måndag 25 februari 2013

Alex Schulman är lik sin morfar

Det är inte lätt att ha haft Sven Stolpe till morfar, som Alex Schulman har. Han var en man som passade in i sin tid med sin arrogans och sin överlägsna ton gentemot de som han verkade anse mindre värda. Men samtidigt hade han en viss värme.

Vad har då barnbarnet tagit över? Det är inte lätt att försöka få ihop sina släkter, de gener man ärvt och de olika influenser som har funnits hos de andra och som har blåst in i ens egen själ. Han är adlig genom Schulmansläkten. Svårt det också.

Nu kör Alex Schulman en show "Älska mig" som är vaddå? Ja inte vet jag, men förmodligen är det inte som filmen "Älska mej" som var ett filmdrama av Kay Pollak. Den försvann eftersom den hade premiär samma dag som Olof Palme hade mördats.

Alex Schulman har ett behov av bekräftelse. Det har blivit som en drog, men han ser det som samtidens fenomen. Han fru brukar ta ned honom på jorden med en käftsmäll. Det låter bra. Egentligen vill ha enbart tjäna pengar, men hitintills har det inte gått så bra.

Det hela har premiär den 7 mars på Maxim i Stockholm. Det var fiasko när de körde för publik första gången, men det kanske blir bättre. Stackars Sverige!
9.3.2013
Här är en recension av föreställningen. Och här en till. Det hade kunnat bli intressant och Alex räcker inte till är kontentan. Inte särskilt bra således. Och bröderna Schulman rasar mot detta. Gäsp!

2 kommentarer:

  1. Jag tror personligen att det är TV som orsakar problemet med självfixering.

    TV söker dagligen upp och inbjuder kändis efter kändis till alla olika program. De som är kända är dag efter dag, vecka efter vecka i TV. Och morgonen efter att en person "slagit" igenom av någon anledning, musik, idrott, film e d, så blir de en ny kändis som inbjuds till alla tänkbara program.

    Programledarna inbjuder helst varandra som gäster, för dom har kommit på att det är en vin-vin-situation att de själva uppträder som kändisar. Förr var det tänkbart att programledare själva deltog i program (utom som programledare).

    Ungdomarna växer upp med media som lär dem att tro att kändisskap är livet. Om de inte syns i teve så finns de inte, och då är de inget värda. Det spelar ingen roll VAD de gör, bara de blir kända.

    Och de får ständigt frågan vad de vill bli när de blir stora. "Kändis" svarar dom då.

    Innehållet är inte viktigt, bara ytan.....

    SvaraRadera