Rent av dum i huvudet kanske? Det fick jag veta när jag skrev en parodi i en artikel på vårt rättsväsende och våra lagar angående Mangadomen, som kom häromdagen. När serieteckningar stod inför rätta.
I gammal god klassisk sagostil beskrev jag hur vi i det lilla, lilla lilleputtlandet inte klarade av fantasier, utan trodde att de var verklighet. Ingen fick fantisera fritt, för det förbjöd våra lagar. Något som är välkänt i diktaturländer.
Tack och lov så gick ju Mangadomen åt rätt håll, fast högsta domstolen fick anstränga sig för att få ihop den. Här skrev jag tidigare om detta.
Det var således yttrandefriheten, som stod inför rätta i förlängningen i det målet, men den vägde trots allt tyngre än tecknade bilder av nakna barn.
Yttrandefriheten på Newsmill är dock numera starkt beskuren. Det går inte att driva med vårt land och med vårt sätt att lagstifta, inte att skriva i en gammal och mycket välkänd sagoform, inte att skriva "högsta hönset" och anspela på högsta domstolen.
Inte att driva med oss själva, som har måst trugas med 6-8 brödskivor per dag, utan också var ett folk, som frivilligt installerade glasrutor hemma hos oss, där vi fick veta att dessa stod för en fri och obunden propaganda, som vi måste betala.
Vi har gått sorgligt långt ifrån det 70-tal, där Astrid Lindgren kunde skriva en Pomperipossasaga om Sverige och få den publicerad. Allt måste nu vara på dödligt allvar, med raka fakta. Här ska inte drivas med någon för det förstår inte Newsmills publik. Det blir för knepigt fick jag veta.
Handlar inte detta om att underskatta sin publik? Eller att helt enkelt själva har blivit så inskränkta och programmerade på redaktionen, att mallarna inte passar förutom för politiker eller tjänstemän i byråkratin? Eller andra superpolitiskt korrekta.
Så tråkigt, när jag är en av de som har varit med och byggt upp Newsmill med mina artiklar. Vet inte längre hur många läsare mina artiklar har haft, men det borde vara närmare miljonen. Min statistik över läsare försvann, när den låg kring 7-800 000 och sedan är den aldrig återställd.
Tråkigt att denna från början alldeles utmärkta plattform, som var till för folket, har urartat så mycket. Och att de desperat försöker få upp sina besökssiffror. Sajten är såld sedan länge och har naturligtvis andra affärsmässiga krav på sig än i början. Då fick de gå med förlust. Men läsarna uteblir om de inte längre känner att sajten är deras eller speglar deras tankar och åsikter. Det finns en omättad hunger efter yttrandefrihet i vårt land.
I gammal god klassisk sagostil beskrev jag hur vi i det lilla, lilla lilleputtlandet inte klarade av fantasier, utan trodde att de var verklighet. Ingen fick fantisera fritt, för det förbjöd våra lagar. Något som är välkänt i diktaturländer.
Tack och lov så gick ju Mangadomen åt rätt håll, fast högsta domstolen fick anstränga sig för att få ihop den. Här skrev jag tidigare om detta.
Det var således yttrandefriheten, som stod inför rätta i förlängningen i det målet, men den vägde trots allt tyngre än tecknade bilder av nakna barn.
Yttrandefriheten på Newsmill är dock numera starkt beskuren. Det går inte att driva med vårt land och med vårt sätt att lagstifta, inte att skriva i en gammal och mycket välkänd sagoform, inte att skriva "högsta hönset" och anspela på högsta domstolen.
Inte att driva med oss själva, som har måst trugas med 6-8 brödskivor per dag, utan också var ett folk, som frivilligt installerade glasrutor hemma hos oss, där vi fick veta att dessa stod för en fri och obunden propaganda, som vi måste betala.
Vi har gått sorgligt långt ifrån det 70-tal, där Astrid Lindgren kunde skriva en Pomperipossasaga om Sverige och få den publicerad. Allt måste nu vara på dödligt allvar, med raka fakta. Här ska inte drivas med någon för det förstår inte Newsmills publik. Det blir för knepigt fick jag veta.
Handlar inte detta om att underskatta sin publik? Eller att helt enkelt själva har blivit så inskränkta och programmerade på redaktionen, att mallarna inte passar förutom för politiker eller tjänstemän i byråkratin? Eller andra superpolitiskt korrekta.
Så tråkigt, när jag är en av de som har varit med och byggt upp Newsmill med mina artiklar. Vet inte längre hur många läsare mina artiklar har haft, men det borde vara närmare miljonen. Min statistik över läsare försvann, när den låg kring 7-800 000 och sedan är den aldrig återställd.
Tråkigt att denna från början alldeles utmärkta plattform, som var till för folket, har urartat så mycket. Och att de desperat försöker få upp sina besökssiffror. Sajten är såld sedan länge och har naturligtvis andra affärsmässiga krav på sig än i början. Då fick de gå med förlust. Men läsarna uteblir om de inte längre känner att sajten är deras eller speglar deras tankar och åsikter. Det finns en omättad hunger efter yttrandefrihet i vårt land.
Sverige har blivit ett beklämmande intolerant land. Folk blir kränkta för allt och ingenting. Ordval granskas under lupp och alltid finns det någon enögd j-v-l som känner sig träffar om en person tar till liknelsen om nålsögat. Allt ska vara korrekt och fint, inget och ingen får sticka ut. Om någon gör det tas det till storsläggan; helst ska personen stämplas som xxxx-ist av något slag eller åtminstone fobiker.
SvaraRaderaMan skriver insändare och debattartiklar om hur andra ska leva sina liv och ta hand om sina barn. Man ropar på lagstiftning. Att ta i ett litet barn är livsfarligt, åtminstone om man är man. Skräck och misstänksamhet råder, liksom en häpnadsväckande intolerans. Det paradoxala är att dessa intoleranta människor tycks anse sig stå för något gott och eftersträvansvärt när det sprider sitt gift.
Leif
Ja tyvärr har vi gått snett nu igen, Leif. Vi människor har en förmåga att göra så. Och att i flock lagstifta om det vi tror är gott. Så har vi lyckats att göra de som kommit sist till vårt land till våra nya överklass, som lever gott på pengar från oss andra, som får slava ihop dem, eller avstå pension tex. Ingen mår bra av den ordningen. Inte invandrarna och inte vi.
RaderaObs! Jag är inte sverigedemokrat, kommer aldrig att rösta på vare sig dem eller kommunisterna. Jag är dock utrustad med en viss iakttagelseförmåga och när man har levt en del årtionden, så inser man att mänskligheten ständigt måste gå vidare och göra om sig själv. Det går inte att stanna kvar i gamla -ismer. Det blir katastrof av sådant.
Min nya bok som kommer i höst I ormbärarens tid handlar om allt detta. Jag är en produkt av en torparflicka från Skärsholmen utanför Västerås. Och en man, som var barnbarn till häradshövdingen i Västerås. Snacka om klasskillnader!
Gång på gång kan vi också iaktta hur våra diskussionshegemoniker bemödar sig att ta död på all oönskad diskussion.
SvaraRaderaOm någon tar upp situationen i dagens svenska skola och redovisar förslag till hur skolan kan göras bättre gör dessa människor allt för att visa vilken urbota idiot förslagsställaren är, hur totalt hon eller han har missuppfattat läget. Diskussionshegemonikern behöver naturligtvis inte redovisa några egna förslag till vad man kan göra för att förbättra skolans verkningsgrad. All diskussion tystas. Det är bäst så i det åsiktslikriktade Sverige.
Om någon tar upp problemen för invandrare att ordna med sin egen försörjning går diskussionshegemonikerna genast till attack. Det ordval som statsministern t ex valde när han försökte beröra frågan blir det väsentliga att diskutera och brännmärka. Och så slapp vi föra en diskussion om det problemet också. Sitt stilla i båten och håll för all del käften, är beskedet från diskussionshegemonikerna.
Medierna anammar tacksamt dessa personers budskap. En del av dem förekommer så ofta i utbudet att man frestas ta ordet åsiktskorruption i sin mun.
Leif
Hear... hear
RaderaNär det gäller just Newsmill så är det märkligt att man marknadsför den om stt forum där du kan publicera på sajten eller länka dina inlägg till den.
SvaraRaderaFör artiklar refuseras och det är hårda krav på ombearbetningar för att få eventuell chans att publicera på Newsmill, och vi ska inte tala om Länka till Blogg funktionen som inte fungerat sedan mitten/slutet av januari.
Jag mailade alla ansvariga på Newsmill om detta problem i förra veckan. Ännu inget svar, förutom två automatiska svar om semester för en person och att redaktionsmailen inte läses varje dag.
När jag mailade förra gången om detta länk fel så fick jag svaret att en lösning kunde dröja för de hade viktigare saker för teknikerna att fixa.....
Så det fria forumet för diskussioner över gränserna är ett inskränkt litet trångt rum för de som tänker och tycker lika.
Jo det har blivit så, mycket polariserat. Jag tror dom slåss för sitt liv...
Radera