John F Kennedys kärleksbrev till svenska Gunilla

John F Kennedy var utsedd till att bli USA:s president av sin pappa Joe och Jacqueline Kennedy var utsedd till att bli hans maka. De passade politiskt sett tillsammans, båda var katoliker och Jacqueline Kennedy kom på pappret från en fin fransk släkt, som kanske till och med var släkt med franska kungahuset.

Åtminstone var det släktens myt om sig själv. I verkligheten var det inte lika fint, vilket jag skrev om för ett tag sedan.

Egentligen var John F Kennedy kär i en svenska då när han skulle gifta sig med Jacqueline och den affären fortsatte och han ville till och med skilja sig från Jacqueline, men det avstyrde förstås hans pappa Joe.

Nu har kärleksbreven sålts i USA för den vackra summan av drygt 800 000 kronor. Det sägs att de är från John F Kennedy till Gunilla von Post, vilket jag har svårt att tro. Han skickade knappt ett vykort till sin fru ens. Men ifall de nu är påhittade så har Gunilla tjänat en bra slant på detta. Fast de kanske är äkta...?

Jag skriver så här i min nya kommande bok om Jacqueline Kennedy och om denna affär:

"Jackie visste inte att Jack hade blivit behandlad för en könssjukdom redan 1940 och att han hade haft upprepade besvär sedan dess. Han blev så bekymrad över att Jackie fick missfall att han frågade en läkare om det kunde bero på honom. Det kunde ha varit sjukdomen klamydia, som gjorde att hon hade svårt att behålla ett foster i livmodern. Jack hade haft gonorré och det kunde ha överförts till Jackie och gett klamydia. Inget av detta visste hans fru. Han berättade ingenting om sin sexuella hälsa för henne.

Resten av det året var John F Kennedy borta nästan hela tiden från sin maka eftersom han försökte få demokraternas nominering, som nästa presidentkandidat 1956. Jacqueline Kennedy kände sig försummad och dessutom hade hon fått reda på, att han hade träffat en svenska, när han var ensam under sommaren på Rivieran i Frankrike. Hon hette Gunilla von Post och det var inte första gången de träffades. Han hade till och med besökt henne i Sverige. Jacqueline visste inte att han hade sagt till henne att han skulle ta ut skilsmässa och att han ville gifta sig med henne, att äktenskapet bara var ett konvenansgiftermål och han skulle tala med sin pappa. Jack Kennedy gjorde faktiskt det, men Joe ville förstås inte lyssna. Han tyckte att hans son Jack hade blivit galen och ifall han skilde sig så snart skulle det förstöra alla hans chanser att bli president.

Hade Jackie vetat om vad som pågick bakom hennes rygg vet ingen vad hon hade gjort. Gunilla von Post tillhörde den sorts kvinnor, som Jack drogs till rent fysiskt. Hon var blond och med en kurvig kropp. Jackie var rena motsatsen till hans kroppsliga idealbild av kvinnor, mager utan byst och mer lik en mannekäng i kroppen. Jacks sätt att reagera var kanske det sista försöket att hoppa av det, som ödet hade förberett honom för: att bli president. Han hade inte själv bestämt detta. Det var hans fars och släkts val. Jackie blev deprimerad över deras dåliga samliv och i början av 1956 var skilsmässa nära. Inget verkade fungera mellan dem och de kunde tydligen inte ens få barn tillsammans.

Joe Kennedy visste att en skilsmässa skulle förstöra Jacks chanser till presidentposten och enligt vad pressen skrev erbjöd han Jacqueline en miljon dollar ifall hon beslöt sig för att stanna kvar som maka. Hon kommenterade det lite sötsurt:

- Varför inte tio miljoner dollar, frågade jag Joe, när Time publicerade uppgiften.

En miljon var inte mycket ifall äktenskapet skulle betyda att hans son blev president. Joe var helt och hållet på Jacquelines sida och absolut emot en skilsmässa. Det skulle förstöra hans sons chanser att bli presidentkandidat och senare president och för Joe Kennedy hade det inte varit underligt att erbjuda henne pengar för att stanna. Så gick det till här i världen. Pengar kunde köpa allt.

Men hon fick snart en annan anledning till att stanna kvar hos sin man. Hon var gravid igen. Så upprepade sig historien. Precis som hennes mamma hade stannat hos hennes pappa, när hon blev gravid med Jackie, så gjorde Jackies graviditet att hon stannade hos sin man. Hon hade gått in i sitt äktenskap med öppna ögon, men ändå blev det svårt för henne att anpassa sig. Inom sig trodde hon aldrig på riktigt, att någon kunde älska henne för den hon var.

Hon hade vuxit upp utan att få den helhjärtade kärleken från någon av sina föräldrar. Varken hennes mamma eller pappa hade funnits till för henne, så mycket som hon skulle ha behövt. Detta hade satt djupa känslomässiga spår i henne, så djupa att hon tyckte att hon fick finna sig i att Jack inte älskade henne på det romantiska uppvaktande sätt, som hon skulle ha velat. Men nu när hon blev gravid, så ville hon göra allt för att den blivande babyn skulle få ett harmoniskt hem. Hon ville ge barnet allt det som hon själv inte hade fått. Hon skulle bli en bättre mor än hennes egen mamma hade varit för henne och hennes lillasyster. Hon tänkte kompensera för sin egen barndom genom att gå igenom en tillräckligt fantastisk omhändertagande barndom med sina egna barn.

Samtidigt visste hon att Jack Kennedy också var skadad av sin barndom på ett liknande sätt. Han hade heller aldrig fått sina föräldrars kärlek helt och fullt. Det fanns helt enkelt för många syskon att ta hand om och när han var sjuk och klen som liten och tillbringade mycket tid på sjukhus, kom hans mamma aldrig och hälsade på honom. Hon levde sitt eget liv och skötte om de många barnen, ungefär som om hon vore chef för ett företag med anställda. Hon organiserade barnens tillvaro med små skrivna lappar överallt, men så mycket kramar och nära omtanke fanns inte i sällskap med henne. Jack var en bortkommen liten kille någonstans, som aldrig hade fått tillräckligt med närhet eller kärlek från någon enda vuxen. De båda makarna Kennedy var båda skadade barn någonstans inombords, som hade känt igen varandras sårbarhet och känslighet. Det var en bräcklig och instabil grund för ett äktenskap."