söndag 6 januari 2013

American Gypsies

Jag såg alldeles nyss en dokumentär på National Geographic Channel som aldrig skulle visas i vår statliga fria television för det var om romer i amerika "American Gypsies". Gajer dvs alla vi andra begrep ingenting av deras kultur enligt dem och särskilt inte när de skulle gifta bort sina ungdomar.

De gör det inte i kyrkan för där begravs de döda och det är lite "spooky" att gifta sig där också. Och ungdomarna, dvs mannen i det här fallet, begrep inte att han förstörde ryktet för sin far och familjen, släkten när han sågs med en flicka han inte skulle gifta sig med bara veckor innan det var dags.

Bröllopsanordnaren som var en kvinna förstod inte att hon inte kunde prata med mannen, överhuvudet i familjen, utan att det var kvinnan hon skulle vända sig till. För hon fick inte prata med kvinnans man. Ville hon dö eller? Jo det var frun som sade så. Fruktansvärt svartsjuk.

Sonen skulle uppfostras och begripa att de äldste var äldst och att det handlade om respekt. De måste ha en hel gris på bröllopet för så var riten och seden. Det var klanens äldste som personligen skulle åka ut på landet välja ut och själv skära halsen av grisen. Så gjordes.

På bröllopet gick det vilt till och det blev slagsmål så polisen måste komma och en gäst fördes bort i handbojor. Här ser ni den härliga fria klanen. De är väldigt stolta över sin tusenåriga kultur. Här ska ingen västerlänning lägga sig i. Och visst är det fantastiskt att de finns kvar? Dessa stolta utövare av djuroffer och annat. Fram för mångkulturen! För utan familjen, klanen är de ingenting.

Denna klan tillhör gräddan på Manhattan eftersom de har uppfyllt den amerikanska drömmen på sitt eget sätt! I USA finns friheten för dem.

PS. Gypsies betyder zigenare eller tattare men de orden är väl förbjudna i vårt land som beskrivning av romer? DS.

Här kan ni hitta min nya bok I ormbärarens tid, som handlar om våra rötter, om vilka vi är och varför vi finns på jorden. Och också om min mormor och morfar som var torpare utan egendom, men ändå kunde uppfostra tio barn. Enligt min mamma var vi nog också tattare. Hon brukade skratta gott när hon sade det. 

5 kommentarer:

  1. Intressant och förfärligt samtidigt. !
    När jag jobbade för DNs På stan följde jag med en ung finsk zigenerska (rom) ut på krogen för att dansa. Hon var en ung änka som efter mannens död ville ut och roa sig. Men hon blev alltid portad när hon hade sina traditionella kläder på sig - så jag fick låna hennes fantastiska kjolar och blus med paljetter och så gick vi tillsammans. När vi inte blev insläppta visade jag mitt presskort. Så kom vi in. Vi fick dansa med zigenska män bägge två. Men efter det reportaget i På stan blev jag uppriingd av andra romer (kvinnor)som var arga på den unga änkan.För det var fel av henne att vilja gå ut och dansa.

    SvaraRadera
    Svar
    1. I Sverige är samhället så förbaskat inskränkt. Kan bero av att alla andra som ville vara friare från kyrka och stat flyttade just till Amerika. Och resten av oss ska passas in och mätas med millimeterstickor så vi inte avviker. Samtidigt som vi piskar oss själva över hur vi förtrycker romer och andra. Måste bero på att vi är så lutherska fast vi inte har någon religion heller. Bara byråkrater.

      Radera
    2. Vi byter bara namn på sådant vi inte vill befatta oss med. Kallar t ex zigenare för romer och så är det problemet avfärdat.

      Radera
  2. Etnologiprofessorn Karl-Olov Arnstbergs bok "Zigenare och svenskar" är också en intressant upplevelse för alla som lever i villfarelsen att romer är en utsatt och förföljd grupp i Sverige som inte tillåts komma in i samhället.
    //Pops

    SvaraRadera
  3. Det visades i svensk TV för rätt länge sedan (1994-1996?) en dokumentär om zigenare, "romer". Denna var gjord i Sverige med naturligtvis svenskt tal och svenska romer och d:o experter på romsk kultur som yttrade sig.
    I detta program bekräftades i stor sett varenda fördom vi förväntades ha om romer, nästan varenda en!
    Om deras syn på oss underlägsna gajer, om deras boende etc etc..
    Jag satt och gapade framför burken, detta var otroligt!
    Äve om PK-ismen då för nästan 20 år sedan inte var så uttalad som idag var det ändå en upplevelse att se detta visas, i "public service" dessutom..
    Tyvärr så spelade jag inte in programmet, det kom inte heller i repris, såvitt jag vet.
    Men, en sak det vet jag, det hade ALDRIG, under inga omständigheter, kunnat sändas idag.
    Talesättet om att "fördomar är bara politiskt inkorrekta sanningar" fick här lite mera stöd..

    SvaraRadera