Varför gör Sveriges Television en fyra timmar lång serie om Gud? Det är den stora frågan tycker jag, som kommer i skymundan av varför just Jonas Gardell ska göra detta. Är han expert på något vis? Nä, men kändis är han.
Hans bror Mattias Gardell är experten professor i jämförande religionskunskap i Uppsala. Den post, som Nathan Söderblom en gång hade, men han var väl biskop? Nej han var till och med ärkebiskop. Mattias Gardell som förra året fick Leninpriset och gick ut och försvarade sig. Han var frihetlig socialist. Inget annat.
Om jag får gissa så är den här programserien mot den kristna kyrkan. Det antyder åtminstone trailern för programmet med en skrikande kvinnlig präst stående i en ekande kyrka. Och det är väl också komikern Gardell? Alltså han spelar henne. Men han är också säkert emot denna kristna kyrka.
Hela frågan om att tro ska antagligen avdramatiseras genom att vi kan se på våra trosföreställningar med humor? Inte så väldigt svår gissning.
Vi behöver ingen Gud, men visst behöver vi något att stå på i vår vardag. En blandning av vetande om naturlagar, att man fryser ihjäl om man går ut nu (försökte hämta tidningen men gav upp för jäkla kallt) och mer inre vetande om att jag älskar min familj tex.
Vi sätter upp ett slags gudar för oss hela tiden och de som är inneslutna i en absolut tro har försvunnit in i barndomen enligt mitt sätt att se. De vet att de alltid kan lita på Gud vad som än händer.
Och på så vis kan en människa vända ut och in på sitt liv och tro att hon eller han kommer till himlen och får sitta vid Gud Faders sida och styra över de andra. Eller att de belönas med hundra oskulder ifall de bombar ihjäl sig själva och ett antal fiender.
Och föreställningen om att denna jord ska gå under och ge vika för något helt nytt är stark i dessa 2012-tider då flera gamla profetior påstås gå samman och förutspå samma sak. Tiden tar slut då 21 december 2012 för mayaindianernas kalender fortsätter inte.
Helt klart är att vi behöver som människor gå vidare till ett nytt sätt att betrakta oss själva. Att vi inte längre behöver ingå varken i djurens samhälle eller i gudarnas samhälle. Vi människor är något annat. Vi kan stå på djurens nivå om vi vill, men vi kan också se precis som Gud gör på världen och oss själva.
För vem är Gud? Det måste väl vara någon vi själva har hittat på? Något som finns inuti oss alla? En förmåga att se på ett annat sätt än hundar och katter gör? En slags medvetenhet, som vi kan använda eller strunta i, beroende på.
Men att tro på en allsmäktig Gud är att underkasta sig en makt, som man i det läget också försöker trycka på andra. Inte kul.
Och nu ska alltså komikern, narren och naturligtvis riksbögen Jonas Gardell berätta om Gud. Jaha.
Och frihetlig socialist? Är inte det också en tro?
Hej Ann-Helena.
SvaraRaderaJag följer din blogg regelbundet. Skriver inte så ofta kommentarer, men i det här inlägget har jag för avsikt att reagera lite.
Jonas Gardell är hedersprofessor i Teologi i Lund om du inte visste det. Han har skrivit 2 böcker "Om Gud" och "Om Jesus". Så på ett plan är han väldigt kvalificerad att gålla i en serie program om Gud, även om många präster och lekmän i kyrkan ogillar det. Och varför skulle SVT inte göra ett program om Gud undrar jag. Också religionsvetenskap är en vetenskap i Sverige oavsett vad man själv tror/inte tror. Alltså är det lika relevant för SVT att göra detta program som att göra andra program om mer eller mindre välunderbyggda vetenskapliga teorier.
Jag tror inte att Jonas Gardell är "emot" den kristna kyrkan, som du antyder. Inte heller att programmet kommer att vinklas som ett motprogram. Kyrkan i Sverige idag är en mångfacetterad sammanslutning av moderna människor. Precis som i alla andra sammanhang finns där lika många sätt att uppfatta verkligheten på som det finns aktiva människor.
Det finns verkligen destruktiva, projicerande sätt att "leva sin tro" som det som du beskriver. Men det finns också en levande diskussion i kyrkan om många, många andra sätt att uppfatta tro och kyrka. Jag skriver i min predikoblogg om ett sätt, som jag själv söker och trevar mig fram i. Jag tror inte du behöver känna dig helt främmande där.
"Det finns inget som heter Kristen tro" och "Kyrkan har ingen egen tro. Kyrkan är en byggnad", sa jag ofta till maken i början. Det är så lätt att man skapar egna projektioner kring vad man vill reagera mot och kallar det kyrka. Då är det ungefär samma funktion som projektionen "Gud" får ha kring allt det goda andra vill projicera. Jag ser bibeln, koranen och andra heliga skrifter som en startpunkt för att kunna verkligen göra upp med de projektioner som binder min tanke vid dessa diktomier. Häng gärna med på mitt äventyr.
www.drakhannastankar.wordpress.com
Hanna: Kul att du reagerade.. jo jag vet allt det där om Jonas Gardell och jag tror nog att han är emot kristna KYRKAN, för själv är han uppväxt i ett baptisthem... alltså frikyrkosammanhang. Han menar själv att han kommer att predika och att SVT fick stoppa honom ibland... de har ju kravet på objektivitet på sig...
SvaraRaderaOch skulle jag gissa så beror denna programserie (som genast kommer att täckas upp med en lika lång igen om producenten får bestämma) på de motsättningar som alldeles uppenbart fortfarande sliter sönder vår värld... och som ger avtryck i självmordsbombare och krig.. allt grundade i människors tro på olika gudar, som de vill ska ha makten i deras land: läs de ska ha makten.
Alltså jag är själv inte med i svenska kyrkan, men har suttit hos dom för att diskutera livet i olika smågrupper... det var givande för vi fick vara ifred med våra tankar. Var och en blir dock salig på sin fason, som jag sa i en kommentar till någon, som hade sex som sitt sätt att bli salig på...
Men Ann Helena, det var ju det jag menade. Det finns ingen kyrka som man kan vara emot. Inte i Svenska kyrkan iallafall. Alla går omkring och är arga på kyrkan på ett eller annat sätt - från extremhögkyrkliga till ateister. Men kyrkan är bara en projektion på det ena planet och på det andra en maktstruktur som är oerhört svårattackerad.
SvaraRaderaMan har bara sig själv som referens hur man än vänder sig. Att föra retorik mot kyrkan eller mot Gud om man så önskar blir alltid en kamp mot väderkvarnar.
Hanna: Okej jag är inte arg på svenska kyrkan... bara på människor som är knäppa... och svenska kyrkan behöver man inte bry sig om för den är inte staten längre... men det tog lång tid. Flera hundra år faktiskt.
SvaraRaderaMen uppenbarligen befinner du dig inne i systemet ändå. Och jag ser det utifrån. Men det där har jag märkt är fullkomligt obegripligt för människor... de ser inte ens att de är inne i ett system, som de tror på (inte ens när man trampar dom på deras ömma tår).
Och för mig är det alldeles självklart att människor flyr till tron på olika sätt, men det är väl ett legitimt behov... visst. Så länge man låter andra vara i fred och inte ska omvända dem... eller tvinga dem att gå med på just det maktsystem, som man själv tycker är okej.
Snubblande nära något sånt verkar SVT komma nu då, om de fick stoppa Gardell ibland... från att predika.
Jag gick in på din blogg, men avskräcktes på en enda gång när den startade med nåt bibelcitat... då är du ju inne i systemet... du utgår ifrån vad folk sa för 2000 år sen. Varför då?
Och dessutom handlade det om offret (som enligt uppgift ett helt avsnitt i programserien nu ska göra). Jag vet en stat där det var mycket snack om offer, lidande och om att uppoffra sig: i Hitlertyskland. Han såg det säkert själv som att han offrade sig för tyska folket och så begrep de inte ens att de skulle vinna kriget. Så på slutet ville han själv straffa tyskarna för att de var ett så dåligt folk. Snacka om att ha fått allt om bakfoten.
Och vår syn på kvinnor är att de är offer för männen. Detta genomsyrar kvinnorörelsen och politiken så till den grad att våldet ökar mer och mer. Både från mäns och kvinnors sida. Och dumskallarnas sammansvärjning ser inte ens att det man pratar och pratar om och säger är verklighet blir verklighet. Även om det inte är det från början... suck.
Precis alldeles rätt Ann Helena! Den kommentaren berörde mig stort. Just det med våldets kopplingar till makt och kyrka är det jag själv behövt arbeta massor med. Just därför - för att jag är inne i systemet som jag avskytt så mycket - har jag behövt göra det du i kommentaren gör. För systemet är vävt i mig. Jag kan inte vara utanför hur mycket jag än skulle vilja. Alltså arbetar jag inom systemet.
SvaraRaderaJag förstår att du backar inför ett bibelcitat. Ändå väljer jag att alltid ha dem med, för det känns urviktigt för mig att inte låta mina upplevelser av våld och mina fördomar om "kyrkan" eller kristna eller människor i allmänhet styra vad jag väljer att läsa i texten.
Jag är prästbarn. Det är inget man väljer, man föds i det. Klart som korvspad att man vill ta avstånd från det du kallar systemet. Ironiskt nog så gör jag det just på det sätt du backade inför. I grunden är vi alla ganska lika. Det är bara olika demoner att bekämpa...
Fick fundera mycket hela vägen hem, eftersom jag kände mig lite obehaglig till mods ändå. Att bli pekad på som: "hon är mitt i ett system och begriper det inte" satt djupt och hårt i mig. Mycket intressant. Det är så lätt att bli placerad i en gruppering och sen tro själv att man hör hemma där. Och lite otäckt.
SvaraRaderaMin alldeles egen privata tro har ganska lite med dina fördomar om vad kristen tro är, vill jag påpeka dock. Jag finner stor inspiration i bland annat eckhart tolle, poeter, filosofer som Rollo May och Kirkkegaard, samt även en del böcker du tipsat om här i bloggen.
Jag vet fortfarande inte varför jag skriver det här. eller det är nog mest av rädslan jag fick av att du placerar mig just i det fack jag avskyr att vara i. Jag är inget fack. Och visst är jag placerad i tankesystem: kyrkans, socialdemokratins, jantes, kommersialistiska, översexualiserade och i våldssystem. som de allra flesta av oss. Men mest av allt är jag - som de flesta - en människa som försöker förstå mig själv och min omvärld utifrån de förutsättningar som har givits mig.
Hoppas du inte är arg för att jag "inte ger mig" eller nåt. säg till isåfall. Det är inte min avsikt att attackera dig eller ens kritisera.
My God är du prästbarn... ja det är inte lätt... det förstår jag. Då ska du absolut stanna där du är.. har sett hur det går för prästbarn, som försöker bryta sig loss. Inte bra.
SvaraRaderaEn av dem var min farfar Daniel, son till prosten i Vånga Erik Rudberg. Farfar lyckades förstöra för generationer framåt... jag håller fortfarande på och städar upp efter honom... han trodde inte på Gud på 20-talet så han gick den andra vägen istället... för finns Gud så finns Djävulen också. Och blir det inte den ena makten så blir det den andra. Så tröttsamt.
Han var ett barn av naturvetenskapen, blev läkare. Och skulle väl slänga ut barnet med badvattnet ungefär. Men de går förstås inte... vi är andliga varelser, som har själar... (fast mina barn har fått lära sig motsatsen i skolan jävla lärare).
Som jag ser det är vi andliga varelser som kommer hit ett tag med en livsuppgift av något slag, jorden är en skola... och sen drar vi vidare... har du ett öppet hjärta brukar jag fråga... för har man inte det så förstår man inte. Säkert indianblodet i mig också... ;)
Men alltså tro är inget tankesystem. Det är något helt annat. Det är religion jag inte gillar, inte andligheten i sig. Det är en bit av våra själar. Och jag bekämpar verkligen inga demoner... de finns inte.
Självklart är jag inte arg... det är alltid kul med intelligenta kommentarer :) är så himla van vid motsatsen... jag fattar att du inte attackerar mig... sånt går fram genom internet... du vet precis som på TV, att man där ser hur människor mår och här känner man hur den som skriver känner sig... på vilket humör.
Glad för den förståelsen. Min far är dock inte alls destruktiv utan en ganska vanlig man. lite blyg och ganska klumpig, emn definitivt en man av god vilja.
SvaraRaderaMin tro är inte heller tankesystem, för tro är något helt annat än systemen och det kan jag ju se att vi tänker lika om. "Demoner" för mig är de psykiska skador vi bär med oss, som vi behöver överbrygga för att våga leva lite mer. Ja, demonerna är mer av de tankesystem som håller oss fast när jag tänker efter.
Själv skriver jag mycket poesi för att bryta ut ädelstenar ur mina inre bergarter. Och i min poesi blir både gudar och demoner väldigt levande för mig. I alla dess destruktiva former. Som de är i de psykiska lagren.
Vad Gud är - om det nu finns en sådan - skulle jag aldrig våga göra ett program om, som Jonas Gardell gör. Eller ens skriva en dikt om. Inte har jag heller några teorier om människans väsen eller återfödelser kontra himmelriken. Sånt är mig alldeles obetydligt. Jag har fullt upp med att lära mig leva här.
Det är klart att din far inte är destruktiv... han är ju präst... och jag har mött massor av den sorten. Gillar dom skarpt vare sig dom är präster eller inte. Har stor respekt för den hederlige svenske mannen.
SvaraRaderaJag tänker ofta när jag ser folk köa till bussen här ute att där står dom som håller upp vårt land... dom små och betydelselösa ytligt sett... men egentligen är det där hela folket...
Va sjutton hur gammal är du egentligen?
Du låter som om du är väldigt liten.. men det ordnar sig nog ska du se. Var inte så förbannat ödmjuk bara ;) Elller motsatsen...
Hanna: Jo jag slog upp dig och såg att du är närmar dig medelåldern... och pappa lever kanske inte ens?
SvaraRaderaDin boks omslag (Vanmakten) säger var du befinner dig tycker jag. Prinsessan och trollet (eller är det en häxa). Vi innehåller alla allt det där och när vi begriper det i botten så förstår vi att vi är fria att välja... det är den stora friheten, som kanske kommer någon dag till oss som mänsklighet... iaf skulle den där mayaindianen (som kanske är en av mina anfäder) verkligen önska det. Och indianerna sa till C G Jung att de tänkte med hjärtat och inte med huvudet.. när han frågade dem...
Men om ditt bokomslag speglar det du är just nu så är du kluven mellan vitt och svart, mellan mörker och ljus, mellan öst och väst, ungefär som Berlinmuren symboliserade denna klyvnad... men den finns inte egentligen... det är vi människor som fixar allt sånt och tror på det.
Slå upp mitt bokomslag får du se, Ett Sekel av Tystnad...
Nej nu såg jag när jag gick upp i storlek på bokomslaget att det handlar om det som Jung kallar animus... att du (är det du på bilden?) är fången hos trollet... dvs den mörka sidan hos din animus (om man tolkar det i Jungtermer), det går att ta sig igenom detta, men det tar tid... det är att läka själen... är jag ute och cyklar tycker du...?
SvaraRaderaNej, inte så farligt alls ute och cyklar. Jag tycker dina tankar är mycket intressanta. Självklart är boken en gestaltning av att upptäcka att mörkret (och våldet) man upplever i livet egentligen finns representerat inuti själen allraredan. Ett grymt uppvaknande (som boken har som undertitel). Alla kommer inte att förstå att boken handlar om just det heller. För att förstå det måste man nog ha passerat den kärnan i sig själv.
SvaraRaderaJag skrev texterna för ett par år sedan nu - när min naivitet äntligen gick sönder - och sen dess har jag gått hos en andlig välgledare och psykoterapeut och mediterat mig ner genom många fler lager än så. Jag valde ändå att publicera uppvaknandet precis som den är. Men nej, jag är förbi just den första chocken av att upptäcka att också jag har mörker inom mig.
välkommen att läsa boken om du så önskar.
Om min ålder: Precis innan du skrev kommentaren så diskuterade jag med min make om precis just den (underliga) egenskapen jag har att lägga mig ner i dödläge och blotta strupen inför minsta attack. Jag förstår om det blir förvirrande. Men jag är snart 3-barnsmamma alltså och väl vuxen. I ålder definitivt. I mognad så småningom.
: )
Ps. Jo pappa lever i högsta välmåga. Inte alls så gammal heller. Ganska nypensionär.
Och nu har jag beställt din bok. Omslaget kan jag inte läsa rakt av. Ta bladet av munnen?
SvaraRaderaNej, det är väl inte jag på bilden, men ändå alltid jag i alla roller i alla texter jag skriver. Kanske finns också nåden bara därinuti? Eller krävs det ibland ett du?
Hanna: Intressant... så bra.. slog upp dig i rullorna så jag vet hur gammal du är... så bra att du har så många barn (snart). Lika många som jag, fast mina är stora nu (så skönt) och jag tänker njuta pensionärsliv från i år ordentligt :)
SvaraRaderaOmslaget på min bok kommer du möjligen att förstå bättre när du har läst den... må så gott med hela din familj. Jag tycker att det där du kallar för att blotta strupen och som jag skulle kunna kalla att ha ett öppet hjärta är en mycket bra egenskap... fast du beskrev den i djurtermer.. var människa!
Orkar nog inte läsa din bok just nu... är så inne i mitt släktprojekt I Ormbärarens tid, så jag har slitit ut mig... måste bara vila ett tag innan jag kan skriva vidare på det manuset... och djupdykningar i någon annan bok vågar jag mig inte på i det läget... hoppas det blir vår snart :) Jag har förstått (för min lillasyster säger det) att jag om igen bearbetar sorgen efter min mammas död som hände 1968... så kan det vara här i livet... men allt man gör förvandlar världen i nutid.
Det är en skapelseakt, som vi människor är delaktiga av. Som sker i universum hela tiden. I nollpunktsfältet hoppar energivågorna mellan "liv" och "död", en slags tittutlek... här-borta-här... vi ingår i det fältet och kan omskapa allt i nuet. På en viss nivå...