måndag 27 september 2010

Finns det någon svensk kultur?

Nu är vi där igen. Ingenting av det vi tror är svenskt är det. Inte ens ketchup.

Själv har jag aldrig betraktat ketchup som svenskt, utan alltid tänkt på det som något amerikanskt när jag har använt det. Inte heller tror jag att kebab eller pizza är något som är genuint svenskt. Men utländsk mat har väl ingen något emot?

När jag bodde i Frankrike åt jag tarmar, magar och kalvhjärnor för det gjorde de där. Har jag dock aldrig gjort i Sverige.

Med svenskt menar jag och andra säkert ungefär samma sak. Det är att få koppla av på lördag-söndag vad än religioner säger om den saken. För vi har sedan jag var liten infört att lördag är ledig.

Svensk kultur är att slippa delta i religiösa sedvänjor om vi så väljer. Och att betrakta eid-il-fitr, som en svensk sedvänja kommer jag aldrig att göra. Det är slutet på muslimska ramadan. Jag äter inte fisk på fredagar heller eller firar Rosh Hashanah (det judiska nyåret i september) eller går omkring i kippa.

Det som vi uppfattar som svensk kultur och överför till våra barn som jultomten, granen och julklapparna. Det är inte bara svenskt. So what? Det spelar väl ingen roll varifrån det kommer? Inte heller om midsommarstången är en penissymbol eller något annat. Vi reser den ändå varje år.

Och att Lucia egentligen är något scilianskt helgon stör väl ingen? Vi har utformat denna ljusdrottning efter vårt eget huvud i det här landet. Gjort henne svensk.

Det vi människor gör till vardag och fest är helt enkelt vår kultur. Och den är svensk var den än har kommit ifrån från början. Så länge vi inte tvingas på den av människor, som vill att vi ska anamma sådant, som hör hemma i religion.

Vi har religionsfrihet i det här landet. Vi får vara ateister också. Om vi vill.

7 kommentarer:

  1. Svenskar är ju rejält dåliga på att ta vara på sin kultur. Så det som varit svenskt försvann nog för ett bra tag sen...
    Men så är det när vi I svergie ofta tycker att allat annat än "svenskt" är exotiskt och roligt/hippt. Medans folk ser tvärtom på svenskt.. :(
    Och är utlänning. Mina invandrar kompisar säger samma sak. Svenskar nästan tycker svenskt är pinsamt. Har aldrig förstått varför...

    SvaraRadera
  2. Det är rätt intressant att höra på alla dessa upphetsade debatter om (sällan med) sverigedemokraterna och deras syn på svensk kultur. Först spottar de goda pk-debattörerna ur sig allt som man anser att sd har sagt och står för (oftast med eget tolkningsföreträde). Sedan vet skadeglädjen inga gränser när de kommer på att det typiskt "svenska" inte är svenskt, typ kåldolmar, pizza eller någon annan trivialitet. Då tycker de att de tvålat till sd ordentligt och överbevisat dem om hur fel de har i alla avseenden o hur "fattigt" Sverige skulle bli om sd fick som de ville och minskade på invandringen av muslimer!

    Det är verkligen debatter på hög nivå "ledda" av någon tafatt programledare som inte vågar/duger till att ställa följdfrågor.

    Jag hörde nyss att generalsekreteraren för Sveriges Hembygdsförbund, Jan Nordwall, hävdar att SD ”bottnar i en rent nazistisk tradition” för att man säger att det finns en svensk kultur. Han betackar sig därför för de bidrag som sd tycker att hembyggdsrörelsen bör få för att vidmakthålla svensk kultur.
    Man blir häpen!
    http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1650&artikel=4047229

    Förresten, vad har muslimerna bidragit till i den nysvenska kulturen eller arbetsmarknaden? De är väl i alla fall en ordentlig tillgång på ca 500.000 personer?
    //Pops

    SvaraRadera
  3. Ja då är dina kompisar en massa Mona Sahlinisar då. För hon bad ju nästan om ursäkt för det svenska och skrapade med foten och sa äsch "Jag tror att det är lite det som gör många svenskar så avundsjuka på invandrargrupper. Ni har en kultur, en identitet, en historia, någonting som binder ihop er. Och vad har vi? Vi har midsommarafton och sådana töntiga saker."

    Hennes familj flyttade från sina rötter till Nacka och där har hon bott sedan dess i ett radhus. Har hon aldrig upptäckt vilket roligt midsommarfirande dom har på Stora Nyckelviken? Det är väl dags i så fall.

    Själv som har jag förstått hur viktiga rötter är. Bor på Värmdö där mina föräldrar köpte sommarstuga när jag var liten. Här har vi bott i århundraden och varit soldater och topare. Det enkla folket. De visste vad kultur var. Min mormor och morfar var också torpare utan egendom, men nog sjutton har jag fått deras kultur. För det hade de. En sådan som var sammanbunden med jorden, marken, årstiderna och grödorna. Fast de inte ägde något.

    SvaraRadera
  4. Problemet, som är större i Sverige än andra länder jag besökt, är att vi inte törs stå för våra traditioner eller värderingar. För att inte vara tjaskiga mot våra nysvenskar slutar vi sjunga "Den blomstertid nu kommer" vid skolavslutning, kanske inte ens flaggar eftersom det kan ses som nationalistiskt. Vi har ingen nationell stolthet.

    Sedan vad gäller traditioner (som ju var den artikel du bloggar om, så ser jag en skillnad. Julgran, skinka, Lucia och allt vad det nu är, har vi valt att importera och göra svenskt. Vi har inte tvingats införliva andra kulturers seder vilket verkar vara fallet nu. Framför allt har vi inte (som sekulärt land) tvingats göra en massa eftergifter för religiösa människor skull. Som icke troende är jag djupt oroad över religionens utbredning i samhället. Jag trodde att vi gjort oss av med vidskeplighet...

    SvaraRadera
  5. Jag vet inte vilken värld jag må leva i, men jag känner inte igen mig i det Björn skriver. Jag står för de traditioner jag har och jag är stolt över mitt land. Vi sjunger "Den blomstertid nu kommer" och vi flaggar när vi vill.

    Jag känner inget tvång inför andras människors seder och kulturer. Jag känner mig fri i Sverige att göra det jag vill. Jag känner som sagt var inte igen mig i beskrivningen av vårt land, ett land som är bra mycket mer sekulariserat än många andra länder på vår jord.

    SvaraRadera
  6. DN-artikeln slår ett rungande slag i luften. Det är ett fåtal människor som förnekar att mängder av influenser har kommit hit utifrån. Vi har valt dem och integrerat dem. Frågan är om vi ska påtvingas kulturer som vi inte vill ha. I en rad kulturer är handikappade barn ett resultat av arvssynden. För många socialbidragen en deras guds gåva och inte vad andra medmänniskor skrapat ihop med sina skatter. Hederskulturen - som inte fanns enligt medier - frodas rätt bra här. Vendettor börjar bli vanligare. Är det acceptabelt att kvinnor här betraktas som horor bara för att de bärt korta kjolar, visar anklar och handleder? Varför ska män och kvinnor inte kunna hälsa med ett handslag? Man plockar fram ketchup och pizza för att bevisa att svenskar inte är svenskar men glömmer bort att det är de samhällsbildande handlingarna som grundar ett samman-hållande SAM-HÄLLE. För övrigt är det främst politiker, inte minst S, som tjatar om hur fantastiskt Sverige är. Svenskt kött är bäst. Volvo är bäst. Välfärden här är bäst. Arbetsförhållandena här är bäst. Detta underbygger rasism i minst lika hög grad som SD i nuvarande läge.

    SvaraRadera
  7. Tack för era kloka kommentarer Björn, Jerry och Anonym. Naturligtvis är det så att vi har valt och integrerat det vi vill ha som svenskt. Flaggan, blomstertiden och nationalsången har kommit till på så sätt. Genom tradition. Du gamla du fria är inte heller påtvingad på folket, som många nationalsånger är, utan genom att folket har valt den. Den är fortfarande inofficiell nationalsång därför att det aldrig har tagits något officiellt beslut om den. Därför är det så trist när rektorer och andra beslutar att den ska vi inte sjunga något mer.

    SvaraRadera