tisdag 26 mars 2013

Hög invandring sämre skola

Det är självklart och finns utskrivet i orsakerna till att den svenska skolans resultat blir sämre. Allra viktigast är familjebakgrunden. En familj som består av vuxna analfabeter och som inte kan svenska kan inte hjälpa barnen med skolan.

Segregationen i samhället gör också att barnen inte omedelbart lär sig svenska. Skolresultaten i Sverige har samma betydelse för föräldrarnas bakgrund som i Tyskland och USA. Dessa är stora invandrarländer. Också arbetslösheten i kommunen och bland föräldrarna har betydelse.

På bara 20 år har vi fått ett helt förändrat samhälle. År 1992 fick vi ett fritt skolval i Sverige. Det har gynnat elever, men också segregerat. Försämringen slår i matematik, naturvetenskap och nationella prov.

Finland som har bra skolresultat har en billig skola. Det betyder att pengarna samhället satsar på skolan inte självklart höjer resultaten. Finland har haft en mycket låg invandring i jämförelse med Sverige. Bara fyra procent mot fjorton.

I Sverige lever vi efter tron att vi måste öka befolkningen. Annars ramlar vårt samhälle med välfärd samman. Men att importera en befolkning som inte får jobb och inte är utbildad är inte vettigt. Det blir för stor kulturkrock.


2 kommentarer:

  1. Nu är det så att de flesta invandrare här i Sverige är välutbildade européer. de där analfabeterna finns, men de är förhållandevis få. Skolreformen har gjort att många medvetna föräldrar, även invandrare, tagit sin Mats ur skolan och placerat barnen på en bättre. Kvar blir de som inte vet, kan eller har råd. Invandrare från vissa länder och i övrigt människor i lägre socialgrupper. Mina barn går på en Montessoriskola, ett vitt medelklassprojekt, men har en klar överrepresentation av invandrare. Lätt 20% har utländskt påbrå. Fast just från Europa, USA osv.

    Jag som jobbar i skolan ser mer skolans misslyckande med pojkar som ett stort problem. Observera ordningen, det är inte pojkarna som misslyckas i skolan. När man suttit i samtal med flera killar i rad som är rädda för att agera, rädda för att göra/ha fel och i nio år har blivit ihopbuntade till "ni pojkar sluta" för vad två i klassen gör. Då har vi ett problem.

    SvaraRadera
  2. Att kunna läsa och skriva är grunden till all annan undervisning i skolan, det borde man kunna senast efter 1 år. I min dotters "pursvenska" klass hade ett par pojkar fortfarande problem med grunderna när de började högstadiet år 1997. Under låg- och mellanstadiet användes inga läroböcker i något ämne, jo i engelska, utan de skulle söka information på biblioteket eller internet som var ganska nytt då. De skulle själva planera sina studier och utvärdera resultaten. Vilket ansvar att lägga på deras axlar och även på oss föräldrar.
    Det är blandningen av trendpedagogiker och experimentlusta från skolans eller lärarhögskolan sida som har skapat situation. Bl a skall barnen lära sig skriftlig huvudräkning på flera olika sätt i alla 4 räknesätten, helt vansinningt tycker jag. Läs Marika Formgrens ledare i Smålandsposten 2012-12-04 om ämnet.
    Man läser ofta larmrapporter om de dåliga kunskaperna i svenska språket hos de som ska läsa på högskolan t o m hos blivande svensklärare. Dessutom har lärarutbildningarna väldigt låga intagningspoäng, det är inte så konstigt att studenterna inte har de förkunskaper som borde krävas.
    Jag tror som du Ann Helena att lever man i enklaver och inte har språket omkring sig hela tiden så blir språkinlärningen fördröjd och rent av dålig. Vilket svek mot många av dessa barn/ungdomar från Afganistan och Somalia att placeras i ett land där framtiden för dem ser väldigt mörk ut, förmodligen i generationer framåt. Hur skall man kunna lära sig svenska om man bor/umgås endastmed sina landsmän och den enda svensk man pratar med kanske är läraren? Detta om något borde kallas "utanförskap" skapat av regeringen.








    SvaraRadera