Jag läser i Svenskan om Johan, som hoppade av sin kriminella bana. Han växte upp med en sjuk stressad mor och småsyskon berättar artikeln. Ingenting om pappan eller om några andra släktingar.
Alla är så ensamma i Sverige. Barn har knappt några föräldrar. Det har alltid förundrat mig, för jag känner inte en enda, som inte har släkt eller familj. Men i svenska familjer är det som om det alltid har varit krig och ingen tar hand om någon annan.
Däremot har de som skjuts i Malmö ibland en så stor familj och släkt att akuten kan känna sig hotad. Och stänga igen. Där tar verkligen familjerna och vännerna hand om varandra, men det medför också våld. Ibland.
Och nu är Malmös varumärke dessutom nedsolkat och en ung gängmedlem beräknas kosta 23 miljoner kronor. Det har Passus i Fryshuset räknat ut för att få mer medel till att få dessa att hoppa av från gängen.
Ja rent ekonomiskt är populärt att räkna numera, vilket i sin tur stressar makthavare mer än det gjorde förr. Ingen räknade ut vad andra världskriget kostade ekonomiskt, mer vad det kostade i människoliv.
Tänk vad alla vi laglydiga medborgare är billiga och genererar välfärd! Jag tycker vi kan ge bort Malmö till Danmark. Det bor ju redan så mycket danskar i stan och det går redan en bro mellan länderna. Tänk vad mycket problem vi skulle slippa!
Och nu är det också konstaterat att låg intelligens orsakar rasism, men bara åt ett håll. De som är på yttersta vänsterkanten är uppenbarligen alla intelligenta. Sorgligt nog så är tydligen alla på yttersta högerkanten mycket inskränkta rent intelligensmässigt.
Det hela handlar om att de dumma inte klarar en komplicerad värld, utan behöver enkla lösningar. Jag som trodde det gällde både yttersta högern och vänstern. Bägge hamnar i diktatur till slut. Nordkorea och Kuba är väl bra exempel på detta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar