Bilden av invandrare tillhörande en underklass, som får lägre löner, bekräftas nu av Linköpings universitet. Majoritetsbefolkningen tillhör alla klasser, men de importerade blir mest placerade i en låg socialklass.
- Man ska inte jämföra äpplen med päron, säger forskaren Alireza Behtoui, utan att precisera vad han avser med fruktliknelsen, men menar att barnen har samma utbildning eller nivå på jobbet och lönen som föräldrarna. Vare sig de har svenska föräldrar eller invandrade sådana.
Barnen till invandrare från Turkiet, som undersökningen behandlar, är med i samhället. Men de har lägre ställning än majoritetsbefolkningen beroende på att de har gått i starkt segregerade skolor och inte har samma sociala nätverk som infödda svenskar med svenska föräldrar. Dock är den svenska välfärdsstaten en barriär mot utanförskap, menar forskaren. Det betyder att hemlöshet, extrem fattigdom, långtidsarbetslöshet, kriminalitet och extrema låglönejobb inte alls finns i samma utsträckning som i till exempel USA.
Det här handlar om andra generationens invandrare, där föräldrarna kom på 60-70-talen och deras problem har inte alls varit lika stora som för de invandrare vilka nu importeras till Sverige. Detta till socialbidrag (tio gånger högre än för infödda har OECD konstaterat) och till en i många fall utebliven anpassning till det svenska samhället.
Nyligen har forskaren och Linköpings universitet också gjort en studie över barn från Bosnien, Chile och Somalia och resultaten är desamma i de grupperna. Det är kontaktnätet som saknas till majoritetssamhället, för att dessa nykomlingar ska kunna avancera i större grupper till högre samhällspositioner.
- Man ska inte jämföra äpplen med päron, säger forskaren Alireza Behtoui, utan att precisera vad han avser med fruktliknelsen, men menar att barnen har samma utbildning eller nivå på jobbet och lönen som föräldrarna. Vare sig de har svenska föräldrar eller invandrade sådana.
Barnen till invandrare från Turkiet, som undersökningen behandlar, är med i samhället. Men de har lägre ställning än majoritetsbefolkningen beroende på att de har gått i starkt segregerade skolor och inte har samma sociala nätverk som infödda svenskar med svenska föräldrar. Dock är den svenska välfärdsstaten en barriär mot utanförskap, menar forskaren. Det betyder att hemlöshet, extrem fattigdom, långtidsarbetslöshet, kriminalitet och extrema låglönejobb inte alls finns i samma utsträckning som i till exempel USA.
Det här handlar om andra generationens invandrare, där föräldrarna kom på 60-70-talen och deras problem har inte alls varit lika stora som för de invandrare vilka nu importeras till Sverige. Detta till socialbidrag (tio gånger högre än för infödda har OECD konstaterat) och till en i många fall utebliven anpassning till det svenska samhället.
Nyligen har forskaren och Linköpings universitet också gjort en studie över barn från Bosnien, Chile och Somalia och resultaten är desamma i de grupperna. Det är kontaktnätet som saknas till majoritetssamhället, för att dessa nykomlingar ska kunna avancera i större grupper till högre samhällspositioner.
 |
| Barn till invandrare eller till svenskar? |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar