måndag 13 augusti 2012

Utöya ett grymt uppvaknande

Just det man inte tror kan inträffa. Det som inte ens finns i våra föreställningar, just det ligger på lur och väntar, bidar sin tid. Det onda kan ta gestalt i någon, som var som Anders Breivik.

Men det trodde naturligtvis ingen före den 22 juli 2011. Tyvärr är det genom sådana bakslag, som vår värld utvecklas. Genom att vi ställs inför ondskan om och om igen. Hur vi väljer då blir väsentligt. Varje gång.

Inte bara för sådana människor som Anders Behring Breivik, utan också för myndigheter och polis. Den rapport som presenteras i dag har redan läckt och avslöjat den förvirring och den överraskning, som detta dåd uppenbarade.

Den kommission, som nu har granskat vad som hände ser fel både i organisation och i enskilda personers insatser. Sjuttio personer hinner passera bilen med bomben, innan den smäller. Hur kunde den få stå där? Regeringskansliet kunde ha räddats om bevakningen varit bättre. Insatsstyrkan var på väg till fel ö, en överlastad båt, som fick motorstopp på vägen och fick byta kurs mot rätt ö. De olika polisdistrikten kunde inte kommunicera med varandra.

Allt som hände andas en naivitet, en oskyldighet, som fick ett abrupt slut för drygt ett år sedan. Lilla Norge som tidigare var känt för fjordar, vikingar och tomtar och troll blev i ett slag ett land med svåra problem. Rapporten mynnar ut i trettioen förslag, som ska stärka säkerheten i Norge.

Klart är att Breivik kunde ha gripits tidigare och således förhindrats att genomföra sitt terrordåd.

Här skrev jag om det som hände under juli förra året.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar