För jag ligger överst på Newsmill som person, mest besökta, före till och med Roland Poirier Martinsson. Trodde inte det var möjligt att ta sig förbi hela valbloggen, som de har. Men det var det.
Alltså det är jag som person som ligger först, för att jag har varit så flitig ända sedan förra året med att skriva och få läsare. Nu väntar jag bara på det stora erbjudandet, om en fet lön och en egen kolumn i någon stor tidning.
Ha, ha, ha. Nä jag skrattar bara åt sådant. Jag är nöjd ändå. Får väl tillhöra den där tantgenerationen, som ändå lyckas att göra sin röst hörd. Både PM, Leo och Karin skulle kunna vara mina barn. Min äldste son är 43 år. Och själv uppnår jag pensionsåldern i år. Så härligt!
Jag tror jag ska fortsätta att spinna hela dagen. Ha det gott där ute och ta hand om er!
Grattis!!
SvaraRaderaLäste först fel på din rubrik och funderade några sekunder på varför du skulle springa omkring som en katt.
Men efter att ha justerat glasögonen och bokstaverat mig igenom din rubrik och klickat in på din blogg så stod det klart att du spinner som en katt !
Jag har funderat på att skriva något direkt på Newsmill, men är så bekväm av mig att jag länkar till min blogg istället !
Njut av triumfen att ligga på topp, spinn vidare och ha en underbar dag !
Hahaha ja det är inte lätt att läsa rätt, gör likadana fel ibland själv. Som van läsare så fixar hjärnan till det åt en. Följer i några gamla spår...
SvaraRaderaTack ska du ha! Tror mitt totemdjur är en svart panter... som indian. Min starkaste nattliga dröm handlade om nåt sånt i varje fall... Leo gjorde nog bort sig en smula där... stressad över allt. Och sen har väl DN nåt inflytande också för de samarbetar ju. Lustigt att han lät precis som min gamla redaktion på DN... när han skulle neka mig att bli publicerad... inget nytt under solen om man säger så... déja vu-upplevelser...
Nä, en grindvakt är allti en grindvakt!
SvaraRaderaGrattis! Man ska ligga på topp.
Helena: Så trist att inget har hänt i stort sett sedan jag gick ut journalisthögskolan 1974 och fick jobb på DN. Vi måste öppna oss lite mer i våra huvuden känns det som. Kan inte leva kvar i det som var. Som samhälle gör vi verkligen det. Och jag skulle tro att det är lika stor skillnad på mig och Leo Lagercrantz som på en Rinkebybo och honom.
SvaraRaderaTopp ska man ligga på och dom har inte modifierat kommentarerna nu heller. Det verkade så himla knäppt att alltid ha modifiering så jag bad att få slippa det när jag trodde artikeln skulle bli publicerad. Men nu blev den ju det ändå. Genom mig själv. Det gäller att förbli kreativ.
Det var roligt att läsa. Grattis eller vad man nu säger... (;-)
SvaraRaderaDet var inte illa! Grattis, tror jag är på sin plats att skriva :)
SvaraRaderaJerry: Säg gärna grattis... känns bra att kunna gå förbi etablissemanget... eller vad dom nu är. Eliten? Är så himla dumt med såna där beteckningar... jag tycker mer att folk som envisas med att jobba i stora företag och gömma sig där har stannat av i utvecklingen. Men det är inte lätt att sluta... jag vet... det var tack vare 90-talskrisen, som jag äntligen kunde ta klivet och sluta på DN (så kan jag se det) och då var det någon stackare som sa att det blir väl bara vi kvar här som måste vara kvar... så synd om dom som är instängda där ;) fortfarande...
SvaraRaderaTack Jenny! Läste det du skrev om besvikelse... så där kan vi alla känna oss. Skit i det! Känner som sagt flera med diagnosen asperger och har en fullkomligt icke-kompatibel (egentligen) familj, men vi lyckas ta oss fram här i livet ändå. Tillsammans. Världens jobb varje dag har det varit. Men nu i dag kan jag åtminstone få spinna en stund.. purr, purr ;)
SvaraRaderaSå sant, blir bara så ilsken ibland! Folk man trodde på som sen beter sig som svin, grrrrrrrrr!! Jaja, det var det enda negativa jag fått ta denna veckan, så lite glad är jag ändå :). Jag som trodde jag skulle bli hängd över mina uttalanden liksom... (sett artikeln? tror det var i din blogg Malin hittade mig)
SvaraRaderaJenny: Vet inte riktigt vad du pratar om men har förstått att du fått diagnos i vuxen ålder, men hur gammal du är vet jag heller inte. Upplys mig om du vill!
SvaraRaderaInstängda är dom i sina mediehus och livrädda att bli av med jobben. Som bara blir färre och färre tack vare internet.
SvaraRaderaGrindvakt. Det har inte hänt något. Fast jag har ju myntat order Trattmakt här på nätet. Så ser du fler som skriver det så kommer det från mig. Det är många som trängs i tratten men ett fåtal som kommer genom pipen. Ha, ha, ha.. va´kul!
Tur att man har sin egen blogg där man själv bestämmer allt. Hallelua! Så känn er blåsta alla gamla Tratt-Maktare!
Helena: Egen täppa (blogg) är bäst!
SvaraRaderaJag som snurrar är jag rädd *skrattar*. Lättare med länk än att skriva igen... Såg att du kommenterat nämligen, därför jag skrev som jag gjorde :)
SvaraRaderahttp://www.dn.se/insidan/man-blir-ledsen-och-man-blir-radd-1.1117499
Jenny: Jaså du är den Jenny... ibland är jag mer trögfattad än vanligt. Har diskuterat den där artikeln med min kompis Gitta Magnell, som ju har skrivit en bok om sin autistiske son "Teo och jag". Hon och Malin (som skrev artikeln) har olika uppfattning om saker och ting.
SvaraRaderaGitta menar att också miljön påverkar människor inte bara gener. Och hon har skrivit i sin bok om hur hennes son for illa av att föräldrarna inte var världens bästa... Men Malin och andras syn på saken är att man ska lägga skulden på gener. Min syn på saken är att man behöver inte lägga nån skuld alls någonstans, bara ta itu med det praktiska och det som behövs.
Jag har sett att ungar som inte får någon diagnos på dagis eller i skolan inte heller får någon hjälp (de är födda senare än du alltså). Så numera måste alla som vill ha resurser ha någon slags diagnos... sjukt det med tycker jag.
Har du haft en bra uppväxt?
Det var roligt och trevligt att läsa om!
SvaraRaderaTack Cuben! Allt nåt sa gumman som klippte grisen... eller hur det nu var? Lite ull för mycket slit kanske ;)
SvaraRaderaÄh, det är inte så lätt :). Jag var här hos dig och diskuterade angående Härnösandmordet, jag fick ju rätt mkt skit om det hela så det var förmodligen här Malin hittade mig.
SvaraRaderaJag har diskuterat detta mycket med min läkare (såklart..), och han säger att det är generna som är "felet", ärftligt med andra ord. MEN, naturligtvis spelar även miljön omkring in. Men jag tror att det är på det sättet att det helt enkelt många gånger är ganska svårt att handskas med denna typen av problem eller vad man ska säga, men det är inte föräldrarnas fel. Det är ingens fel alls faktiskt, för även om det är ärftligt så innebär det ju inte att man kan peka ut att "den och den" inte ska föra sina gener vidare. Det kan ju drabba vem som helst.
Jag håller med dig, absolut, ingen skuld utan bara ta itu med det hela.
Jadå, jag har haft en bra uppväxt :).
Däremot känner jag inte till något gällande sjukdomar på min mammas sida, för hon är adopterad.
Jenny: Jag läste en notis i går i Svenskan där det stod att autism (asperger ingår ju som en aspekt fast en finare eftersom Einstein och Newton verkar vara ett par kandidater) inte är ärftligt utan att det kan uppstå när ägg-spermie förenas i en ny kombination.
SvaraRaderaHittade en artikel om det i Aftonbladet också:
http://www.aftonbladet.se/kropphalsa/article7277253.ab
Och va bra att du verkar ha samma syn att miljön förstås spelar roll. För den officiella verkar vara att eftersom dom förr i tiden skyllde allt på mammorna, så ska vetenskapen nu lyfta all skuld från föräldrarnas axlar. Det låter som rena kristendomen i mina öron.
Själv drar jag även in en andlig aspekt i vår tillvaro (utan att vara religiös) nåt måste vi väl råka ut för i den "skola" som jordelivet är. Annars skulle vi aldrig utvecklas utan stövla omkring som stora egoister. Så kan jag se på mina egna svårigheter livet igenom iaf. Och då blir man tacksam över sådana enkla saker som att fåglarna sjunger eller att löven verkligen kommer tillbaka och blir gröna på våren. :)
Kom på att jag skulle skriva sjukdom OCH funktionshinder i kommentaren ovan, gällande min mamma (AS är ju ingen sjukdom :) ).
SvaraRaderaIntressant. Ska läsa, och prata med min läkare om det också! Ja AS brukar jämföras med högfungerande autism... Anledningen till att det finns "genier" tror jag till stor del är på grund av dessa specialintresse som är så typiskt för oss med AS. Jag är inget geni, däremot är jag för jävla (ursäkta) bra på allt som har med hästar och göra :D.
Den andliga aspekten tycker jag är väldigt viktig. Jag är inte religiös, men det andliga livet är något jag respekterar på alla sätt och vis. Att vi finns och är den vi är, ja det finns nån mening med det.