söndag 12 februari 2012

Artikel på Newsmill

Nej jag har inte skrivit en ny artikel på Newsmill utan det här är en artikel från drygt tre år tillbaka. Tyvärr så är den lika aktuell i dag. Jag tillägnar denna repris Joakim Ramstedt, som så ihärdigt har kämpat för sin lilla dotter.


ANN HELENA RUDBERG OM BARNENS RÄTT

Gör Barnkonventionen till lag och försvara alla barns rätt till båda sina föräldrar

På juldagen gick kungen och drottningen ut med nyheten att de kommer att starta ett barnforum. Kungen uttryckte det som att det var en gemensam dröm som gick i uppfyllelse.
- World child and youth forum ska inspirera och stödja så att FN:s Barnkonvention efterlevs. Vi hoppas att det första forumet ska kunna hållas i Stockholm i slutet av nästa år, sade kungen i sitt jultal, som sändes i Sveriges Radios P 1.

Jag tror inte att kungen var medveten om att samtidigt, som han höll sitt tal, låg en man, en pappa, på sjukhus efter att ha gett upp. Han skrev ett avskedsbrev på sin blogg och tog farväl av oss.
Som tur var så såg någon detta nödrop, innan det var för sent i den snöiga kvällen före julaftonen och ringde polis. Pappan fördes till sjukhus. Han har i fyra år kämpat för rätten att få träffa sitt barn, men har hela tiden misstänkliggjorts som förälder av sitt ex.

I min släkt finns också en man, som är utsatt för samma sak. Han blev anklagad för sexuella övergrepp av mamman på sina barn. Det som händer då är, att all kontakt med pappan upphör och mamman automatiskt är mer trovärdig.

Under tiden som utredning pågår har hon hand om barnen medan pappan ställs utanför. Alltså är det helt riskfritt för mamman att hitta på en historia. Pappan är misstänkt och ses som skyldig ända tills han kan bevisa sin oskuld.
I vår släkt har denne man inte fått träffa sina båda barn på drygt tre år. Fast han friades av tingsrätten för två år sedan. Mamman hade under tiden utredningen pågick lagt beslag på barnen genom att konsekvent neka pappan tillgång till dem.
Presenter till jul och födelsedagar skickades alltid och obönhörligt tillbaka. Telefonsamtal tilläts inte. Besök inte heller. Pappan och hans nya fru har åkt dit och stått utanför dörren, utan att bli insläppta. Utan att få se barnen.

Socialen stod helt på mammans sida och gjorde ingenting, för att hjälpa denna pappa ens sedan tingsrätten hade konstaterat, att anklagelserna från mamman var falska och att pappan var oskyldig.
Denna pappa har nu gett upp - tillfälligt - och väntar in att det äldsta barnet uppnår myndighetsåldern, för då kan ingen mamma, myndighet eller politiker hindra dem från att träffas.

I Sverige lever omkring 40 000 barn skilda från sina pappor. De träffar dem aldrig. Omkring en halv miljon barn är skilsmässobarn. Femtiotusen barn per år upplever en skilsmässa. I en procent av fallen har pappor vårdnaden om dem.

I vårt jämställda land så förutsätts det att mammor automatiskt är den bättre föräldern. Vårdnadslagen ändrades år 2006 - det år då alla politiska partier bekände sig till feminismen - så att en mamma kan få ensam vårdnad om barnen, bara genom att peka på "samarbetssvårigheter".

I FN:s Barnkonvention i artikel 9 står det:
Art. 9 Åtskiljande från föräldrar
1. Konventionsstaterna skall säkerställa att ett barn inte skiljs från sina föräldrar mot deras vilja utom i de fall då behöriga myndigheter, som är underställda rättslig överprövning, i enlighet med tillämplig lag och tillämpliga förfaranden, finner att ett sådant åtskiljande är nödvändigt för barnets bästa. Ett sådant beslut kan vara nödvändigt i ett särskilt fall, t ex vid övergrepp mot eller vanvård av barnet från föräldrarnas sida eller då föräldrarna lever åtskilda och ett beslut måste fattas angående barnets vistelseort.
2. Vid förfaranden enligt punkt 1 i denna artikel skall alla berörda parter beredas möjlighet att delta i förfarandet och att lägga fram sina synpunkter.
3. Konventionsstaterna skall respektera rätten för det barn som är skilt från den ena av eller båda föräldrarna att regelbundet upprätthålla ett personligt förhållande till och direkt kontakt med båda föräldrarna, utom då detta strider mot barnets bästa.

Denna konvention följs inte i Sverige. Och vi i vårt land har heller inte inte tagit in den i lagstiftningen, utan bara ratificerat den år 1990. Sverige har fått kritik på sju punkter för att inte följa konventionen http://www.unicef.se/nyheter/2009/06/12/kritik-mot-sverige-fran-fns-barnrattskommitte
Jag tror att kungen och drottningen mest tänker på andra barn än svenska. För vi föreställer oss att vi är ett av de bästa länderna för barn. Men när vi inte anser, att barn behöver båda sina föräldrar, utan istället menar att pappan är en långt sämre förälder än mamman, så har vi gått åt alldeles fel håll.
Feministiska organisationer har fått igenom sina förslag och vi har fått en vårdnadslag, när det gäller omhändertagande av barn, som är mycket gammaldags.

Vi borde som land inse att kungen och drottningen har rätt. Det är dags att ta FN:s Barnkonvention på allvar och se allt ur barnens perspektiv. Gör Barnkonventionen till lag och försvara alla barns rätt till båda sina föräldrar.

4 kommentarer:

  1. Hmmmmmmmmmmm..? Visst - men jag vägrar att i detta eller annat sammanhang gå massvinklande i hop under "vårt" kungapars fana! Och när allt kommer omkring måste ju, i krisfall där myndighet förmåtts ingripa, varje barns enskilda situation visavi såväl mamman som pappan noggrant bedömas. Långt noggrannare än socialarbetarna i gemen hittills utbildats och/eller skaffat sig livsmognad för. ÄVEN för att vinkla hur minderårig OCH föräldrar maktpressas av släktingar till traditionsbundet uppförande, inklusive barnäktenskap med t ex kusiner - kanske redan genstörda av många generationers ingiften.

    SvaraRadera
  2. Min artikel handlade inte om kungaparet, utan om barnen. Dessa barn, som ingen ännu vågar ta ställning för, utan det är ännu mer nu så att mamman har makten över dem.

    Något paradoxalt eftersom det tidigare inte har varit så, men som sagt Thomas Bodström tyckte att kvinnorna skulle bestämma totalt över sina barn, utan pappor år 2006. Det beror av en gammaldags syn att kvinnor och barn alltid är offer och måste skyddas mot männen.

    I vårt land utsätts 7 000 barn per år för domstolsförhandlingar, när föräldrarna inte kan komma överens om vårdnaden. Barn kidnappas i sitt eget land för en mamma, som anklagar en pappa för sexuella övergrepp vinner direkt. Pappan får inte träffa sina barn förrän detta är utrett av domstol. Det tar omkring ett år, som jag skriver ovan. Det fallet gick aldrig till domstol för mammans anklagelser var så absurda, men pappan blev förhörd av polis innan detta till slut lades ned.

    Naturligtvis har mamman all möjlighet i världen att förtala pappan under tiden. Och socialen är hela tiden på hennes sida. Och barnen hjärntvättas till att tro på dessa lögner. Plus att mamman utsätter barnen för socialens och polisens förhör. Och läkarundersökningar.

    Mamman får aldrig något straff för detta, även om det framkommer att allt har varit lögn. För mammor är alltid oskyldiga och i god tro. Så förutsätts det vara.

    Och barnen är ju rotade hos henne och vill inte träffa sin pappa efter så lång tid, då de tror att mammans lögner är sanna. Makten över barnen finns således hos denna lögnaktiga människa, som har tillåtits att förstöra sina barns liv genom att avskära dem från en hel släkt.

    SvaraRadera