Per Allan Olsson om Röda korset

Per Allan Olsson skriver i dag på DN Debatt om Svenska Röda korset, denna böld i den svenska floran av hjälporganisationer. Han är internationell programsamordnare och vilken agenda har denne man då för att skriva?

Jag vet faktiskt inte, men jag vet att han har jobbat på DN tidigare, på samma avdelning som jag med kulturmaterial. Han tog sedemera jobb vid Sida och har sysslat med biståndsverksamhet i många år.

Jag kan förstå om han är orolig för organisationen, för allt har skötts ungefär som om Röda korset fortfarande var höjt över alla misstankar, ända sedan det avslöjades i våras att Johan af Donner hade svindlat organisationen.

Styrelseordförande Bengt Westerberg gjorde inte saken bättre genom att gå ut och säga i juni att Johan af Donner hade haft ett "otillåtet extraknäck".

Överhuvudtaget känns våra system med ideella organisationer som urmodiga. Visst finns behovet fortfarande i världen av hjälp till katastrofdrabbade områden och en ständig hjälp i Afrika, men att förlita sig till att detta ska ske i all evighet genom donationer från människor, som tycker synd om de fattiga är inte långsiktigt hållbart.

Och det märks nu hur sårbart systemet är när Röda korsets insamlingar drabbas av nedgångar, som julinsamlingen förra året, som inte fick in lika mycket som året innan. Slutsumman blev 21 miljoner, fem miljoner mindre än förut.

Å andra sidan så gjorde jordbävningen i Haiti att folk blev givmilda igen: 18,7 miljoner flödade in på åtta dagar.

Omkring 100 miljoner människor jobbar med Röda korset eller Röda halvmånen i värden och överallt bygger arbetet på frivilligt engagemang hos de många. Utan ersättning.

Röda korset grundades 1863 och denna organisation ingår som så många av våra idéstyrda politiska och icke-politiska sammanslutningar i ett bygge, som numera känns mycket gammalmodigt. Ett tecken på detta är de kriser som ingår.

Gamla inarbetade organisationer blir lättare offer för korruption. Och som i fallet med Röda korset i Sverige nu en psykopatisk man, som uppenbarligen ville sko sig själv mer än att hjälpa andra.