Nu har jag lämnat slutversionen av denna kommande bok till förlaget. Jag har skrivit det här manuset under flera år och det berör mest mina närmaste släktingar i tiden under hundra år.
Plus att det också handlar om detta innevarande år 2012. När vi som mänsklighet ska gå över till något annat. Så säger många gamla folk. Vad det betyder vet vi inte.
Mina släktingar är en enda röra, som en kusin har sagt. Åtminstone vissa av dem. Samtidigt har vi den prominente häradshövdingen Max Schenström, som bodde i Västerås. Han var min pappas morfar. Men de flesta av mina släktingar har varit torpare, soldater och annat fattigt småfolk.
Så det är ett utsnitt av det svenska folket, som möter er när ni läser denna bok så småningom i höst. De fattiga dominerar och det som händer är att andra världskriget paradoxalt skapar mer välstånd i vårt land och utjämnar klassklyftor.
Så kom det sig att min mamma, som var en fattig torparflicka, gifte sig med barnbarnet till häradshövdingen i Västerås. En mesallians, som inte hade varit möjlig tidigare. Men jag kom till våren 1945 och de gifte sig i maj detta år. Eftersom de var tvungna, som det hette på den tiden.
Västerås är den stad där mina släktingar ännu i hög grad finns kvar. Både på pappas och mammas sida.
Plus att det också handlar om detta innevarande år 2012. När vi som mänsklighet ska gå över till något annat. Så säger många gamla folk. Vad det betyder vet vi inte.
Mina släktingar är en enda röra, som en kusin har sagt. Åtminstone vissa av dem. Samtidigt har vi den prominente häradshövdingen Max Schenström, som bodde i Västerås. Han var min pappas morfar. Men de flesta av mina släktingar har varit torpare, soldater och annat fattigt småfolk.
Så det är ett utsnitt av det svenska folket, som möter er när ni läser denna bok så småningom i höst. De fattiga dominerar och det som händer är att andra världskriget paradoxalt skapar mer välstånd i vårt land och utjämnar klassklyftor.
Så kom det sig att min mamma, som var en fattig torparflicka, gifte sig med barnbarnet till häradshövdingen i Västerås. En mesallians, som inte hade varit möjlig tidigare. Men jag kom till våren 1945 och de gifte sig i maj detta år. Eftersom de var tvungna, som det hette på den tiden.
Västerås är den stad där mina släktingar ännu i hög grad finns kvar. Både på pappas och mammas sida.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar