Zaida Catalán vill tillhöra makteliten

Zaida Catalán, miljöpartist, har lyckats att uppröra en hel del tänkande människor genom att skriva att ex-landshövding Marianne Samuelsson fick gå för att hon var kvinna.

Jag tror att denna miljöpartistiska djurrättsaktivist, som tidigare suttit i Roks styrelse därmed har lyckats med konststycket att på egen hand köra ut miljöpartiet ur riksdagen nästa gång. Vem vill rösta på någon, som har så grundmurat märkliga åsikter?

Zaida Catalán ville sitta i EU-parlamentet och satsade hårt på det i år, men hon lyckades inte komma dit. Nu håller hon uppenbarligen på att försöka skaffa sig en ny maktens plattform genom att påstå saker, som kommer ur hennes världsåskådning att kvinnor är offer och män skurkar.

Jag vet inte varifrån hon har fått den människosynen, men hon är uppvuxen i Småland och har en svensk mamma och en chilensk pappa.

Hon har anslutit sig till den då rådande synen på kvinnor och män. Den syn som florerade som mest när hon blev vuxen i slutet på 90-talet och början av 2000-talet.

Denna syn, som grundades omkring 1970, för då behövdes det att kvinnor gick ut i arbetslivet, så att vi i Sverige skulle kunna behålla vår höga levnadsnivå.

Redan då kändes det som att slå in öppna dörrar, när jag på den tiden var med i Grupp 8. Ingen enda hade något emot att män och kvinnor blev jämlika genom att jobba och slita lika mycket.

Och denna ändring i levnadsförhållandena medförde att ingen längre kunde ta hand om barnen utan de måste tillbringa sina dagar på dagis. Det var Myrdalsmodellen, som genomfördes. Den där samhället skulle stå för omhändertagandet av alla människor.

Det var som om individen inte längre fanns, utan bara någon slags kollektiv varelse, som levde enligt produktionsvillkoren och inte längre hade sådana underliga inneboende ting som själ, känslor eller tankeverksamhet.

Bara en elit hade tillgång till sådana högre själsförmögenheter enligt den Maslowska trappa, som lärdes ut. Och eliten skulle gå före och upplysa folket, så att de visste hur de skulle tänka och tycka.

Zaida Catalán försöker sig på att fortsätta den traditionen, men det går inte längre, för vi lever i en annan tid då människor faktiskt får fundera över ett och annat själva och dessutom uttrycka detta fritt också i skrift. Eller genom att spela in det en landshövding säger så att det blir uppenbart att hon inte kan sitta kvar.