Pojkarna inte omhäktade

De båda pojkar 15 och 16 år gamla, som har suttit häktade, för att de slog ned Carl-Eric Cedvander på Kortedala Torg den 18 mars, omhäktades inte på fredagen.

De är dock fortfarande misstänkta för den synnerligen grova misshandeln. Det är svårt att hålla så unga häktade under lång tid. De har varit häktade i två veckor. De tas nu om hand på ungdomshem.

En av tonåringarna har en pappa dömd för grovt narkotikabrott. Ja det är en trist miljö att växa upp i detta Hjällbo med längor av hus, som stänger inne de som bor där.

Deras kompisar är redan omhändertagna utanför häktet. De är på ungdomshem. Där ska de rehabiliteras. Går det? Jag har ingen aning. Det hänger främst ihop med vad de har fått med sig från sin barndom. Det verkar inte vara så mycket. Det märkliga är också att när det gäller ett par av pojkarna har samhället inte fått någon kontakt med deras vårdnadshavare.

Var är de? Har de flyttat från landet och lämnat sina barn här? Eller skyr de polisen så mycket och resten av det svenska samhället, att de har flytt nu och inte tänker höra av sig? Det är något totalt annorlunda med den här situationen. Något som går så långt utanför ramarna, att det inte kunde hålla längre.

Det var tvunget att spricka någonstans i fogarna och det blev Carl-Eric Cedvander, som fick ta smällarna för det.

Det svenska samhället har inga recept för detta. Det märktes när Newsmill ville att någon skulle skriva och berätta vad det gick att göra åt det. Ingen skrev. Inte heller jag. Det finns inga enkla recept på något som har pågått länge, långt innan de här pojkarna föddes.

Men de har tagit det hela till en ny bottennivå. Till ett hål nere i helvetet, där det är okej att slå ned en äldre sjukpensionär och skryta om det. Han var en av de människor, som har gjort det möjligt för sådana ungdomar och deras föräldrar att få vistas i Sverige. En av de som har bidragit till deras försörjning.

Vi får väl försöka se det som att en del ljus kan komma in genom de sprickor i fogarna i vårt samhälle, som nu har uppenbarat sig extra tydligt. Sa jag att min bror är lärare i Hjällboskolan där dessa tonåringar gick? Han får sluta nästa år. Då blir han pensionär. Det är honom väl unt.