torsdag 18 februari 2010

Livet efter döden eller i olympiska spelen

Livet efter döden heter en av Deepak Chopras böcker, som jag läser ibland... det går inte att ta in all hans visdom på en gång, utan den behöver absorberas i små portioner.

Han har samma syn på världen och livet före och efter döden, som också de shamanistiska religionerna hade. De som var utbredda över hela jorden innan vi gick över till tron på den ende Guden, som inte längre finns kvar här på jorden, utan som har dragit sig tillbaka till himlen.

Chopra beskriver att man kan befinna sig på medvetandets nivå upptaget av fysiska objekt. Då är människan indragen i det materiella och alla naturlagar gäller fullt ut.

De krafter vi då besitter som människor, för att utforska och förändra världen är fysisk styrka, vilja, förnuft, känslor, sexualitet och auktoritet. Världen uppfattas som materiell och konkret och själen är personlig, men kan bara uppfattas i "korta glimtar".

När medvetandet går in i en värld, där den blir upptagen av subtila objekt så går människan in i drömmar, fantasier och inspiration.

Vi vet att allt är verkligt genom intuitionen. Vi ser skönhet och kärlek och kan ana en subtil närvaro inom och utanför oss, som inte har med våra fysiska fem sinnen att göra. Livet i denna dimension varar så länge man kan fantisera och drömma om den.

Där finns inte naturlagar, utan tiden är mjuk och formbar, osynliga strukturer kan hålla sig vid liv under lång tid: myter, arketyper, kulturella föreställningar.

De krafter vi använder i denna värld är fantasi, minne, konstnärlig förmåga, andlig känslighet, helande krafter och som sagt intuition. Själen upplevs som den vägledande kraft, som för oss tillbaka till källan, säger Chopra. Och själen upplevs kontinuerligt.

Det tredje stadiet är rent medvetande enligt Chopra. En värld där vi är medvetna och vet att vi är det. Vi kan betrakta oss själva utifrån. Där finns inga objekt vare sig materiella eller subtila. Det börjar med ett tyst sinne och ju längre denna inre tystnad varar ju mer rikt och fyllt av mening blir existensen.

Här gäller kvantfysikens lagar. Tid, rum och fysiska objekt finns som möjligheter. Ingenting är ännu skapat utan havande "med allt som är".

Tidsflödet och rummets expansion är neutrala händelser för den som befinner sig där.

Det är idrottsmannens eller -kvinnans flow. Vi ser utan att vara bundna, även om vi när som helst kan gå in i någon egenskap, som är mänsklig: kärlek, medlidande, styrka, sanning. Själen blir opersonlig. Utan egenskaper.

Egentligen talar således Chopra om livet efter döden, men han säger också att vi ska hålla i minnet att dessa tre nivåer inte är så alldeles "efter" utan att de tillsammans är en ständigt närvarande rymd för människor. Också i livet.

Och de som har uppnått allt detta och kan förena de tre nivåerna i till exempel de olympiska spelen beundrar vi andra något oerhört. Och det är helt rätt. Dessa utövare visar oss vart vi andra hela tiden är på väg. Vad vi som mänsklighet kan uppnå. De olympiska spelen är ett sätt att se livets mening och dess oändliga djup.

7 kommentarer:

  1. Visst är det härligt när man har flyt. Man kan väl kalla det synkronicitet också. När allting bara stämmer och man flyter i det blå.
    Nu ligger du två på Newsmill. Flyt upp till ettan vettja! Själv häckar jag i bakgrunden. Det är skönt. Idag ska jag göra en affisch och sätta upp på affärerna och och lägga lappar i brevlådor i bygden. Det ska nämnligen bli gruvbrytning en bit bort. Äckligt värre måste jag säga.

    SvaraRadera
  2. Synkronicitet är kul.. ett sammanhang som inte är grundat i orsak och verkan utan ett annat meningsfyllt och djupare sammanhang som hänger ihop med vårt inre och vad som upptar oss...

    Äsch Newsmill är så efemärt även om den nivån på saker och ting också behövs... men där härskar verkligen orsak och verkan... oftast...

    SvaraRadera
  3. ... jo jag tappade bort det... synkronicitet som påverkar verkligheten omkring oss.. alltså som det vore så att vi skapar världen medan vi går genom den... inte bara genom orsak och verkan.. utan genom känslomässig instinkt och intuition, genom ett samspel, som vi nog ännu inte har begripit mycket av... men man känner förundran och gripenhet när synkronicitet inträffar...

    SvaraRadera
  4. En annan sak. Jag är byggd av atomer och universum. Drar till mig saker. Min aura är gul sa en kvinnlig präst till mig när jag höll föredrag om bröd och säd en gång. Jag tappade tråden en gång och då slocknade min aura. Hon såg det. Kristen präst som såg det. Bra gjort.
    Men min ena dotter vigdes av Ma Oftedal - eller vad hon nu heter. Hon var också lite flummig. Verkligen. Blev väl till och med utesluten ett tag.
    Om jag går efter posten och det inte har kommit några bilar på flera timmar vet jag att det kommer bilar från båda hållen just när jag ska gå över. Märkligt! Jag får se upp så jag inte blir överkörd. I affären är det tomt vid kassan. Men när jag ska betala. Då ska alla betala. Då går jag en vända till i butiken. Ja, jag är en sån som pratar med alla. Det är jättekul.

    SvaraRadera
  5. Helena: Mmm du är både en som står både på jorden och i himmelen kanske ;) och det är sådana vi behöver...

    SvaraRadera
  6. Ann: Ja min bok kUngsgården handlar delvis om andens kraft. Och om ljuset som omger universum. Jag ska ha ett möte med Agneta och co den 10 mars - fast de betonar att de inte tagit något formellt beslut om att ge ut boken. Jag vet inte hur min aura ser ut . jag kan tänka mig att din är djupt röd med guldkant - som en solnedgång - eller havsgrön - mot blått - börjar man tänka på färger så flimrar alla färger fram.

    SvaraRadera
  7. Gitta: Det blir nog bra med din bok, det tror jag ;)

    Auror skiftar väl, är det inte så, beroende på, men jag är ingen expert...

    Har lyckats komma ut med bilen genom yrvädret och handla iaf.. utan att fastna i snön... ha en god eftermiddag... har just läst igenom hela min Ormbärare och skrivit om för att få det sammanhängande... tog fyra dagar i arbetstid... har skickat 50 sidor till min lillasyster så hon får se.

    SvaraRadera