Har just varit och fixat så att Värmdö kommun kan få 210 000 av oss som bor här. Det är avgiften för vatten och avlopp. Den ska betalas nu och själva vattnet och avloppet får vi tillgång till när vi har dragit in det i huset.
Jag ser oss som pionjärer här ute i skärgården. Ingen har bott permanent här före oss. Men bredvid oss ligger Torsby gård, som har anor från järnåldern. Människor har bott här, för det var lätt att ta sig fram över vatten. Lättare än över land förr i tiden.
Fler och fler flyttar ut hit. Så har det varit i många år. Människor vill bo här för det behövs ingen sommarstuga när man väl har mutat in sitt boende. Allt finns nära och havet omsluter oss alla, så det är lätt att få salta bad på sommaren.
Värmdö är en dyr kommun, mycket dyrare än de flesta. Men vi bor här av nostalgiska skäl kan man säga. Min mamma och pappa köpte tomt på Ingarö 1950. De betalade 1:10 per kvadratmeter. Det blev 5 500 kronor då och det tog lång tid att betala av.
Jag har rötter här som är djupare. Min mormors mor föddes i Gustavsberg och jag har en anfader som var soldat (båtsman) på Ingarö. Han hette Anders Efling Ahlgren, föddes 1795 och tillhörde Södra Evlinge båtsmansregemente. Min mormors syster bodde också på Ingarö och hennes barn. En morbror till min mamma hade jordbruk på Djurö.
Att Värmdö kommun har grävt för vatten och avlopp är det största mänskliga ingreppet som har skett under alla de århundraden som marken har funnits ovan havet här. Det är enbart fet havslera i marken, avlagringar av alla hav som har passerat och klipporna under mark är avrundade och vackra, slipade av inlandsisen. En del har sprängts sönder i arbetet för att civilisera trakten.
Det som kostar mest annars just nu är värmen i den kylslagna vintern, men det är som det är. Vintrarna försvinner inte. Det är nys. Var och köpte björkved för 600 kronor i går, för det blir varmare och skönare med den värmen. Och elen är inte alltid att lita till.
Och här finns min senaste bok I ormbärarens tid som handlar om mina rötter och om min morfar och mormor som var torpare och uppfostrade tio barn utan att äga något.
Jag ser oss som pionjärer här ute i skärgården. Ingen har bott permanent här före oss. Men bredvid oss ligger Torsby gård, som har anor från järnåldern. Människor har bott här, för det var lätt att ta sig fram över vatten. Lättare än över land förr i tiden.
Fler och fler flyttar ut hit. Så har det varit i många år. Människor vill bo här för det behövs ingen sommarstuga när man väl har mutat in sitt boende. Allt finns nära och havet omsluter oss alla, så det är lätt att få salta bad på sommaren.
Värmdö är en dyr kommun, mycket dyrare än de flesta. Men vi bor här av nostalgiska skäl kan man säga. Min mamma och pappa köpte tomt på Ingarö 1950. De betalade 1:10 per kvadratmeter. Det blev 5 500 kronor då och det tog lång tid att betala av.
Jag har rötter här som är djupare. Min mormors mor föddes i Gustavsberg och jag har en anfader som var soldat (båtsman) på Ingarö. Han hette Anders Efling Ahlgren, föddes 1795 och tillhörde Södra Evlinge båtsmansregemente. Min mormors syster bodde också på Ingarö och hennes barn. En morbror till min mamma hade jordbruk på Djurö.
Att Värmdö kommun har grävt för vatten och avlopp är det största mänskliga ingreppet som har skett under alla de århundraden som marken har funnits ovan havet här. Det är enbart fet havslera i marken, avlagringar av alla hav som har passerat och klipporna under mark är avrundade och vackra, slipade av inlandsisen. En del har sprängts sönder i arbetet för att civilisera trakten.
Det som kostar mest annars just nu är värmen i den kylslagna vintern, men det är som det är. Vintrarna försvinner inte. Det är nys. Var och köpte björkved för 600 kronor i går, för det blir varmare och skönare med den värmen. Och elen är inte alltid att lita till.
Och här finns min senaste bok I ormbärarens tid som handlar om mina rötter och om min morfar och mormor som var torpare och uppfostrade tio barn utan att äga något.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar