Det gjorde en vikarie i Göteborg. Han skrev: Tror jag ska våldta 6-7 unga flickor. Dessutom hade han lagt in en bild på en halvnaken man.
Rektorn för skolan fick ett tips på måndagmorgonen och föräldrarna informerades. Polisen kopplades in och twitter-meddelandet spårades till förskolan, där vikarien jobbade.
De stämde med hans raster. Han haffades av polisen och förhördes. Bara skämt menade han.
Tidigare var han kollad som all personal på skolan blir och han var grön, men nu fick han inte längre vara kvar. Så skämta inte på internet om allvarliga saker. Du vet aldrig vem som läser det.
Han är inte välkommen tillbaka.
Har en vän som var på väg att anställa en ung flicka med fina meriter. En sökning på Google gav insyn in hennes mer privata liv. Hon fick inte jobbet!
SvaraRaderaFacebook mm är utmärkt även för de som inte är dina vänner.
Anonym: Nä nu blir jag nervös... äsch jag behöver inte vara det för min facebooksida innehåller inget särskilt. Det räcker absolut med bloggen. Däremot får man veta en del om mig i min utgivna dagbok Ett Sekel av Tystnad. Men det bjuder jag på. Det ska författare göra.
SvaraRaderaKillens twitter var inte alls kul. Hoppas han lär sig något. Förstår att han inte får komma tillbaka. Skulle inte vilja ha mina barn hos en sån skämtare.
SvaraRaderaJag kan inte se något roligt i ”skämtet” att man ska våldta flickor på dagis!
SvaraRaderaFör några år sedan var jag och såg en föreställning av parkteatern ”Under eken” Den som uppträdda var poeten Daniel Boyacioglu.
Han var emellanåt en riktigt bra ekvilibrist.
Men hans dikt om hur lätt det var att våldta svenska flickor uppskattades inte av mig.
Det konstiga i sammanhanget var att publiken, när denna häpnadsväckande diktstrof reciterades inte reagerade.
(Däremot reagerade ett gäng tonåriga invandrare, kompisar? som stod på sidan om scenen med diverse ljud och flinande).
Helena: Nä inte jag heller...
SvaraRaderaAnonym: Nä det är inte ett dugg kul, särskilt inte för mig som har råkat ut för överfall två ggr på väg från skolan i den tidens förort Björkhagen. Jag kom loss båda gångerna för jag skrek och grät och bråkade. Och med tanke på vad som pågår på bla Hisingen så var det ännu mindre roligt.
SvaraRaderaAtt inte publiken reagerade berodde väl på att den var politiskt korrekt möjligen och att det var en dikt. Inte rena rama verkligheten.