Det är synd om bovarna

Naturligtvis är det synd om de båda männen, som har lurat massor med människor mellan 80-100 år i Sverige. De har inte kunnat hitta på något annat sätt att försörja sig än att ringa äldre människor och utge sig för att vara deras barnbarn.

Stackars dem! Nu kommer de att få mat och husrum på statens bekostnad i ett antal år, kanske sex eller mer. Det beror på. Men de kommer med säkerhet inte att begripa något av vad de har gjort.

Deras inre har vänt upp och ned på de vanliga värden, som finns hos oss andra och gjort det till deras rätt att lura pengar från gamlingar. Det där mönstret finns hos människor, som känner sig förfördelade.

De båda är skrivna söder om Stockholm och födda 1965 respektive 1967. När man inte har begripit mer än så i den åldern är det troligen kört. Det enda som brukar hjälpa är en andlig inre upplevelse. Att de kan få kontakt med den sidan inom sig själva. Den ene har 145 st eventuella släktingar boende i Sverige medan den andre har inte en enda förmodligen, som är mantalsskriven här.

De kommer båda att vara i 50-årsåldern när de väl kommer ut och leva eländiga liv antagligen även i fortsättningen.