Deja vu och nollpunktsfältet

Det finns en film som heter Deja vu med Denzel Washington och det finns ett nollpunktsfält, där materien "dör" och "återuppstår".

Liv och död är inte på riktigt. Inte så som vi har fått lära oss. Inte oåterkalleligt och det visar filmen Deja vu. Där reser Denzel Washington bakåt i tiden för att rädda en färja från att sprängas och en kvinna från att mördas.

Det händer här på jorden och filmen är inspelad i New Orleans året efter att orkanen Katrina ödelade en stor del av denna stad.

Nollpunktsfältet är något som enligt präster bevisar att Gud finns. Jag är inte så säker. Dock kan man enligt fysiken se att materien pendlar fram och tillbaka över en nollpunkt, som fungerar som en omkopplingsstation i universum mellan existens och icke-existens.

Allt divergerar, ändrar sig och är inte alls så stabilt, som det kan tyckas. Universum framstår som innehållande ett stort medvetande, som kan forma sig själv och ordna sig själv i mönster.

Nollpunktsfältet kommunicerar utan hänsyn till tid, avstånd eller ljusets hastighet. Och vi befinner oss inne i det.

Vi kan ändra verkligheten genom att kombinera våra tankar med handlingar. Precis som Denzel Washington gör i filmen Deja vu genom att gå bakåt i tiden och ha tillgång till fakta plus medvetenhet om vad som finns inuti andra människor.

Det som hindrar oss från att göra om världen fullständigt efter den plan vi har är memerna, de fixerade särdrag som vår hjärna följer och som vi inte ens märker. De kan uttryckas i en enda mening: livet är rättvist eller vi som folk är förfördelade. Generationers erfarenheter finns inuti oss som en trossats, en mem, som kan spridas som ett virus från individ till individ. Det är på gott och ont.

Vi behöver memer för att kunna hålla samman ett samhälle. Vi behöver en världssyn som är tillförlitlig. Men två människor med olika memer och världssyn tolkar världen och samma händelser på helt olika sätt.

För att förändra oss själva och våra memer behöver vi iaktta oss själva utan att döma. Då kan vi stå vid sidan av allt detta och se själva intelligensfältet.

Denzel Washington dör, men ändå inte i Deja vu. Massor med människor dör, men ändå inte i filmen, för allt går att ändra i en rumstid, som inte är konstant. Där kan vi lära oss av allt som händer. Det är aldrig för sent.