Ansvar, arbete och inte något särskilt nytt

Så uppfattade jag statsminister Reinfeldts tal. Inga revolutionerande omvälningar under denna mandatperiod, när de är i minoritet. Och de tänker stödja sig på mp om det går. Det går bra för Sverige och stormen har bedarrat, sade statminister Fredrik Reinfeldt.

Ordet Sverige var säkert det ord han sade flest gånger.

Jimmie Åkesson kom i Blekinges folkdräkt och Louise Erixon hade Sverigedräkten på sig, den som drottningen också brukar ha ibland. Men de såg ut som om de skulle somna när statsministern höll tal.

Kungen höll inget tal, som överraskade på något vis. Han betonade att vi tillhör de länder och folk där vi kan rösta. En fjärdedel av jordens befolkning kan inte det. Och han sade att det var ett glädjande högt valdeltagande.

Han betonade det stora och omfattande arbete som riksdagen hade framför sig. Och att det nu var 200 år sedan hans egen släkt kom till Sverige. När han tackade för den värme som hade mött familjen i somras när kronprinsessan gifte sig, så fick han applåder av riksdagen.

Sju nya ministrar sitter i den nya regeringen. En stor samling sammanlagt på tjugofyra statsråd.

Den enda stora överraskningen var att Jimmie Åkesson och de andra sd-arna inte ville sitta kvar under predikan innan riksdagens högtidliga öppnande, när biskopen talade om rasism och främlingsfientlighet. Det uppfattades som ett politiskt ställningstagande för vänsterextremer av sd-arna. Medan Mona Sahlin tyckte det var "barnsligt" och "patetiskt" att lämna.

Det var när biskop Eva Brunne sade så här som sd-arna reste sig och gick (fast inte alla fyra stycken satt kvar):

" Igår kväll samlades många tusen människor i Stockholm och i olika delar av landet för att ge sin mening till känna. Ropa ut sin avsky mot det som gör skillnad på människor. Den rasism som säger att du är inte lika mycket värd som jag. Du ska inte ha samma rättigheter som jag. Du är inte värd ett liv i frihet. Och detta av en enda grund – att vi råkar vara födda i olika delar av vår värld. Det är inte värdigt en demokrati som vår att göra skillnad på människor. Och detta av en enda grund – att vi råkar vara födda i olika delar av vår värld. Det är inte värdigt en demokrati som vår att göra skillnad på människor. Det är inte möjligt för troende människor att göra skillnad på människor. Det är inte värdigt människor att göra skillnad på människor. Här räcker det inte att vi ger några hundra människor mandat att föra vår talan. Här har vi ett gemensamt uppdrag. Och om någon tystnar eller tystas i kampen för människovärde, måste vi se till att också stenarna ropar. Vi gör det med Guds hjälp."

Här är hela texten i hennes predikan.

PS. I det mångkulturella Sverige kan man undra varför en biskop i svenska kyrkan ska hålla predikan. Kan inte en imam, en rabbin, en asatroende, en buddist och tex en hindupräst få stå där framme och predika lite var till mans? Eller måste man överhuvudtaget gå i kyrkan? Är alla troende i riksdagen? Vi har ingen statskyrka längre så detta är väl att ge för mycket makt till kyrkan? DS.