Uppenbarligen har han skrivit sin bok Sociala medier i ett självlärande syfte. Det är naturligtvis vällovligt för honom själv, eftersom han jobbar i branschen men inte lika intressant för andra. Paul Ronge har en mängd kändisar och mindre kända med i sin bok. Dessa intervjuar han med korta frågor.
"Gammelmedia konkurrerar om nyheter och erbjudanden. I de sociala medierna hjälper man varandra, delar med sig och bjuder in till samtal." Så skriver han. Jag tycker nog det är en skönmålning. Det som möter en bloggare på nätet är ofta hat och illvilja både från andra bloggare och kommentatorer.
Som bekant finns det en trend, där bråk startas för att det medför ett stort antal kommentarer. Och enskilda bloggare skyr inga medel för att trampa ned andra i marken. Trollen på nätet hänger alltid på. Och den senaste stora trollpackan eller trollgubben samlar anonyma anhängare i stunden.
"Hela den här boken är full av kunskap och goda råd som mina intervjugäster frikostigt delar med sig av. Gemensamt för dem alla är nog att de inte är den sortens gurus som pekar med hela handen, istället menar de flesta att var och en måste hitta sin egen väg att vara social på nätet."
Bland bloggarna finns: Fredrik Federley, Jan Helin, Isabella Löwengrip, Thomas Mattsson, PM Nilsson, Leif Pagrotsky, Alex Schulman, Gudrun Schyman mfl. En del av dem pekar nog ständigt med hela handen.
Paul Ronge ser detta som en kulturrevolution och att denna företeelse kommer att ge snabba språng i det kollektiva mänskliga vetandet. Är det sant? Nja, det beror nog av hur många som läser och vad de läser och hur många som skriver och hur de skriver.
Risken för ännu mer ytlighet finns alltid, att det inte längre finns en enda djup tanke hos ungdomen. Att vi kollektivt sett blir dummare och dummare.
"Den unga generation som kopplar upp sig kommer att bli bedömd av kommande historiker som 2000-talets renässansmänniskor."
Stor ord minsann. Nä även i fortsättningen kommer en del av dem att gå till historien, för att de hade makt och pengar och "nådde ut" och andra försjunka i glömska.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar