Hon berättar om den gården i Villaliv, som verkar ha blivit en Fi-tidning sedan Ingrid Carlqvist tvingades bort från den. Nu intervjuas Gudrun Schyman om sin älskade gård på "idylliska Österlen". Hon flyttade från Stockholm, för att bo där med sin man på 80-talet och de sålde den igen, när de skildes.
Men sedan fick Gudrun Schyman möjlighet att köpa tillbaka den igen i slutet av 1990-talet. Hon hade tur säger hon.
Det hon hoppar över är att hon flyttade år 1987 till Ängsviksgården här ute på Värmdö. Det var en bostadsrättsförening, som ett 20-tal vuxna hade jobbat i omkring fem år, för att köpa och ställa i ordning.
Gudrun Schyman behövde hjälp med barnen, så att hon kunde lämna sitt jobb som socialsekreterare och ta sig in i riksdagen och till partitoppen i vänsterpartiet. Hon lyckades med det och blev också partiledare, innan det upptäcktes att hon hade fuskat med skatten och blev tvungen att avgå 2003.
Det Gudrun Schyman också hoppar över är att hon flyttade in på Ängsviksgården, när det fanns bestämmelser i bostadsrättsföreningens stadgar som sade, att de som flyttade bara fick tillbaka den summa pengar de hade lagt ut på sina lägenheter plus en liten uppräkning med konsumentprisindex.
Men när hon flyttade därifrån, så fick hon marknadspris för sin lägenhet. Hon hade varit med och ändrat stadgarna i "sitt kollektivhus", som hon alltid kallade bostadsrättsföreningen. Hon utnyttjade alltså det långa arbete, som de första tjugo hade lagt ned på att förhandla med kommunen, köpa huset och sedan bygga om det under något år. De lade också ned mycket eget arbete för att färdigställa lägenheterna. För att få ned kostnaderna.
Gudrun Schyman uppförde sig alltså värre än den värsta moderat, när hon utnyttjade den värdestegring, som hade varit på lägenheterna, en följd av ideellt arbete hos andra människor. Hon flyttade från Ängsviksgården in i en kontorslokal i Gamla stan och lyckades få den klassad som bostad. Ännu ett klipp. Hennes handlande stämmer med, att hon aldrig har levt efter den ideologi, som hon säger sig företräda.
Så det var kanske inte så märkligt att hon hade råd att köpa tillbaka Klockaregården då i Skåne i slutet av 90-talet, när alla andra gick på knäna efter att landet hade brakat ihop i 90-talskrisen.
Chefredaktören för Villaliv Eva Falkmarken är född 1961 och bor i Klagstorp i Skåne. På den officiella bilden av henne i tidningen ser hon ut som om hon har fastnat i 70-talet. Precis så där iklädd en hemmagjord poncho gick jag omkring på den tiden. Mest klädd i svart och med kortklippt hår. Typiskt Grupp 8 utseende.
Och Eva Falkmarken skriver att det inte längre "stormar" kring Gudrun Schyman, men att hon fortsätter att vara "en frisk fläkt i politiken". Men varför hoppar hon över hur Gudrun Schyman hade ekonomisk möjlighet att köpa tillbaka Klockaregården? På egen hand? Hon som hade varit ensam mamma. De som alltid är så fattiga.
Jättekul för Gudrun att hon fick möjlighet att köpa tillbaka det hus hon som nyskild ensamstående mamma med socionomlön inte hade råd att bo kvar i efter skilsmässan!
SvaraRaderaAlla ensamstående mammor har inte den möjligheten så vi får glädjas med dem som har. Om de dessutom som Gudrun jobbar för att fler ska få samma möjlighet så är det fantastiskt bra, tycker inte du det?
Det är väl bättre att fler som befinner sig i underläge får möjlighet att resa sig än att vi ägnar oss åt att förtrycka varandra.
Men du kanske föredrar missunsamhet?
Nina: Gudrun Schyman står för fejkade värden, som hon själv inte ställer upp på. Som du vet är hon alltså en politiker och en som inte ens tror på det hon själv säger.
SvaraRaderaHon har alltid varit en karriärist och hon har levt på oss andra en stor del av sitt liv. Och det vill hon gärna fortsätta att göra.
Hon räknade med att ha kunnat gjort det hur enkelt som helst redan förra valet, då Fi låg högt i alla opinionsmätningar.
Författarförbundets ordförande Mats Söderlund gick ut och sa att han skulle rösta på dem. Möjligen för att han senare gifte sig med Susanna Alakoski, som också har bott på Ängsviksgården och som senare har jobbat ihop med Gudrun Schyman och väl fortfarande gör det.
Ett slags kotteri alltså av dessa människor, som tillhör vänstern, vilket inte är så ovanligt i dessa kretsar.
Gudrun Schyman satt kvar i riksdagen också när hon var petad ur v och blev alltså en politisk vilde. Hon ville ju inte förlora sin höga och fina försörjning. Inte kan någon som hon ställa sig i kö på arbetsförmedlingen.
Och tänk om hon inte hade kunnat behålla sin gård i Skåne. Så hemskt. I valet till EU ställde hon förstås upp. För där ville hon också gärna sitta. Där är det ju ännu bättre betalt. Och där finns mera makt.
Tack och lov så är svenska folket klokt och de fick väl 0,7 procent i förra valet. Inte lär det gå bättre i år.
Snälla nån. Det är ganska vanligt att folk, som umgås och rent av är gifta med varandra röstar på samma parti. Det finns väl ingen anledning att misstänkliggöra människor av det skälet.
SvaraRaderaApropå Söderlund och Alakoski.
Nina: I Gudruns fall är det som om någon bankchef skulle säga, jaja ni kommer också att få bli bankchefer allihop... med höga löner och stora pensioner... vänta bara tills jag har fixat det där paradiset ni vet... det materiella paradiset. Skulle du tro på det?
SvaraRadera