Idag är det ännu en av de härliga sommardagarna, som har avlöst varandra i år. Jag älskar när det blir lite torrt och varmt och gräset gulnar en smula. Vår trädgård är alltid vacker hur den än ser ut.
Igår mötte jag det senaste lilla rådjurskidet utanför vår grind. En liten kopia av mamman, som stod en bit längre bort och åt av ett vildäppelträd.
Igår var det också tjugotre år sedan vi flyttade hit. Då var området ungefär likadant, som det hade varit sedan det styckades på 50-talet och det var den stämningen vi tyckte om.
Alla som hade råd att köpa en tomt här var lyckliga över detta faktum. Små hus byggdes på 50 kvadratmeter med vedspis i köket, som enda uppvärmning.
Nu håller området på att permanentas eftersom det är bestämt att vi ska få kommunalt vatten och avlopp inom ett par år. Fortfarande är det landet, men den stadsliknande miljön från Hemmesta flyttar hela tiden närmare.
Idag är en annan dag, men samtidigt lik den dag den 19 juli 1968 då jag hittade min mamma död. Det var också en vacker sommardag, som inte borde ha innehållit sjukdom och död. Men det gjorde den.
Så avlöser livets händelser varandra och hur vi tar emot dem beror av oss själva. Om vi låter livet föra oss vidare så består det alltid. Vi är energier och de kan inte upphöra eller förstöras. Bara omvandlas till något annat.
Visst måste livet gå vidare. Men vilken chock att hitta sin mamma död. Och vara så ung. Men du har klarat det.
SvaraRaderaNu ska jag ut och vattna lite här och där. Sätta på hurran och ta ner stängt-skylten vid vägen. Sommaren är inte slut. Det är mycket kvar än fast det går så fort. Pionerna har blommat ut och riddarsporrarna står i full blom. Vi har massor med backsvalor och tornseglare som far mellan huset. Vi har tegeltak på alla byggnader för deras skull.
Så bra att ni värnar om svalorna.. de bor här också fast mest i ladan och de gamla byggnaderna vid Torsby Gård. Jo allt blommar över i rekordfart i värmen. Men de röda och rosa rosorna kommer att finnas kvar ända in i vintern.
SvaraRadera