En miljon av långa goda relationer

I går inkasserade jag en miljon kronor. Det var min största affär någonsin i pengar räknat.

Det var resultatet av långa relationer mellan en bostadsrättsförening, mellan människor i min familj och en ny relation till unga människor, som behöver någonstans att bo.

Det låter som mycket pengar, men var och en av oss, som är arvingar till detta får i slutänden mindre än staten får i skatt, dvs vi delar med oss av detta till alla i samhället.

Min gamle andrapappa och hans bostadsrättsförening HSB har under många år gjort jobbet - nu senast genom att isolera ytterväggarna i huset och byta de gamla fönstren till helt nya treglas.

Och vi syskon hade en långvarig relation över fem decennier till vår andrapappa, som gjorde att han ville ge detta till oss och våra barn - fast ingen av oss är hans biologiska barn.

Staten - dvs alla vi som bor här i Sverige - får 22.5 procent av summan i skatt. Det lönar sig inte att bo länge på ett ställe. Skatten blir lika stor ändå. År 1967 när han köpte lägenheten kostade den 9 000 kronor i insats och tiden och marknaden har gjort att denna summa har gått upp till en miljon.

Den summa jag själv kommer att få ska gå till installation av kommunalt vatten- och avlopp i vårt hus. Så förvaltar jag detta genom att lägga pengarna i mitt eget boende.

Civilisationen består av de som bygger upp och de som river ned. Själv har jag alltid försökt att ta vara på och bygga upp. Precis som jag har gjort nu det senaste halvåret efter att min andrapappa dog.

Allt handlar om relationer och i grunden om kärlek. Till oss själva och mellan oss i familjen och släkten. Och nu ger vi en del av detta vidare till ett par ungdomar och till alla som bor i Sverige.

Samtidigt som vi själva ger tillbaka av detta till oss för att relationerna inuti oss själva och mellan oss är goda. Så skapas ett gott samhälle.