måndag 3 juni 2013

Döden, döden, döden...

... som Astrid Lindgren sade. Detta tjat om döden, som inte är något annat än en resa till något mer och lika bra eller bättre än livet. Det är självklart. Det sade min mamma redan när hon var kring de 30 att det är här på jorden som helvetet finns. 

Jag skulle vilja tillägga att det finns inom oss och vi skapar det utanför oss. Cancerhistorierna står som spön i backen i medierna: Kristian Gidlund ska sommarprata om han hinner om sin sjukdom (30 juni) och har skrivit blogg om det plus fått en bok utgiven. Han fick magcancer och den är obotlig.

Död är redan Jónas Hvannberg, men hans efterlämnade änka är gravid med deras barn. Kommer i oktober. Är det sorgligt eller inte? Nej ett nytt liv är alltid detta. Ett nytt liv är bra och positivt. Om vi trodde på reinkarnation skulle vi till och med kunna misstänka att han kommer tillbaka.

Som Abraham Lincoln lär ha sagt:

Det viktiga är inte hur många år du lever. Det viktiga är hur mycket liv du fyller dina år med.

På nära håll följer jag en cancersjuk som har upprört omgivningen genom att vägra strålning och kemoterapi (dom dör ju ändå) men istället använder alla alternativa metoder som finns. Nyss var det en rening av kroppen för att levern och gallan inte skulle vara del i sjukdomen. En magnetmadrass är införskaffad för dyra pengar från Tyskland. Maten är något helt annat än det var för några månader sedan: massor med grönt och råkost plus uteslutande av cancerframkallande socker.

Skriv en bok sedan när du är frisk säger jag. Berätta om hur man överlever, att man inte behöver dö i cancer. Kanske det säger den sjuke. All vaken levande tid går åt till att försöka komma till ett annat stadium i livet. Att fylla det till brädden. 

Och kör inte som galningar på motorvägen vid Örebro. Det gör inte något om ni kommer fram några minuter senare än tänkt. Två olyckor inom några timmar på nästan samma ställe är alldeles för mycket. Trettiotre personer till sjukhus är för många. Inte heller polisen begriper vad som pågår vackert väder och sommar som det trots allt är. Tyvärr så avled en person i den andra olyckan.


3 kommentarer:

  1. Jag passerade olycksplatsen, i motsatta körriktningen, med bussarna och tankbilen väster om Örebro. Tragiskt att se alla ungdomar som satt i slänten med filtar om axlarna och kramande varandra. Min tanke var: Åh, det där som skulle bli en så trevlig skolresa... Hoppas hoppas att det gått bra!
    Nej, vad är det vi håller på med? Är det alltid "Snabbare-Högre-Bättre" som är livet...?
    Inte om du frågar mej. Jag håller med - skriv medan du är frisk!
    A

    SvaraRadera
    Svar
    1. En del säger att det finns många änglar vid olycksplatser. Och andra att det egentligen inte finns några olyckor utan att allt är till för att lära oss mer om kärlek i vid bemärkelse.

      Radera
  2. http://www.cbn.com/cbnnews/healthscience/2012/december/starving-cancer-
    ketogenic-diet-a-key-to-recovery/

    ketogenic-diet= På svensk,= LCHF !

    Wiggo

    SvaraRadera