Det verkar vara en tidsbild som är dominerande. Vi har bilden av Anna Wahlgren, hon som skulle vara den fantastiska, underbara, omhändertagande mamman, som ensam stod där i barnskaran och tog hand om alla barnen. Utan pappor. Hon var experten. Hon visste.
Men nu är hon avslöjad av dottern Felicia. Hon har berättat hur det var egentligen.
Så har vi en härva på internet, där en mammaflock har blivit galen och löpt amok bakom signaturer och gömd i anonymitet. De har i sitt övermod inte stoppat för någonting. För detta har pågått nu i flera år och ingen har avslöjat dem. Ingen kan komma åt mammor som inte syns i ljuset. De är beskyddade av högre makter. Trodde de.
Men till och med denna flock gick för långt i sitt övermod och är nu avslöjad. Detta för att de trodde att allt var på deras sida vad de än gjorde. Högre makter hade utnämnt mammorna till heliga varelser. Trodde de. Mammor kunde inte göra fel. Allt fanns i världen för deras skull. Också de lagliga medlen, som var till för att kväsa, strypa och avrätta papporna och den manliga delen i denna vår värld.
Internet är ett kärl, allt tas emot där och i detta kärl kan allt omvandlas, men inte på det sätt kanske som enskilda individer tror. Det går inte att framhärda i hat, att utsätta barn för det i åratal och sedan tro att det går bra att förbli helig. Att tro att alla makter står på mammornas sida. Det blir galenskap och vansinne av sådant till slut.
Nej ett kön är inte heligt. Trots att tidigare justitieministern Thomas Bodström gick på den niten och lagstiftade och gav fritt fram, så att extremfeministerna ofta har intagit både rättssalar och andra forum. Jämlikhet är inte att ett kön anses ha all makt. Och att det andra görs till offer.
Ställ barnen i centrum! Det är dessa vi behöver skydda. Inte vuxna, inte av något kön specifikt. För att skapa jämlikhet i vårt samhälle behövs en syn på vuxna, som ansvarstagande mogna människor, som är kapabla att klara av att vara vuxna. Och som får stå till svars när de inte är det. Även om de är mammor.
Din slutsats är oemotsäglig för mig - så lik min far - som fick födas enbart p g a en brors dödfödsel ett år tidigare. Jag har alltid känt mig som BARA MÄNNISKA. Både vår noble poet Tomas Tranströmer och visa professor Bodil Jönsson har sagt att vi är som TRÄD. Också vi har levande årsringars upplevelser i oss. Som vi kan träda in i och ut ur, integrerande barnet inom oss. Religiösa jorden runt bör lätt kunna följas åt i sådan medieledd övning. Åtminstone de kristna, för Jesus sa ju att bara de som blir som BARN PÅ NYTT kan ta sig igenom himlaglipor, typ nuets kristäta nålsögon. Utan att sticka hål i andra eller sig själva, även om nymornande barnets blick i oss ofta är tårad. SÅ kan vi bli icke-naivt/infantila och ej förödmjukade offerlamm, utan äntligen mogna varelser i leken Skapelsens Krona. På nya utvecklingsnivåer. Äntligen...
SvaraRaderaDe falska kommentatorer, som under falska bloggnamn, har försökt att nästla sig in här blir avslöjade och får aldrig tillträde till kommentarsfältet eftersom jag har ständig kommentarskontroll.
SvaraRaderaBra skrivet Ann Helena!
SvaraRaderaDet är dags att dra fram detta smutsiga byk i ljuset.
Tack Maukonen!
SvaraRadera