Religioner och -ismer är den stora valfrågan

Kristna företrädare debatterar i dag på DN:s debattsida hur vi kan vara ett mångkulturellt samhälle också när det gäller religion. Aha det är därför Newsmill låter Broderskapsrörelsen debattera så mycket med Humanisterna. Sajten pekar med hela handen mot en lösning på det religiösa dilemmat.

Om alla går med i Humanisterna och står för allmänmänskliga rättigheter så uppstår inget mer flum av religiös natur. Hur ska vi bli av med allt som finns inom oss människor? Jo genom att alltid stå upp för ljuset och medvetandet och tro på det intellektuella tänkandet. Vi måste upprätta en barriär mot slamfloden, som Freud uttryckte sig på sin tid.

C G Jung upptäckte att Freud hade en sexualneuros och att det var den svarta slamfloden av allt som hade med sådana känslor att göra, som Freud ville bygga murar emot.

Nu råkar det dock vara så att vi människor innehåller alla möjliga sorters olika skikt och så länge vi tror att enbart ljus från vårt medvetande kan hålla allt det andra borta, så är vi helt enkelt ute och cyklar.

Detta ljus har många diktatorer under förra århundradet försökt att införa i sina respektive länder uppifrån. Vi har de avskräckande exemplen från Chile och Kambodja, från Kina och Korea, från Iran och Irak. Det går aldrig att trycka på människor något utifrån en elit, som tror att de är mer upplysta än de andra.

Men uppenbarligen finns i denna valrörelse som pågår, hos vissa eliter en upplevelse av att nu går det utför med Sverige.

När en smällare går av på trappen utanför synagogan i Malmö, så uppfattas det genast som en förstasidesnyhet. Det är som om media bara väntar på att Sverige ska gå in i ett krig mellan extremister.

Naturligtvis så står religioner mot varandra därför att de engagerar skikt inuti människor, som är djupa och känslomässiga. Det är inte så att det kollektiva omedvetna någonsin försvinner. Allt finns kvar i samma skick, som det senast lämnades där. Och det väntar och bidar sin tid tills nästa situation, då det kan väckas till liv och få ett utbrott hos mer eller mindre omedvetna människor.

Omedvetna människor är nämligen alla de som har gått in i tron på något. Det spelar ingen roll vad det är. Det kan handla om -ismer av allehanda slag. Det som blir farligt för den enskilda människan eller ett samhälle är när denne blir fantatiskt eller maniskt intresserad av något. Då styr inte den enskilde individen längre utan är övertagen av de inre innehållen. De kan vara individuellt omedvetna eller kollektivt omedvetna.

Ett helt land kan alltså förledas av ett starkt känslomässigt budskap, för kärnan hos mänskligheten innehåller starka känslor. Detta är vad som engagerar. Exakt så uppförde sig också propagandan i Tyskland före andra världskriget. Folket vaggades in i ett känslomässigt deltagande i stora massuppvisningar, i en flod av propaganda i radion, på film och i tidningar samt på teatrar.

I DN tycker de kristna företrädarna att djuren är de stora symbolerna för skillnaderna mellan oss. Kosher- och halalslakt borde tillåtas också i Sverige menar de för att gå de judiska och islamska religiösa till mötes.

Och i det sammanhanget kan man ju tycka att Newsmill har rätt. Visst vore det bättre att vi alla gick med i Humanisterna. Det är bara så trist med också denna organisation, för den tror likväl på -ismer. Den tror på tanken och vetenskapen till den grad att professorer och andra blir okränkbara företrädare. Men det vi ju att professorer är också bara människor. Inga övermänniskor som alltid tänker rätt.

Och personligen tycker jag det är åt skogen att religionerna nu sägs bli den största frågan i det val, som förestår. Att dessa föreställningar som är tusentals år gamla ska få styra ett politiskt val i Sverige år 2010. Men samtidigt vet jag att det fungerar så. Gamla föreställningar försvinner aldrig. Särskilt inte om vi har gjort om dem till dogmer.

Det som behövs är att slänga ut dessa dogmer och inse att vi är något annat än vad gamla gubbar har predikat om, vare sig de heter Jesus, Muhammed eller Buddha. Att människor tror på gudar och att någon gud ska dimpa ned och frälsa oss alla borde vara ett passerat stadium hos mänskligheten. Allt som vi kan föreställa oss ingår i oss själva.

Och naturligtvis är det sant att allt finns, både troll, häxor, feer och änglar, som föreställningar inom oss själva. Vi behöver låta allt finnas utan att detta får styra oss. Och nu begriper jag varför jag inte fick kommentaren godkänd i går på Newsmill. Den var ju emot forskare och dessas tänkande i ett särskilt paradigm. Så långt sträcker sig inte yttrandefriheten på Newsmill att man får kommentera så.

Rädslan har börjat styra och det är alltid en fara. Som Franklin D Roosevelt sade på 30-talet: det enda vi har att frukta nu är fruktan själv. Det är när vi inte kan stå fria från dessa känslor utan tas över av dem, som vi är illa ute.

Riksdagsvalet ligger fortfarande för långt borta det är den känsla jag har. Eller också ligger det alldeles lagom långt borta så att vi hinner känna igenom alla dessa olika skikt av känslor. Det är nämligen det enda sättet att komma till en ny medvetandenivå. Det går inte att tänka sig dit.