Som jag har berättat ett flertal gånger så kom jag hem från mitt sommarjobb och hittade henne död. Medan min lillasyster sprang omkring i våningen. Hon var ett år.
Jag gick med i Grupp 8 till följd av hur svårt livet kändes efter detta. Det kändes som om jag var tvungen att bekämpa männen. Men numera har jag insett att vi har lika mycket makt. Både män och kvinnor. Det betyder inte att det är rätt att slå en kvinna och det betyder inte att det inte finns orättvisor i samhället. Både för män och kvinnor.
Men vi kvinnor behöver inte sådana organisationer som Grupp 8 längre. Det går att ordna på andra sätt. Genom att vi själva först och främst erkänner vår egen inneboende makt. Ingenting i världen kan förändras om vi inte börjar med oss själva. Det har jag gjort. Förändrat mig själv. Det har min mammas död hjälpt mig med.
Grattis på födelsedagen mamma!
Stackars dig! Stackars lilla ett-åring! Min mamma skulle fylla 81 i oktober. Hon dog när jag var 36 år och skulle fylla 55. Då först blev jag vuxen. Saknar henne så. Men man har sig själv och sin inre styrka. Livet går vidare. Som alltid.
SvaraRadera