tisdag 20 november 2012

En finansman tog livet av sig

UPPDATERAT
Han gjorde det och tog sin son med sig i döden. Sonen var bara elva år. De bodde på Östermalm på Styrmansgatan och jag vet vilket nummer och vet vad han heter, men det säger jag inte här.

Det är så sorgligt när någon tar livet av sig. Den här mannen skulle ställas inför rätta för misshandel av sitt ex och han fick vredesutbrott, sägs det. Att begå självmord är inte någon bra idé. Jag har skrivit om det ett flertal gånger.

Det löser ingenting. Vi lever för evigt. Vi kan inte dö och det är ingen idé alls att ta livet av sig. Vi är våra själar inte våra kroppar. Vi får bara göra om allt igen här eller i himlen. Och var och en som tar livet av sig skapar ett stort hål efter sig.

Det är mycket bättre att stanna kvar här och reda ut saker och ting. Den här mannen var 53 år och tyckte väl att det var bättre att dö. Men det är en felsyn. Och naturligtvis får man inte mörda sitt barn.

PS. Den här filmen handlar också om att vi lever för evigt. Men det kanske inte uppfattas så. För det är dolt i en historia om vampyrer. DS
21.11.2012
Mannen besökte sin vårdcentral innan detta hände och fick uppmaningen av sin läkare att inte göra något dumt. Men uppenbarligen dödade han sonen med kniv och tog sedan sitt eget liv. Ett våldsamt sätt att döda och dö. Polisen hade tagit ifrån honom hans skjutvapen eftersom han skulle upp i rätten.
13:22
Här är ett liknande fall i Umeå. Det var sjuårige Sami som dödades av sin pappa för drygt ett år sedan.

6 kommentarer:

  1. Att en person väljer att begå självmord är naturligtvis en tragedi. I detta fall en vuxen människa som uppenbarligen inte ser någon annan utväg (men det finns det ju...). Att mörda sitt eget eller någon annans barn är en avskyvärd handling som väcker gränslös aversion mot gärningsmannen. Det är så uselt och vedervärdigt så jag saknar ord...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Han - fadern mördaren - har alldeles säkert upptäckt sitt misstag vid det här laget. Ingen domedag finns och ingen straffar oss när vi dör. Vi lär genom att se på oss själva och uppleva det vi har gjort. Vi bestämmer själva hur vi ska reagera. Hur vi ska gå vidare? Kanske bättre att göra det redan här?

      Radera
  2. Ann! Du uttrycker så klart och fint vad livet handlar om. Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mänsklig tragedier som detta borde förstås aldrig uttolkas eller analyseras. Det går helt enkelt inte.

      Radera
    2. Jodå det går. Det beror av vilken nivå man gör detta på. Rent mänskligt är det samma mekanismer som är i farten. Läs början på min första bok: Ett sekel av tystnad. Där står det bla så här:

      "Och nu har bluffen hunnit ifatt mig, nu är det dags för syn. Att lägga korten på bordet. Jag är ett enda stort misslyckande. Så är det. Nu var det sagt. Jag har inte klarat av någonting särskilt bra fast jag minsann har ansträngt mig, men det hjälpte inte. Jag är en svag människa som inte passar in i vårt samhälle. Och nu har jag verkligen nått till vägs ände, som dom säger. Jag får ångest bara av ett enkelt telefonsamtal från försäkringskasssan eller arbetsförmedlingen. Senast min arbetsförmedlare ringde började jag gråta i telefonen. Jag är verkligen en mes."

      Radera