lördag 30 juli 2011

Lars von Trier klädsamt ångerfull

Den danske regissören ångrar att han har gjort Dogville, säger han, för det var en av terroristen Breiviks favoritfilmer. Denna film anspelar på Bertolt Brechts Tolvskillingsoperan och de kvinnor, som tar makten i slutet av dessa skådespel vill att alla ska dö.

Det är ett poserande och falskt hycklande uttalande von Trier gör. Inte kan en konstnär, filmare eller teaterman ångra sina verk för att en galning tolkar in något i det. Och handlar efter det som den tycker sig finna.

Inuti Breivik finns med all säkerhet en mycket ful, misshandlad och otäck kvinna. Det är den inre figur - ljus och mörk - som män möter efter att de har vuxit upp och tagit itu med sin egen manssida. Den egna skuggan finns där först att tampas med och den har Breivik behärskat genom samarbete med andra män, genom organisation och planering.

Män kan sedan fastna i animas garn, kan låta den svarta kvinnliga delen ta över. Då blir hon inte den överbringare och medlare mellan egot och självet, som är hennes rätta roll. Den demoniska anima kan förhäxa en man. Överbetoning av intellektet, att kallt låta det logiska råda kan bero av en negativ anima.

Men att som von Trier säger att han gör, ångra det han har gjort i sitt verksamma konstnärsliv, är en ren PR-bluff. I så fall skulle alla som sysslar med våld på film eller TV och teater kunna känna sig skyldiga för att det finns våld i samhället. Men de konstnärliga uttrycken kommer inte först. Verkligheten överträffar och föregår alltid dikten.

Terroristen Breivik har på ett aldrig tidigare skådat sätt kombinerat denna logiska kylighet med det djupt arketypiska, som han absolut inte begriper sig på. Han har lekt med elden och gått vilse i sitt inre och trott att han måste föra ut detta inre krig i det yttre. Tyvärr har inte samhället runt honom begripit att något dylikt pågick, så att de kunde stoppa detta.

5 kommentarer:

  1. På mange måder enig i din analyse. Men, Utøya er en ø og endda ved vi jo at øen er landfast, hvilket ville kunne ses hvis vi tømte Tyrifjorden. Ligeså med mennesker, vi hænger sammen lige under toppen af ego-bevidstheden.

    Her som i andre forhold er udsynet, eller perspektivet afgørende.
     
    I bedste fald og med en god portion held kan én buddhistisk lærdom anvendes her. Denne lærdom tilsiger, at "se" på en sådan måde, at udsynet bliver "uendelig stor vidde", deraf fødes alvidende kærlighed og diskriminerende visdom, dvs. evnen til at skelne på en kærlig og vis måde.
     
    Og man vil der måske kunne se, at der ikke er den store forskel på om bomberne sprænges/kastes i Tripoli eller i Oslo.
     
    Denne lærdom har buddhisterne undervist i i tusinder af år.
     
    Uden et vidt udsyn er ensidig optagethed og fokusering forfejlet, herunder ensidig identifikation med familier, klaner, stammer, nationer, regioner, religioner mv. Kronikøren her udviser en betydelig entydighed.
     
    Paulus siger noget lignende i Korinterbrevene, eng. "But when what is complete comes, then that which is in part shall be done away". Hvordan mon forstår Sørine denne sætning?
     
    én Anders her og der! 
    Fra www.dr.dk
    "29. jul. 2011 16.05 Indland. Danske F-16-fly har i løbet af det seneste døgn kastet fem præcisionsbomber mod militære køretøjer under Libyens leder, Muammar Gaddafis, kommando. Det oplyser Flyvertaktisk Kommando.   
    Dermed er det samlede antal bomber, som danske fly har affyret over libysk luftrum, nu oppe på 678". 

    SvaraRadera
  2. Att Lars von Trier ångrar att han gjorde Dogville är rent trams , i synnerhet därför att den där idioten, narcissisten och massmördaren Breivik gillade filmen och hade den som sinfavorit - nonsens - samma skit som att tjafsa om datorvåld och påverkan etc. Samhället är orsaken till att han begick sina brott. Så folk, och i synnerhet massmedja kan sluta upp med sitt dravel om denne "herr skithög"!

    SvaraRadera
  3. Ralph: Jo jag tänkte mig fortsättningen på texten enligt något sådant, att detta gäller inte bara herr terroristen, utan alla går vi igenom den utvecklingen, varenda människa.

    Och just nu står det och väger, inte bara mellan män och kvinnor utan mellan öst och väst. Vi befinner oss vid ett vägskäl där allt går fortare än förut. Och att det är nödvändigt att fortsätta till en annan nivå i mänsklighetens historia. Detta pågår enligt min mening... har just avslutat ett manus som heter I Ormbärarens tid. Det handlar bland annat om detta.

    Om något gott ska komma ut ur detta ohyggligt onda, som denne man stod för, så skulle det vara att vi som mänsklighet kan använda denna handling till en språngbräda mot en ljusare framtid.

    SvaraRadera
  4. Tak for reply. Ja, jeg tror vi på mange måder deler synspkt. Kommer dit manus dom en bog?

    Jeg har skrevet et essay om evolution fra en buddhistisk og mere cyklisk vinkel, link dertil; http://sherabmyblog.wordpress.com/fra-primal-til-postmoderne-enhed-okommunisme/

    SvaraRadera
  5. Ralph: Jo det kommer antagligen som en bok. Ska berätta mer när det är dags. Det cykliska är så uppenbart när vi betraktar universum och naturen att detta länge var gud för mänskligheten. Och kvinnorna ansågs stå för livet och fick därför symbolisera detta också för männen genom att bli gudinnor.

    Numera lever vi i en hierarkisk värld, där gudar sitter på Olympen eller annorstädes och det cykliska anses inte lika viktigt. Det som pågår rent känslomässigt och inuti oss är en framväxande insikt i att vi alla har del i både det kvinnliga och manliga.

    Det som behövs är att vi inser att detta är jämlikt, att det är bra att vara bådadera. Inget kön behöver företräde för något annat. Och vi behöver inte bli vare sig enbart kvinnliga eller manliga, cykliska eller linjära. Det går bra att vara både-och.

    SvaraRadera