Affärsgamarna runt Michael Jackson

Gamarna flockas nu kring Michael Jackson och i förrgår rapporterade hela världens medier om att han skulle ställas ut på lit de parade i en glaskista på Neverland. I går fick de alla snopet ta tillbaka detta påstående liksom att han ska begravas där. Tom Barrack, delägare i Neverland sade att världen ska bereda sig på ett "globalt drama av episka mått" och kittlar därmed ännu en gång det sensationella hos oss alla.

Medierna och affärsintressena världen över vill helt enkelt att detta ska vara en saga likt Snövit, som vi minns blev lagd i en glaskista och sörjd av dvärgarna tills prinsen kom och gav henne en kyss, så att hon vaknade ur sin dödsliknande dvala.

Detsamma önskar alla Michael Jacksons fans i hela världen ska hända i verkligheten. Att han likt Jesus inte finns där när de sörjande samlas vid graven. Det är vårt mänskliga behov av odödlighet, som också helst ska innefatta kroppen, som spökar.


Idolerna inom musikvärlden är lika stora som någonsin inom sporten eller filmens värld. Det mesta inom dessa världar handlar om känslor, att få utlopp för något som inte har med tankar att göra, inte med idéer eller filosofiska underfundiga, kluriga formuleringar. Att stå på en konsert och gunga med alla andra i takt med musiken är att förenas i en enda själ och en enda stor övermänsklig kropp. Att bli något mycket mer än bara den lilla människa, som var och en är i vardagen.

Michael Jackson var en av de, som kunde åstadkomma denna förening med en slags världssjäl genom sin musikaliska ådra och sin gedigna kunskap om vad musik och kroppslig rörelse innebar. Detta direkta som alla själar bär med sig till vår värld, men som var och en av oss inte får tillfälle att utöva lika väl. Men som vi känner igen genast när vi ser och hör det.

Men som sagt nu när pop-kungen är död flockas de som vill leva av hans eftermäle, som vill använda det för sina egna syften. Det blir mycket snaskigare nu än när Elvis dog. Då dröjde det länge innan detaljerna om hans liv och död spreds över världen. De förmedlades inte med elektronisk hastighet över de internationella näten. För de fanns inte.

Nu har Michael Jacksons kropp inte ens hunnit komma i jorden förrän spekulationerna går skyhöga och skrönorna om vad som har hänt och kommer att hända fortsätter oavbrutet. Medierna och andra affärsintressen gör allt för att utnyttja minsta så kallade nyhet. Varje dag behöver den stora allmänheten matas med något nytt.

När helikoptern med Michael Jacksons kropp skulle landa gjorde vinddraget att kroppen lyfte sig från den bår, där den låg och detta sprids över världen, som ett bevis på att han lever. I levande bilder naturligtvis. Allt finns där för den som vill se. Han kliver själv ned från sin bår. Självklart.

Det är nästan så jag önskar att det var sant. Det skulle visa att Michael Jackson inte var den utsatta människa, som vi fått beskrivet för oss både på och mellan raderna de senaste dagarna. Istället skulle han då ha en trickster inom sig. En liten djävulusisk narr, som kunde lura hela världen.

Men tyvärr lär vi nog ännu en gång få veta att han var helt i händerna på alla läkemedel han intog, att han inte kunde sova och slet ut sin kropp, som bestod av skinn och ben mest när han dog. Att han var fången i något annat än sig själv.

Sagan om den genialiske musikaliske Michael Jackson är bara en del av den människa han var. Han bestod av många olika sidor. Människor gör det. Hur vi lyckas med livet beror av hur vi lyckas hålla ihop dessa delar i en enhet och framträda utåt.

Jag hoppas att gamarna inte gör som med Marilyn Monroe och lägger ut bilder från Michael Jacksons obduktion på nätet. Det hände inte med Elvis Presley utan där fick vi fortsätta se honom som den levande artist vi minns också på internet. Låt detsamma vara fallet med Michael Jackson och låt honom sedan vila i frid.