
  2. Leif: Klokt inlägg... och arvstvister hamnar vi kanske alla i förr eller senare... min far skrev sitt testamente i 70-årsåldern och delade ut allt efter att ha bevittnat en strid om ägodelar i sin släkt.

    Ingen av de båda Eva och Stieg räknade med döden... det var misstaget. Och om böckerna inte hade sålt hade problemet inte varit så stort heller. Men att neka till 20 miljoner och en plats i styrelsen är bara högmodigt som jag ser det. Ingen ödmjukhet alls. Eva var förbannad sade hon hos Skavlan. Ja på vad? Att Stieg Larsson gick och dog antagligen. Vrede känner vi alla när någon dör. Det ingår. Kanske dags att lämna det stadiet?

    http://www.umo.se/Att-ma-daligt/Krisens-och-sorgens-faser/

    SvaraRadera
  3. Har du måhända varit inne och smygläst hos mig, du skriver ungefär exakt samma som jag ;)

    SvaraRadera
  4. Ullisen: Nä int har jag gjort de int... människor är lika så de kan tänka liknande tankar. Du vet. :)

    SvaraRadera