Nu har jag sett Uppdrag Granskning och sett hur alla kör sitt eget lopp för att få till den världsbild som är passande för den gruppen människor. Tragedin skulle helt och hållet ha kunnat undvikas om inte bägge de äldre hade varit offer för psykisk sjukdom.
Arja verkar fortfarande inte ha begripit allvaret när hennes Lenine går omkring och viftar med en stor kniv. Hon skrattar när hon berättar om att han stod där och viftade och sade: this is a knife. Han släppte inte heller kniven och hade sagt till Arja att han var rädd att bli inlagd på psyket. Han hade tidigare haft ångest. Hon gick på medicin mot schizofreni.
Och in i denna värld kliver då polisen. Tyvärr. Och de båda pensionärerna sitter i en nedsläckt lägenhet och skakar av rädsla. Och Arja lämnar Lenine och säger att ska vi bli mördade så ska jag bli det först. När hon sedan får tårgas i ögonen så rusar hon iväg till vattenkranen i köket för att det gör ont.
Under tiden hinner det både kastas distraktionsgranater och skjutas, allt går med en väldig hastighet och Lenine ligger sedan död på mattan i vardagsrummet. Gruppen hade order om att gripa gärningsmannen, så att han inte gick lös med en stor kniv. Men det är klart att när Arja var separerad från sin man så kunde de andra ha stängt dörren till vardagsrummet och väntat ut mannen.
Allt har gått snett för att människor inte känner varandra och att polisen inte vet vilka detta par är och inte har några upplysningar om dem heller. Och ingen av dem kunde hjälpa sig själva. Det är klart att det är en tragedi. Åt alla håll. Vad skulle ha gjorts istället? Tydligen så har vi inte ett bättre samhälle än så här. Men alla händelser bidrar till att göra något bättre i bästa fall. Vi får hoppas att Lenine inte dog förgäves.
Just nu pågår en chatt om detta.
Här skrev jag tidigare om upploppen som följde i Husby bland annat orsakade av Lenines död. Här skrev jag mer om detta.
Arja verkar fortfarande inte ha begripit allvaret när hennes Lenine går omkring och viftar med en stor kniv. Hon skrattar när hon berättar om att han stod där och viftade och sade: this is a knife. Han släppte inte heller kniven och hade sagt till Arja att han var rädd att bli inlagd på psyket. Han hade tidigare haft ångest. Hon gick på medicin mot schizofreni.
Och in i denna värld kliver då polisen. Tyvärr. Och de båda pensionärerna sitter i en nedsläckt lägenhet och skakar av rädsla. Och Arja lämnar Lenine och säger att ska vi bli mördade så ska jag bli det först. När hon sedan får tårgas i ögonen så rusar hon iväg till vattenkranen i köket för att det gör ont.
Under tiden hinner det både kastas distraktionsgranater och skjutas, allt går med en väldig hastighet och Lenine ligger sedan död på mattan i vardagsrummet. Gruppen hade order om att gripa gärningsmannen, så att han inte gick lös med en stor kniv. Men det är klart att när Arja var separerad från sin man så kunde de andra ha stängt dörren till vardagsrummet och väntat ut mannen.
Allt har gått snett för att människor inte känner varandra och att polisen inte vet vilka detta par är och inte har några upplysningar om dem heller. Och ingen av dem kunde hjälpa sig själva. Det är klart att det är en tragedi. Åt alla håll. Vad skulle ha gjorts istället? Tydligen så har vi inte ett bättre samhälle än så här. Men alla händelser bidrar till att göra något bättre i bästa fall. Vi får hoppas att Lenine inte dog förgäves.
Just nu pågår en chatt om detta.
Här skrev jag tidigare om upploppen som följde i Husby bland annat orsakade av Lenines död. Här skrev jag mer om detta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar