Att flyktingar bosätter sig med sina landsmän gör att getton i Sverige blir permanenta. Släkten är viktigare än att det finns jobb så därför tar Södertälje emot tre gånger så många flyktingar som genomsnittet av kommunerna i Sverige. Socialdemokraterna i Södertälje har krävt att flyktingar inte ska få bosätta sig utan statligt etableringsstöd i fem till sju år. Nu gäller stödet två år.
Eskilstuna, Storfors, Lessebo och Flen tar emot dubbelt så många som genomsnittet per tusen invånare i andra kommuner. Det finns inte några krav på flyktingar att de måste bo på något särskilt ställe och då söker sig naturligtvis dessa till sina landsmän. Det är mänskligt. Arbetslösheten är också hög i de kommunerna, kring 15 procent.
När människor är trångbodda i getton med egna landsmän lär de sig inte svenska och kommer inte i arbete. Det tar mellan sju till nio år för en flykting att få eget arbete. Samtidigt går politiken ut på att ta hit många fler flyktingar. Från Syrien kommer det i år tiotusentals nya flyktingar och enligt Sveriges kommuner och landsting, SKL, så är det dags för ett generationsskifte i kommunerna. Då gäller det att importera nya, friska, unga människor som kan jobba.
De rika kommunerna runt Stockholm som Danderyd, Vaxholm, Vallentuna, Täby och Ekerö tar inte alls emot så många flyktingar fast de har jobb att erbjuda. Där finns det fortfarande ett Sverige utan flyktinggetton.
Kostnaden för de nytillkomna är till en början ett par statliga miljarder för deras tillfälliga boenden runtom i landet. Sedan ska kommunerna ta över dem. Här beskriver Nuri Kino vilka trauman dessa flyktingar utsätts för både i Syrien och när de flyr. En del lyckas ta sig hit så traumatiserade att de behöver vård. Den vården finns inte heller för dem i vårt land Sverige. Regeringen har dock satsat en dryg extra miljard på kommuner som tar emot fler flyktingar än andra. De ska pytsas ut under 2014-2017 med 350 miljoner per år.
Eskilstuna, Storfors, Lessebo och Flen tar emot dubbelt så många som genomsnittet per tusen invånare i andra kommuner. Det finns inte några krav på flyktingar att de måste bo på något särskilt ställe och då söker sig naturligtvis dessa till sina landsmän. Det är mänskligt. Arbetslösheten är också hög i de kommunerna, kring 15 procent.
När människor är trångbodda i getton med egna landsmän lär de sig inte svenska och kommer inte i arbete. Det tar mellan sju till nio år för en flykting att få eget arbete. Samtidigt går politiken ut på att ta hit många fler flyktingar. Från Syrien kommer det i år tiotusentals nya flyktingar och enligt Sveriges kommuner och landsting, SKL, så är det dags för ett generationsskifte i kommunerna. Då gäller det att importera nya, friska, unga människor som kan jobba.
De rika kommunerna runt Stockholm som Danderyd, Vaxholm, Vallentuna, Täby och Ekerö tar inte alls emot så många flyktingar fast de har jobb att erbjuda. Där finns det fortfarande ett Sverige utan flyktinggetton.
Kostnaden för de nytillkomna är till en början ett par statliga miljarder för deras tillfälliga boenden runtom i landet. Sedan ska kommunerna ta över dem. Här beskriver Nuri Kino vilka trauman dessa flyktingar utsätts för både i Syrien och när de flyr. En del lyckas ta sig hit så traumatiserade att de behöver vård. Den vården finns inte heller för dem i vårt land Sverige. Regeringen har dock satsat en dryg extra miljard på kommuner som tar emot fler flyktingar än andra. De ska pytsas ut under 2014-2017 med 350 miljoner per år.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar