fredag 15 juli 2011

En ny värld

Att bli personligt förolämpad och klaga och känna ilska och bitterhet är att vara i händerna på egot. Det betyder inte att man inte kan rätta till det som är fel i världen.

Man behöver inte stå ut med andras destruktiva beteende eller dålig kvalitet. Att säga på en restaurang: maten är kall var snäll och värm den. Det är att påtala fakta.

Men att säga: hur vågar du servera mig kall mat? Det är att låta egot tala. Att tycka om när någon gör fel och att ta chansen bli personligen förolämpad av detta.

Egot har många sätt att stärka sig: det skriker skandal, jag tycker inte om det här, missnöjet hålls vid liv genom en stark negativ känsla, som kan bottna långt tillbaka i tiden.

Genom ett tvångsmässigt tänkande, genom att återberätta händelsen och prata om vad någon gjorde mot dig eller någon gjorde mot er så hålls detta ego vid liv och växer.

Sådan stark negativ energi kan förvandla vad som händer i nuet och påverka hur den människan beter sig i dag. Det kan färga en stor del av någons liv och hålla den i egots grepp.

Alla övertygelser och religioner är lika sanna eller falska. Det beror av hur vi använder dem. Om någon tycker att islam eller kristendom är de enda sanna lärorna används dessa i egots tjänst.

Men ifall dessa läror och religioner fungerar som vägvisare eller ett slags inre kartor, som visa personer har lämnat efter sig till vår hjälp, för att vi ska vakna andligt sett då fungerar dessa i sanningens tjänst. Som ett verktyg för oss att frigöra oss från vår identifikation med formens värld.

Sanningen finns inom var och en av oss. Den finns inte någon annanstans. Vissa kristna mystiker kallar detta för Kristus i oss, buddhisterna kallar det vår Buddha-natur, hinduerna för atman, den inneboende guden.

Omedvetenhet, dysfunktionellt eller egoistiskt beteende kan aldrig besegras genom angrepp. Genom angrepp och seger flyttar omedvetenheten över till den som utför angreppet. Eller motståndaren dyker upp i ny förklädnad.

Egot är en kollektiv förvrängning av mänskligheten. Inte identiteten hos en enda mänsklig varelse. Det går att hålla sig neutral till egot, att inte ta det personligt.

Medkänslan både med dig själv och andra finns där, när du inser att alla lider av denna sjukdom hos sinnet. Somliga gör det mer än andra. När man inser det behöver man inte ge bränsle åt denna brasa, som har brunnit i århundraden i vår värld.

Det enda som krävs för att bli fri är att bli medveten. För att få sinnesro behöver vi se egot. Medvetenhet är i nuet och är närvaro i detta. Att föra in den kraften i livet, i världen gör att
friden infinner sig.

Det finns en förbannelse med att vara kändis och det är att denna inre kärna kan överskuggas av en kollektiv mental bild. Andra människor vill stärka sin egen egoidentitet genom att förknippas med kändisen.

Vårt kollektiva ego hos mänskligheten älskar kändisar. En del berömda människor går i fällan och tror att de är den kollektiva bilden. De kan tro att de är högre stående än andra.

Om de identifierar sig med denna "image" av dem själva blir de beroende av att hålla sig populära och blir därmed mer olyckliga, för de försvinner bort från sig själva.

I en äkta relation till andra finns det en vaken uppmärksamhet, en inre närvaro, utan behov. Detta är en autentisk relation, som vi kan ha till oss själva och andra.

Egobaserade relationer kännetecknas av brist, ouppfyllda önskningar i form av ilska, bitterhet, skuldbeläggande, klagomål och likgiltighet.

Den lägsta nivån hos egot är allt det vi ser i nyheterna: våld, krig och mord. Då är människan helt i egots grepp. Det finns ingen distans. Ingen del av den människan, som kan ta ett steg åt sidan och titta in i sig själv. Eller se den andre, som den människa den är.

En blyg person är inte fri från egot, utan har ett ambivalent ego, som både vill ha och är rädd för andras uppmärksamhet. Rädslan beror av att andra ska komma med kritik, något som förminskar självbilden och inte förstärker den. Blyghet beror ofta av en negativ självbild.

Också tanken att "jag är bäst" är ett utslag av att man egentligen inte tror sig duga.

En del spelar negativa roller för att återskapa en fortfarande aktiv smärtkropp. En del egon mördar för att få berömmelse. En del går in i rollen som offer, där egot söker medömkan och tycker synd om sig självt.

Om någon känner sig olycklig, så är det just så: det finns en känsla av olycka inom den. Det är egot och tankarna kring situationen som skapar denna känsla av olycka. Att ha noll kronor på bankkontot är ett faktum, att alltid känna sig olycklig över denna situation är att fastna i känslor.

Att gå vidare betyder inte att bli kvitt lidande. Lidande kan innebära att bli mer medveten, om man inte fastnar i det. Det kan betyda att gå vidare till ett större medvetande om situationen och kunna hantera den bättre.

Dessa tankar finns mer utvecklade hos Eckhart Tolle i boken: En Ny Jord Ditt Inre Syfte

4 kommentarer:

  1. Jättebra beskrivet om hur vårt ego visar sig i praktiken. Tack

    SvaraRadera
  2. Tack Edvard S! Eckhart Tolle är den som har beskrivit ovanstående, men jag själv har genom erfarenhet upplevt allt... och vet hur svårt det är att bevara sig själv... det är en ständig och daglig utmaning. Ha det gott! :)

    SvaraRadera