Barn som rövas bort själsligt och psykiskt

Som ni vet har jag ett par barn i min släkt, som har tagits ifrån sin pappa. Det är alldeles förfärligt tycker jag och jag har tänkt mycket på det. Särskilt sedan jag skrev om dem på midsommaraftonen.

En av dem har en flickvän, som hade en blogg. När jag hade skrivit mitt inlägg om pojkarna stängdes hennes blogg. De båda pojkarnas mamma har i flera år hindrat all kontakt med pappan, efter att hon hade falskanklagat pappan för sexuella övergrepp. Tingsrätten friade honom och domaren vädjade till mamman att låta pappan träffa pojkarna.

Hon lyssnade inte utan har hindrat all kontakt. Allt som pappan har skickat till dem som gåvor till jul och till deras födelsedagar har skickats tillbaka. De har inte fått prata i telefon med varandra. När pappan har åkt dit har han inte fått träffa barnen. Socialen i Nynäshamn, där barnen bor, har inte hjälpt till, så att barnen och pappan har kunnat upprätthålla någon kontakt. De är helt enkelt förlorade för vår del av släkten.

Och ändå bor de inte särskilt många mil bort. Men så där har det gått till i massor med fall i Sverige. Omkring 40 000 barn träffar aldrig sina pappor. Och inte beror det av att papporna helt och hållet struntar i sina barn.

Det har helt enkelt varit så, att det har räckt att anklaga pappan för misshandel och sexuella övergrepp, så har det varit kört för hans del. Så har det varit.

Därför tycker jag att den här domen mellan Catarina Hurtig och Ulf Elmqvist ändå ger ett visst hopp. För den framstår som att här har tingsrätten verkligen ansträngt sig. Och det har varit kvinnor, som har dömt och försvarat. Två kvinnliga advokater och en kvinnlig domare. Skillnaden mot i min släkt var naturligtvis att det här handlade om kändisar. Mamman har varit med i TV och i kungliga kretsar. Båda föräldrarna ingår i gängen runt Stureplan.

Vårdnadstvisten har blivit omskriven och de som har handlagt detta har haft ögonen på sig från massmedierna. I min släkt är alla anonyma och mamman lade helt enkelt beslag på pojkarna. Exakt det som domstolen i Catarina Hurtigs fall befarar: att hon ska påverka pojken med sin oro över hur pappan är. För hon har anklagat honom för att ha misshandlat både henne och barnet och utåt sett framstår hon fortfarande som övertygad om det. Exakt detta har redan hänt i vår släkt.

I vår släkt har mamman övertygat sig själv om att pappan är skyldig till allt som hon anklagar honom för. Och mamman har hjärntvättat pojkarna till att tro att deras pappa är en skurk och ingenting annat. Det är lätt att göra så med barn. För vart ska de vända sig? Den enda de har är ju den förälder de har kontakt med och bor hos.

Och pappan i det här fallet har gett upp, för han vill inte skada barnen mer. Men det är en evig sorg att de båda pojkarna verkar vara helt förlorade för en stor del av sina anhöriga.

En bra dom som tar hänsyn

Jag har läst domen i vårdnadstvisten mellan Catarina Hurtig och Ulf Elmqvist och det är en sorglig läsning så tillvida som att det kan gå så snett i ett förhållande, där ett barn föds.

Men jag tycker att domstolen har resonerat fram och tillbaka och gjort så gott de kunnat. Domstolen oroar sig för att Catarina ska belasta sin son med oro över fadern. Och det är bra med den oron. Att rätten uttrycker denna menar jag.

Tingsrätten oroar sig också över att hon eventuellt kan avvika med barnet. Samtidigt vill tingsrätten att mor och barn ska umgås. Så småningom hoppas de att det kan ske mer och med utvidgad tid.

De har gett vårdnaden till fadern för att han står för stabilitet och trygghet i den situation, som är nu. Det känns bra att de inser detta.

Jag skulle önska att alla tingsrätter var så kloka som den här. Domen ska överklagas senast den 20 juli i år till hovrätten. Jag hoppas vid Gud att ingen gör det. Barnets bästa är grunden för den här domen. Hoppas föräldrarna också inser detta. Inklusive modern.

Catarina Hurtig förlorade vårdnaden

Den går istället till pappan. Han får ensam hand om deras son. Tänk att sådant kan hända! Grattis till barnet och till pappan får jag säga.

Catarina Hurtig använde sin penna för att skriva till sin lille son. På en egen blogg, men det hjälpte alltså inte. Ulf Elmqvist får vårdnaden om sonen.

Här har jag också skrivit om detta. Och här.

28.6.2013
Mysteriet är varför människor ständigt går in på detta inlägg. Senast i dag så gjorde någon på Sveriges Radio detta. Varför? Är det så ovanligt att en pappa får vårdnaden? Är det därför?
15.11.2013
Och i dag var TT och kollade på detta. Varför?
21.11.2014
Och fortfarande går medierna in på detta inlägg. Sex stycken bara i dag. Varför?
1.4.2015
Här kan alla läsa om trebarnsmamman Catarina Hurtig. Åtta år har den äldste hunnit bli och sedan har vi treåringen och ettåringen. Livet går vidare!

Min senaste artikel publicerad på Newsmill

Här hittar ni den.

Valenkäterna är snedvridna

Nu har jag testat var jag hör hemma i politiken. Jag har provat de olika valenkäterna, som man kan svara på i morgontidningarna.

De som jag provade finns i DN, Svenska Dagbladet och Sydsvenskan. Det är ungefär samma frågor, men enkäterna är utformade så att svaren ändå leder fram till olika partier.

Mest vänstervriden blev jag i DN, lite mer åt höger i Svenska Dagbladet och ännu mer åt höger i Sydsvenskan. Jag tycker dessa valkompasser säger mer om redaktionerna, där de är gjorda, än om mig själv.

Dock så hamnade Sydsvenskan rätt för min del, när det gällde blocktillhörighet. Jag tänker rösta på Alliansen.

Barn i utsatta situationer ska försvaras av Europarådet

Detta ska ske i Europarådets kommitte för barnfrågor, genom att Carina Ohlsson (s) ordförande för Sveriges Kvinno- och tjejjourers Riksförbund tar plats som ordförande i detta råd.

Hon är helt inriktad på att försvara barnen mot de män, som kan komma att angripa dem. Kvinnor gör ju aldrig det som vi vet. De falskanklagar aldrig deras pappor för att få makten över dessa barn. Inte heller förtalar de dem inför socialen, så att männen framstår som skurkar.

Detta ingår i vårt statsstödda feministiska support för mammor och deras rätt till sina barn. Barnen har ingen som helst rätt till sina pappor om de råkar ha en mamma, som hjärntvättar barnen och ljuger för social och rättsväsende. Barnen tas genast ifrån pappan, som betraktas som farlig för dem även om mamman ljuger om honom.

När väl rättsprocess och utredningar är över så blir det mamman som får hand om dem ändå, för de har ju fjärmats från pappan och det var ju så länge sedan de hade kontakt. Och mamman kan göra detta utan att riskera straff. Staten bryr sig inte om att mammor ljuger och förtalar pappor.

Den vårdnadslag vi har nu i Sverige, framhastad av Thomas Bodström år 2006, gör att mammor alltid har rätt till sina barn. Det kan räcka med att hävda samarbetssvårigheter för att kontakten ska upphöra med pappan och hans släkt.

I Sverige lever omkring 40 000 barn skilda från sina pappor. Könsmaktsordningen och radikalfeminismen är statsideologi i Sverige. Nu ska den få inträde i Europarådet också.

Här kan ni läsa mer om detta.

Gör barnkonventionen till lag och försvara alla barns rätt till båda sina föräldrar.

Kapten Klänning hängs ut

Och det är förstås alldeles nödvändigt att berätta om Göran Lindbergs svarta väska, som han alltid hade med sig med diverse plågoredskap. Som om han vore en nutida inkvisitor, som skulle förnedra och piska kvinnor och flickor. Och våldta dem.

Han framstår som en medeltida man, som upprätthöll sitt sken som en kvinnoförsvarare. Hur kan en sådan man uppstå i vårt samhälle? Det är svårbegripligt om man inte tänker i termer som att historien upprepar sig, men på ett värre sätt än förut för att få oss att vakna.

För det var en minst lika stor skandal när justitieminister Lennart Geijers affärer med flickor och kvinnor täcktes över och inte minst av statsminister Olof Palme på den tiden. Och fortfarande minns jag den skam som drabbade DN:s redaktion (jag jobbade där då) när den svage chefredaktören Hans-Ingvar Johnsson inte kunde ta det kallt och ha lite is i magen och stå på Peter Bratts sida.

Pressen stod inte fri från regeringen på den tiden. Ifall Olof Palme och de andra sa ifrån så var det så. Här skulle inte granskas något mer inte. Och också nu försöktes det med att lägga locket på. För att skydda flickorna, offren sade åklagaren. Men var inte detta samma sorts andra som då på 70-talet?

Nu är tack och lov stora delar av den flertusensidiga förundersökningen offentliga. Bara några hundratal sidor är undantagna. Bra för rättvisan. Inför lagen ska vi alla vara jämlika, vare sig vi är ex-polischefer eller något annat. Och nu har Göran Lindberg fått den "diskussion" som han tyckte skulle vara så nyttig, men kanske inte riktigt på det vis han föreställde sig.

Och en liten sista fråga: Skulle en sådan man ha kunnat uppstå utan den feministiska extremvänstern, som finns som ett statsbärande element i vårt samhälle?

Svenskarna beroende av sina nallar

Telia har gjort en undersökning som bekräftar behovet av mobiltelefon. Så många som 86 procent tyckte att det viktigaste var mobiltäckning i sommarstugan. Det var viktigare än varmvatten och vattentoa.

Alla måste vara uppkopplade hela tiden. Det är som om proppen totalt skulle gå ur utan mobiltelefon. Om man nu får tro denna undersökning.

Själv har jag inte ens en mobiltelefon och har inte saknat det hitills, men å andra sidan bor jag på landet. Så detta är min sommarstuga också. Och går strömmen (som den tex gjorde i vintras i 15 timmar) så är det oerhört irriterande.

Inte så mycket för att jag inte kan vara uppkopplad mot nätet och inte kan ringa på vår bärbara, för vi har faktiskt sparat en gammal telefon, som går att koppla in då, som inte behöver ström. Det som är det värsta är att huset riskerar att frysa sönder.

Men vi lever i alla århundraden på samma gång. Så vi har en stadig svart liten vedspis i köket, bredvid den moderna med osynliga elplattor. Vi har en braskamin i plåt och en vedkamin i gjutjärn och med täljsten, som håller värmen. Och vatten går att fixa med hjälp av snö eller regnvatten.

Bil måste vi naturligtvis ha så vi kan få tag i köpevatten och stearinljus, plus ficklampor, batterier och annat som behövs. Värst är det när affärerna inte heller har ström. Men alla är snälla och ställer upp ändå och räknar för hand, när inte kassorna fungerar.

Så nu i dag kan vi leva lyxliv på vårt "sommarställe" som är allt för oss, både vinterboende och sommarstuga. Men vi hade torrdass när vi flyttade hit för snart tjugotre år sedan. För då var huset verkligen en sommarstuga på 50 kvm.

Men mobil? Nä det kommer jag nog aldrig att bli beroende av, men å andra sidan har alla andra i familjen mobiler. Så de kan vara ständigt uppkopplade.

Skicka goda tankar till Tore

Detta är min gamla "andrapappa", som var gift med min mamma ett tag. Han ligger på korttidsboende i Nacka för ett brutet bäcken. Han ramlade på flata marken och bröt höften när han skulle sätta tillbaka den där lilla ploppen, som sitter på däcket på bilen. När han hade fyllt det med luft.

Han skadade sig svårt, men en sjuksköterska (som råkade vara i närheten!) begrep vad som hade hänt och kallade på hjälp och en granne fick hem bilen.

Jo han är snart 89 och tillhörde de som körde bil. Nu gör han nog inte det. Han borde ha varit hemma för länge sedan, men kanske har han tappat livslusten.

Han ville inte ha en TV på rummet för att kunna följa VM i fotboll, men jag hoppas han istället har gått upp och kunnat ta sig ned till sällskapsrummet, där de kan titta tillsammans. Han borde inte ha missat matchen Tyskland-England. Vilken fart, vilket liv. Roligt att Tyskland vann!

Han har inte velat ha något besök, bara av min bror, som har hjälpt honom att betala hyran. Han har klarat sig hela sitt liv på egen hand, men nu gör han det inte längre. Snart, den 8 juli, fyller han 89 år.

Jag vet att han är gammal, men jag vill inte gå på begravning. Så krya på dej Tore så ses vi på din födelsedag!

Röda korset tvingas spara 150 miljoner

Organisationens rykte har drabbats hårt av Johan af Donners bedrägeri och svindel och vissa verksamheter kommer nu att läggas ned. Dessutom har medlemsantalet sjunkit.

Detta är den största humanitära organisationen i världen och den har funnits sedan 1800-talet. Den finns i 186 länder över hela världen. Röda korset har 97 miljoner medlemmar. Ett hundratal medlemmar måste sägas upp i Sverige och styrelsen tittar på en omorganisation.

Domarna i målet är överklagade både av advokaterna och av åklagaren.

Varför Bengt Westerberg kvarstår som ordförande framstår som underligt. Han är väl högst ansvarig, som gick ut och försvarade Johan af Donner det första han gjorde.

En särskilt glad midsommar till två pojkar

Dessa fattas i vår släkt. Ni har nu fyllt 13 och 17 år och kan själva ta kontakt med er pappa. Glad midsommar på er!

Ni berövades er pappa för flera år sedan och sedan dess har ni inte fått ha någon kontakt med honom, fast ni alla bor i Sverige.

Han förtjänade verkligen inte att falskanklagas för sexuella övergrepp och utsättas för allt som han blev utsatt för.

Han drog sig tillbaka för att inte skada er mer. Er mamma har gjort så att ni har blivit fråntagna en hel släkt. Tyvärr. Er mamma har hindrat all kontakt med er.

Men ni kan återupptäcka den delen av släkten nu! Det skulle glädja oss alla att återigen få träffa er!

Strålande väder och en härlig dag!

Äntligen midsommar! Ha det så bra alla. Glad midsommar!

Newsmill hackas om och om igen

Uppenbarligen. Nu är det stopp igen. Inget rör sig när kommentarerna skrivs.

Och en sajt utan att kommentarer märks är inte bra förstås. Det har hållit på ett tag nu och Tomas Andersson är den siste som har kommenterat och fått det cementerat i dag.

Var det inte så rollfiguren i Matrix hette?

Här är det senaste inlägget jag skrev.

Se upp för falska gubbar!

Nu i midsommar ska vi se upp för falska gubbar, för de har smitit in i landet och bytt skepnad. Varning! Varning!

Med detta rasistiska anslag beskrivs de jordgubbar, som kommer från utlandet och som märks om till "svenska" och säljs för dyra pengar.

Alldeles förfärligt! Eller hur?

Och dessutom lär det finnas "svarta" pengar med i bilden, där jordgubbsförsäljarna dyker upp som svampar vid vägkanten. Ännu mer förskräckligt!

Jag som ärlig skattebetalare är så upprörd, så jag tror jag smäller av. Nä nu driver jag med er. För sjutton varje år dyker samma gubbe upp vid vägkanten innan Hemmestakurvan och säljer diverse. Och jag unnar honom verkligen alla pengar han kan tjäna på det, svart eller inte.

Också min mamma fuskade en del med skatten på kaféet hon hade på Högbergsgatan på 60-talet. Det upptäckte jag då när jag tog över efter henne (skötte dödsboet) och dagskassorna blev högre än vad hon hade uppgett till skattmasen. Det är preskriberat sedan länge.

Lite svinn i statskassan är bara nyttigt. Om vi skulle ha koll på varenda krona som bytte ägare skulle vi leva i en stat, där varenda invånare var övervakad av Säpo. Och vad skulle inte det kosta? Inte bara i pengar.

Här är stjärnan på slottet

Det blir inte Anita Ekberg och skönt är väl det. Hon skulle väl ha krävt att få vara ensam stjärna utan dom andra. Men det blir Monica Dominique.

Så blir det då någon balans och sans i gruppen. De övriga fyra är: Ulf Brunnberg, Marie Göranzon, Dan Ekborg samt Niklas Strömstedt.

Furst Albert av Monaco förlovad

Äntligen! Vid 52 års ålder. Lite sent påtänkt, men ändå. Han har redan två barn, men inte med Charlene Wittstock, som han nu har bytt ringar med utan med andra damer. Charlene Wittstock född i Afrika (dåvarande Rhodesia) och medborgare i Sydafrika har varit en olympisk simmerska.

Hon är tjugo år yngre än Albert och de har varit ihop i fyra år. Arvingar är viktiga för Monaco för annars upphör landet att finnas till. Det blir då en del av Frankrike ifall ätten Grimaldi skulle utslockna.

Monaco är ett furstendöme och pappa till Albert var furst Rainier, som gifte sig med filmstjärnan Grace Kelly i ett sagobröllop 1956. Som av en händelse så är Charlene Wittstock mycket lik mamma Grace.

Här är furstens andra båda utomäktenskapliga barn: Med Tamara Rotolo Jazmin Grace Grimaldi f 1992 Med Nicole Coste Alexandre Coste f 2004.

Ska Jenica Frisque utvisas?

Det är rubriken på mitt senaste inlägg på Newsmill. Läs och begrunda!

Och här får ni upplösningen på det hela den 26 oktober 2010.

Livet blev trist för kapten Klänning

Så därför valde polischefen att ge sin in i en jakt på sex. Det har han hållit på med sedan han för fyra år sedan inte fick ett nytt förordnande som polischef.

Men varför kunde han då inte nöja sig med lagligt sex? Istället för att begå våldtäkter och jaga unga flickor. Jag tycker det verkar vara ett svårt fall av gubbsjuka bakom det hela.

Ungefär som att riksdagen och justitieministern Lennart Geijer var indragna i något liknande på 70-talet. Ingen av de där gubbarna kunde begripa vari en inre utveckling bestod . Lika lite har kapten Klänning Göran Lindberg förstått vad livet egentligen handlar om.

Sex handlar om chackra två i kroppen. Där ligger våra behov av makt och egotripper. Så när han inte fick makt över en organisation skulle han utöva den över unga flickor. Med våld om så behövdes. Han borde ha gått i terapi istället, tagit en yogaklass eller mediterat.

Som jag ser det är vi här för att utvecklas och det innefattar inte bara karriärer. Det är fel sätt när gamla gubbar och gummor tror att livet ska fortsätta som det alltid har gjort. I början av vårt liv, kring de 20-30 behöver vi utvecklas i samhället, få någonstans vi hör hemma i yttre bemärkelse.

Mellan 30-40 behöver vi bilda familj skaffa barn och gå in i den gemenskapen. Om vi inte har gjort det tidigare.

Mellan 40-50 behöver vi förkovra oss och utvecklas. Nu inte bara i samhället utan inuti också. Vi behöver stötas och blötas för att bli riktiga och själsligt utvecklade människor, så att vi känner att något har hänt med oss när vi uppnår 50.

Mellan 50-60 behöver vi förbättra allt som finns inuti oss. Och vi behöver göra en helhet av oss. Lägga gamla sår och ärr till vår kappa av stordåd, så att vi kan gå vidare som hela människor.

Mellan 60-70 är det dags att se över livet och fundera över vad det finns mera, som vi kan göra för oss själva och för människor omkring oss så att världen blir ett bättre ställe.

Mellan 70-80 är det dags att dra slutsatser av vad som har hänt. Människor med den överblicken kan vara oerhört visa.

Mellan 80-90 gäller det att försöka förmedla denna visdom till kommande släkten. Ingen som är 20 begriper vad detta betyder: att ha levt så länge.

Mellan 90-100 fördjupas denna uppgift. Det är ett stort ansvar att ha blivit så gammal. Och vi borde verkligen vörda dessa människor som har tagit på sig att leva så länge.

Superskurken Bernie Madoff gömde undan 72 miljarder

Det berättar The New York Post idag.

Hans fru Ruth Madoff har inte övergett honom, men älskarinnan blev blåst hon också. Precis som Madoffs kunder.

Det sägs att Madoff kunde smuggla undan denna enorma summa genom nära vänner. Som en jämförelse kan man säga att det var vad alla kommuner i Sverige fick i statsbidrag sammanlagt år 2007.

Madoffs karmatal är nio vilket betyder att han hade att kämpa med ökändhet. Det misslyckades han med kan man säga. En smula.

Daniel och Victoria i Söderhavet

Smekmånaden har gått till Franska Polynesien i en lånad privat jet. EF-grundaren Bertil Hult hade lånat ut sitt plan.

De mellanlandade i Tahiti och fortsatte sedan. En yacht väntade på dem för att ta dem vidare till det hemliga slutmålet.

Detta är vulkansommar

För temperaturen sjunker när en vulkan har haft utbrott som Eyafjallajökull ju hade i vår närhet. I natt var det nästan minusgrader också där vi bor. Så jäkla kallt. Golven var iskalla nu på morgonen. I Dalarna hotade frost under natten.

Året utan sommar var 1816 för då hade vulkanen Tambora haft utbrott året innan och grödorna frös bort i Europa och Amerika. En snöstorm drabbade då nordöstra USA den 6 juni.

Anita Ekberg tycker bröllopet var skandalöst

Det märks att den snart 79-åriga filmstjärnan inte har någon överdriven kontakt med Sverige. När hon nu blir intervjuad och pratar om människor som inte har mat för dagen så menar hon nog inte Sverige riktigt.

Vem är det som svälter här? Det låter nästan som om det var före franska revolutionens tid, när hon pratar, som om kronprinsessan och de andra satt och smorde kråset och de fattiga stod med mössorna i hand utanför. Nä hon har inte hängt med Anita.

Bröllopet visade att vi är en demokrati. Det hade varit skillnad om kungahuset hade någon makt. Men det har de inte. De jobbar bara åt Sverige och tar hand om slotten. Och vi tycker att de ska sköta det och vara lite tjusiga.

En president som har makt vore inte bättre och inte billigare. Och om Anita Ekberg tror att folk i Sverige har det så dåligt då kan hon väl sälja sina egendomar och dela ut pengarna till de fattiga.

Kvinnorna tar över männens jobb

Så de ska bli sopåkare, rörmokare, elektriker och snöskottare då? Nä, så är det förstås inte. Utan de ska lyftas upp i samhället, för nu är vi sådana där eländiga offer allihop. Kvinnorna ska ta över som jurister, ekonomer, artiktekter, teologer och tandläkare.

Inga skitiga yrken här inte. Låt männen göra grovjobbet. Det har dom ju alltid gjort. Möjligen är veterinär en smula skitigt och där kommer också kvinnorna att dominera. Allt enligt SCB.

Så i nästa generation blir kvinnodrömmen sann. Papporna får vara hemma och ta hand om barnen medan mammorna jobbar. För de kommer att tjäna mer pengar. Tror ni på det?

Förnuft och känsla

Jag såg inte Daniels tal i går till sin hustru, men fick se ett litet utdrag ur det nu på morgonen i TV4. Det var ett mycket fint tal, särskilt höjdpunkten där han vände sig till henne och sade: Victoria, störst av allt är kärleken.

De båda har begripit vad det handlar om. Det är så uppenbart. Detta vi människor behöver förena inom oss själva. Detta som är så svårt för så många.

Detta som vi alla behöver, att förenas med en annan människa i nöd och lust. Att följas åt genom livet. Och att inom oss själva vara förenade med oss själva. Att ingå i en helhet.

Min yngste son tittade förbi i går kväll. Han och flickvännen är husvakter åt släkt i Nacka. Såg du bröllopet sade han? Också han hade begripit, fått del av känslan som detta utstrålade. Så bra. Då vet jag att jag har lyckats som förälder. Han har insett och begripit. Det var en bra dag i går.

Äntligen bröllop!

Så skönt det ska bli när kronprinsessan äntligen har fått sin prins från Ockelbo. Dom är kluriga och underfundiga dom där hälsingarna. Det vet jag som är tillsammans med en sedan tjugosex och ett halvt år.

Det ser ut att bli vackert väder i dag än så länge sedan dundret i går och skyfallet när Tor var ute och körde. Han hade några jättar att ta dö på och passade på att rensa himlen från oknytt. Tydligen.

Grattis till brudparet!

Och här har jag också skrivit!

I ormbärarens tid

Han kom över havet min förfader. Han var indian, mayaindian och han träffade sin älskade i Spanien. De flydde från allt för att ta sig till ett nytt land. Ett land där de kunde vara fria. Där de kunde få vara fria med sin kärlek. Det blev Sverige. Och detta var på 1600-talet. Så länge sedan, men samtidigt bara en sekund bort.

I min släkt har länge funnits berättelsen om dem. De båda som kom hit som främlingar. Länge trodde jag att det var en skröna. Ett osann berättelse, men den handlar om det som måste döljas i tystnad under flera hundra år, för att till sist kunna berättas.

Det enklaste var för dem att glömma sitt ursprung, att inte ens prata om det, på så vis integrerades mina förfäder. Han en mayaindian och hon en spanjorska. Men sorgen bestod över tystnaden. Och den hemsöker vår släkt än i dag.

Så skulle min nya bok I ormbärarens tid kunna börja, för det är naturligtvis kärlek inblandat, plus en hel del dramatik. Men historien om dessa förfäder är mer än så. Det handlar om hur allt knöts samman i en människa, den människa som blev jag själv år 1945.

Jag har skrivit denna bok utifrån mig själv. För på något annat sätt kan ingen författare skriva. Det är historien om vår värld genom en människas psyke. Hela den förvandling som ständigt pågår på jorden. Varför är vi egentligen här?

Min mamma brukade slå bort mina frågor om varifrån vi kom med att säga: "Egentligen är vi väl tattare" med ett av hennes vanliga befriande skratt. En slags galghumor för att vi var mörka.

Mormor och morfar var egendomslösa torpare och morfar var också fiskare och möbelsnickare. Tio barn födde min mormor och den allra sista föddes när mormor var 45 år. Det blev min mamma.

När boken kommer? Vet inte. Det står än så länge skrivet i stjärnorna.

Elvis flyttar till Danmark

Eller åtminstone hans hus. Det ska kopieras av en tokig (?) dansk, som har fått ihop 33 miljoner för att bygga en exakt kopia av Graceland, det hus där Elvis dog 1977. Han dog i badrummet, där hans flickvän hittade honom.

Elvis var min idol i tonåren och jag hade hela väggen ovanför min säng fullklistrad med bilder av honom från alla möjliga tidningar. Han hade något visst. Och hans röst hade en särskild sorts melodi, och ett tonläge som går fram också nu. Han kom säkert hit för att sjunga sig in i människors (flickors) hjärtan.

Men jag tror jag avstår från Danmarksbesök bara för Elvis skull. I huset ska finnas massor med saker, kring 6 000 sägs det, som hör ihop med Elvis, men det är nog ändå bättre med det riktiga huset. Det är soligt och varmt där just nu.

Skulle du vilja gå på bröllopet?

Här är listan över mediefolket, som har tackat ja till inbjudan. Men varför ska man egentligen gå? Det går väl lika bra att se på TV?

Det är ju inte direkt som i Askungen, när hon suktade efter en bal på slottet och bara de elaka styvsystrarna skulle få gå. Men jag vet. Det finns människor som gärna vill frottera sig. Och så en gratis middag förstås. Det är inte fy skam.

PS. Här i Stockholm är det just nu (15.20) en halo runt solen. Det betyder ur vädersynvinkel att det blir regn snart, men det tolkades också som ett järtecken förr i tiden. Aj, aj, aj, aj, aj, som dom säger i Gudarna måste vara tokiga. DS.

Ny avrättning i USA

I går hade jag en boom i bloggen. Omkring 130 personer gick in på samma inlägg under ett par timmar. Det handlade om Eric Wrinkles, som var med i Oprahs program i vintras. Han väntade länge på sin död, men avrättades till slut år 2009.

Nu väntar en man till på att skjutas ihjäl, arkebuseras. I Utah i USA. Ronnie Lee Gardner. Han har själv valt detta sätt. Det är ett primitivt sätt att avrätta människor. Ska vi som stat göra så? Nej naturligtvis inte. Vi har inte rätt att avbryta en annan människas liv vad den än har gjort. Varken med skott eller giftinjektioner.

Han ska avrättas natten till i morgon ifall inte hans överklaganden tas upp. Brottet han står dömd för är att ha skjutit ihjäl en advokat. Så nu blir det öga för öga, tand för tand som det står i bibeln.

Omkring 1 100 människor har avrättats i USA sedan dödsstraffet återinfördes 1976 efter ett uppehåll på nio år.

PS. Jag har skrivit om detta också som blogginlägg på Newsmill. Tryck på de blå bokstäverna så kommer ni dit. DS.

Ronnie Lee Gardner avrättades på fredag morgon svensk tid.

Jag spyr på bröllopet på lördag

Det är mera plågsamt än både VM i fotboll och valtjatet att lyssna dag ut och dag in på dessa "experter" om vad som händer. Minsta grej blåses upp och blir till "krig".

Som vanligt handlar det om pengar. TV-rättigheterna för SVT (som ju inte är en reklamkanal) lär inbringa bortåt 30 miljoner kronor. Trots att Reuters har meddelat att dom avstår. För dyr prislapp tyckte dom.

Omkring 700 journalister anländer till vår huvudstad för att täcka bröllopet och Expressen sänder live från och med i kväll med helikopterbevakning av allt som pågår. Booring! Triist!

Nu när det äntligen verkar bli lite sommar så finns det ju annat att göra än att titta på kungligheter. Eller bry sig om hur långt fram i altargången kungen ska hålla i sin dotter i Storkyrkan innan han lämnar över henne till Daniel.

Och det där starka varumärket som kungahuset är kan förvandlas till ett intet när till och med sådana som jag, som gillar kungahuset, inte orkar längre

Tvångsäktenskap i Göteborg

Dessa förekommer och det finns ingen anledning att ha dem i Sverige. Förra året bodde 40 flickor på skyddade boenden pga av hot om tvångsäktenskap eller för att de flytt från giftermål i Göteborg.

Fem flickor och en pojke tvingades att gifta sig i Göteborg.

Detta är en barbarisk sedvänja som jag tycker borde avskaffas omedelbart. Ingen människa ska behöva tvingas till något så grundläggande.

Naturligtvis ska inte föräldrar ha detta inflytande över sina barn. En skärp lagstiftning mot detta är helt uppenbart alldeles nödvändig.

Integrationsministern Nyamko Sabuni vill stoppa dessa äktenskap och har gett utredaren Göran Lambertz i uppdrag att ta reda på hur man man ytterligare kan skärpa lagstiftningen kring detta.

För mycket av Björn Ranelid

Han satt i "bröllopsstudion" i TV i morse. Hans röst var så störande och påträngande för mig där jag satt och jobbade vid datorn att jag blev tvungen att stänga av. Och nu ska han bli programledare i P4 också. Nä, det tänker inte jag lyssna på.

Han använder sig själv för mycket eller är det hans bokförlag, som tvingar honom?

Jag uppskattade honom i vinterns "Stjärnorna på slottet". Det var intressant att höra hur mycket han hade lidit och slitit för att få sin position som författare.

Men nu är jag rätt less på honom. Han har slitit ut sin solbränna och sin image. Den behöver vila en smula.

I söndags kommenterade han fotboll och så har han förstås en hemsida där han ser ut som om han har gått fel med sina ljusa ögon och hamnat i Sahara och alldeles stekt upp sig själv.

Ja jäklar nu har jag bidragit till den allmänt förekommande PR-kampanjen för Ranelid. Vad mer? Jo han hann åka till Malung också och dela ut pris till skolelever med författardrömmar. Så gulligt! När hinner karln skriva kan man undra?

Han har skrivit tjugofyra böcker och den senaste Kniven i hjärtat kom i år. Det är en lysande roman tyckte Magnus Eriksson i Svenskan.

Jacqueline Kennedy kommer i långfilm och TV-serie

Jacqueline Kennedy är ständigt aktuell. En TV-serie är på gång med Katie Holmes. Den ska visas under 2011 i History Channel. Den blir åtta timmar lång. En långfilm med Rachel Weisz kommer att spelas in snart. Den kommer att handla om dagarna kring mordet på Jacqueline Kennedys man presidenten.

Jacqueline Kennedy var självständig som kvinna och hon hade utbildat sig både i USA och Frankrike, där hon hade rötter, för att sedan jobba som skrivande fotograf. Hon hade en egen kolumn i Washington-Times Herald. Där jobbade hon 1952-1953. Men hon avstod från jobbet när hon gifte sig med John F Kennedy.

Jacqueline Kennedy älskade verkligen sin man och hjälpte honom så mycket hon kunde under de tio år de fick tillsammans. Och han upptäckte att hon var en stor tillgång vid hans sida. Hon var något helt nytt som presidentfru.

Jacqueline Kennedy blev en ikon och hon är det fortfarande.

Vad hade hänt om Bobby Kennedy hade blivit president?

Han blev ju också mördad precis som sin bror John F Kennedy. Här är ett utdrag ur min kommande bok Jacqueline:

Robert Kennedy hade bestämt sig i mars 1968, för att försöka bli presidentkandidat. Hans fru Ethel stod bakom hans beslut. Hon tyckte att det var det moraliskt riktiga beslutet. Amerika behövde honom. Jacqueline Kennedy tyckte inte om det, för hon var rädd att historien skulle upprepa sig, att han också skulle råka illa ut. Hatet fanns kvar i USA och hon berättade om sina farhågor för Arthur Schlesinger, som hade varit expert och rådgivare till Jack när det gällde Latinamerika och också hade skrivit hans tal. I början på april 1968 när de träffades på en middag sade hon:

- Jag är rädd för att det går likadant för Bobby, som det gick för Jack. Det finns så mycket hat i det här landet och det finns ännu fler som hatar Bobby, än som tyckte illa om Jack.

Ett par dagar senare blev den svarte predikanten Martin Luther King skjuten och mördad i Memphis. Jacqueline Kennedy flög till Atlanta för hans begravning. Det var också ett politiskt beslut, för Robert Kennedy hade bett henne att göra det. Hon och Kings änka Coretta befann sig i en liknande situation och hon kunde hjälpa till genom att befinna sig på begravningen och visa att familjen Kennedy brydde sig. Att Robert Kennedy kunde hjälpa till, ifall han blev vald som president, att Kennedyfamiljen stödde den kamp, som Martin Luther King hade förkroppsligat. Landet befann sig i uppror och det var upplopp i de fattiga områdena över stora delar av Amerika. De längtade efter en frälsargestalt, som människor gör i svåra tider och Robert Kennedy framstod som en sådan. Den ende som fanns kvar. Detta skimmer som fanns runt familjen Kennedy på den tiden kan vara svårt att förstå, men det fanns verkligen en stor längtan efter en man, som skulle rädda USA, som skulle kunna fullfölja det som John F Kennedy hade hindrats att slutföra.

- Jag var rädd, inte bara för Bobbys skull utan för mig själv och barnen. Det verkade inte vara säkert att uppfostra dem i USA, ett land, som inte längre gick att känna igen, som inte var säkert och mina nerver var på helspänn under hela den tiden.

Det fanns så många galningar i Amerika och så mycket skjutvapen i omlopp att de kunde vara ute efter fler av släkten Kennedy. Men Robert Kennedy ville inte att Jacqueline Kennedy och barnen skulle lämna honom. Han hade själv försökt att så gott det gick att ersätta barnens far genom att ta hand om dem, prata med dem, följa dem till skolan och delta i deras vardagsliv. Bobby ville verkligen inte att Jacqueline skulle lämna varken honom eller USA och särskilt inte för en sådan lagbrytare och sjörövare som Onassis. Ted Kennedy och hans fru Joan fick hjälpa till att vädja till Jacqueline att inte göra något förrän efter valet i november det året.

Jacqueline Kennedy tillbringade några dagar i slutet av maj 1968 på lustjakten Christina tillsammans med bland andra Cary Grant. Aristoteles Onassis och Jacqueline Kennedy pratade då om det praktiska runt ett bröllop och ett äktenskap. Så långt hade de kommit i sina förberedelser. Den 28 maj lämnade hon yachten i St Thomas i Västindien och återvände till New York.

- En vecka senare ringde Lees man, min svåger, Stas Radziwill till mig tidigt på morgonen i New York. Han hade hört att något hade hänt Bobby, fast Stas befann sig i London. Jag visste ingenting. Jag hade inte hört någonting utan jag bara pratade på om hur underbart det var att Bobby hade vunnit dagen innan i denna viktiga delstat, att Kalifornien hade röstat på honom.

- Men hur mår han, sade Stas Radziwill.

- Han mår bra, han vann, sade jag.

- Men hur mår han, sade Stas igen.

- Vadå mår, han vann, vad menar du?

- Han har blivit skjuten.

Den 5 juni var Robert Kennedy på Ambassador Hotel i Los Angeles. Han hade den dagen hållit ett segertal på hotellet, eftersom han hade vunnit delstatsvalet i Kalifornien. Denna viktiga och stora stat hade röstat på honom som presidentkandidat. Det var efteråt, när han var på väg ut från hotellet och passerade genom köket, som han blev skjuten.

Jacqueline Kennedy ville inte att det skulle vara sant. Hon ville inte tro det fast hon hade pratat om det. Fast hon hade förutsett det. Det hade varit så enkelt att förutse. Det var så lätt att någon skulle inspireras till detta dåd, vilket motivet än var. Det liknande om igen en grekisk tragedi. En förvirrad man hade skjutit Robert Kennedy. Så meningslöst. Att samma sak skulle hända de båda bröderna. Vad var den statistiska möjligheten för sådant? Var den ens en på miljonen, en på tio miljoner? Men det var möjligt för någon att inspireras, att göra om samma sak igen, som en copycat, som tycker att blir man inte berömd för något bra, så går det åtminstone att bli känd för något grovt brottsligt. Mord på en känd politiker, en Kennedy, gav genklang över världen.

- Stas flög över till New York och Ros Gilpatric följde mig till flygplatsen och sedan fortsatte Stas och jag tillsammans i ett privat jetplan, som någon hade lånat oss. Jag var helt blank i huvudet. Det var en ny mardröm. Som om någon hade fått för sig att spela upp allt igen. En återupprepning av vad som hade hänt fyra och ett halvt år tidigare.

Bobby Kennedy levde fortfarande med hjälp av en respirator ända till den tidiga morgonen nästa dag. Jacqueline Kennedy var den som tog beslutet att stänga av maskinerna. Läkarna vågade inte ta beslutet, men han var hjärndöd. Det var bara kroppen, som hölls vid liv av maskiner. Hjärtat slog, men Bobby Kennedy var redan borta. Hans fru Ethel Kennedy låg på sängen bredvid honom och stönade och Teddy Kennedy låg på knä vid fotänden av sängen och bad när Jacqueline kom. De väntade på ett mirakel.

- Jag tog lugnande innan jag gick in i rummet. Det var först när jag kom in och sade åt läkarna att stänga av respiratorn, som de gjorde det och sedan upprepade sig allt. Bobbys kropp forslades tillbaka till New York med flyg och ännu en begravning förestod familjen. Jag hjälpte Ethel att ordna de praktiska detaljerna.

Efter jordfästningen av Robert Kennedy forslades kroppen till Arlingtonkyrkogården i Washington per tåg och där fick han en grav ganska nära sin storebror Jack Kennedy. Robert F Kennedy begravdes den 8 juni.

För Robert Kennedy, liksom för John F Kennedy, hade mod varit den största dygden en man kunde ha. Han hade varit modig. Innan Jack Kennedy dog hade människor uppfattat Bobby Kennedy som en hänsynslös sanningssägare, någon som kunde gå över lik, kall och kalkylerande. Men efter Jacks död så förändrades han. Han visade att han kunde vara deltagande, ömsint, romantisk och kärleksfull. Han sade sanningen, som han såg den och det gjorde att människor ibland uppfattade honom som hänsynslös, därför att de inte såg sanningen på samma sätt. De betraktade inte världen med de ögon, som han hade. Han hade satsat allt på sin politiska karriär och någon från ett annat land hade fått för sig att skjuta honom, som hämnd för något han inte var ansvarig för.


Det var en palestinier, som sköt Robert Kennedy och motivet var, sade han senare, att han ville hämnas vad som hade hänt i sexdagarskriget mot Israel, då Israel effektivt hade krossat allt motstånd från arabernas sida. Det hade varit arabstaterna Egypten, Jordanien och Syrien, som hade dragit ihop trupper för att anfalla Israel. Men Israel överraskade dem istället och förekom dem och anföll dem den 5 juni 1967 och intog Gazaremsan och Västbanken. Bara några dagar senare, den 10 juni var kriget över och Israel stod som segrare. Jacqueline Kennedy tyckte att det verkade totalt meningslöst:

- För detta skulle han döda Robert Kennedy på årsdagen av inledningen till detta krig. Det lät inte förnuftigt, inte som ett verkligt motiv, men människor kunde få för sig vad som helst. Inte skulle det hjälpa vare sig palestinierna eller någon annan att han sköt Bobby Kennedy.

Kvinnor kan minsann

Två kvinnor tog livet av en släkting, en 43-årig taxichaufför, men med vad var till en början ett mysterium. Nu visar det sig att det var ett nervgift. Kvinnorna är i 50-årsåldern och 15 år gamla.

Vad motivet är vill ingen avslöja ännu, men det handlar om deras relation. Taxichauffören hittades död i vintras i sin taxi och två män satt till en början anhållna.

Nervgift? Det låter som en Hitchcockfilm och kvinnorna trodde förstås de skulle klara sig. Hämnd? Kanske trolig orsak. Men vilket motivet än var så får man inte döda människor. De båda kvinnorna är anhöriga.

Hundratusen iranier redo bistå Gaza

Så många sägs ha anmält sig till de fartyg, som Iran tänker skicka med bistånd, ända tills blockaden av Gazaremsan hävs. Det första fartyget avgick i går söndag och nästa fredag är det dags för skepp nummer två.

Iran tycker inte att Israel ska finnas. Och Israel å sin sida anklagar Iran för att smuggla vapen till palestinerna på Gazaremsan.

Dock ska skeppet som nu har avseglat inte stöttas med militära fartyg från Iran. Det skulle ses som en stor provokation. Iran anses ha möjlighet att framställa atombomber. Ännu ett mycket stort hot tycker förstås Israel.

Men Israel bedöms också ha atombomber. Dags för ett litet trevligt kärnvapenkrig?

Yasmine Gustafsson mobbades av tjejer

Flickor är värst i sina mobbningar. Det är också min erfarenhet här på bloggen. De elakaste och förfärligaste kommentarerna kommer från det egna könet. Det finns en avundsjuka och ett hat från andra av samma kön, vilket jag ser som att det beror av att kvinnor ser ned på sig själva.

Yasmine Gustafsson har fått nog. Hon är bara femton år, men har gått igenom något, som de flesta vuxna knappast överlever. Nu stäms Göteborgs stad på 240 000 kronor. För att Herrgårdsskolan inte kunde hjälpa henne mot mobbarna. Kommunen har erbjudit sig att betala 30 000 kronor.

Detta är mycket starkt av Yasmine och hennes mamma. Jag håller på dig Yasmine! Du gör att detta förfärliga som pågår dag ut och dag in får ett ansikte.

Du och många andra behöver en upprättelse! Och till mobbarna vill jag säga: försök att titta in i er själva istället. Hur mår ni?

Min äldsta familjemedlem har det jättebra

Ja han fyller snart 89 år min gamle styvfar, som höll ihop med min mamma längre än min egen pappa gjorde. De var gifta ett tag också, men skilde sig snart. Det höll inte riktigt längre när vi barn var vuxna.

Min andrapappa har klarat sig bra hela livet. Han har aldrig velat haft någon hemhjälp (inte velat ha dom springande där som han säger). Och det är så självklart att den som vill också kan klara sig.

Men nu hände något: han skulle ha luft i däcken (jo han kör bil fortfarande) och lyckades då att ramla så konstigt att han bröt höften, bäckenet. Tur i oturen så fanns det en sjuksköterska på bensinstationen (skyddänglarna var väl där) som förstod vad han hade råkat ut för, så hon såg till att han kom till sjukhus.

Det tog ett tag innan jag fick reda på att han hade råkat ut för det där. Genom släkten fick jag det till slut. När jag då ringde upp honom på det korttidsboende han låg på för en vecka sedan, så lät han trött, mycket trött. Inte så konstigt. All kraft måste gå åt till att försöka bli frisk. Det kommer att ta ett halvår.

Men när jag frågade honom om han ville ha besök så sa han: nej. Han skulle få komma hem när som helst. Dock ville han ha hjälp av oss i höst någon gång, när de ska byta fönster i hans lägenhet. Då måste det plockas undan och fixas.

Visst sa jag. Det ordnar vi.

Han ska få lägenheten handikappanpassad. Inga trösklar och en dusch han kan komma in i också med detta handikapp. Han måste gå med rollator nu. Alltså min uppfattning är att de gamla i vårt Sverige har det bra.

Jag trodde absolut att vi släktingar nu skulle tas i anspråk, men icke. Han har inte hört av sig till oss. Han får all omvårdnad han behöver. Samhället fixar det. Och nog kan det vara skönt att vara ifred för släkten för att få bli frisk i lugn och ro. Omhändertagen av proffs.

Hans pappa blev 94 år, så det vill nog gärna min andrapappa också bli. Han kryar säkert på sig.

Är det insekter nej det är vuvuzelas!

Det låter som om en jättelik bisvärm har invaderat fotbollsstadium i VM i Sydafrika, ett evinnerligt pipande surrande, som faller och höjs igen och gör att man knappt hör vad kommentatorerna säger.

Hemma hos oss reagerade vi direkt och stängde av TV:ns ljud och satte på radions direktreferat istället. Där hördes kommentatorerna bättre.

Vi undrade också hur spelarna kunde höra varandra. Eller om de måste ha öronproppar på plan för att slippa oljudet.

Nu säger Frankrike att de inte vann sin match på grund av det evinnerliga insektsljudet. Det kommer från plasttrumpeter. Om det ändå var något genuint afrikanskt, men det är det inte.

Och dessutom kan inte spelarna sova för dessa plasttrumpeter låter tydligen dygnet runt. Danny Jordan som organiserar VM säger att trumpeten kan förbjudas om det finns anledning. Ja det gör det! Ta bort eländet från arenan!

PS. Och Aftonbladet tänker tjäna grova pengar på eländet. Etthundratjugonio spänn för ett plaströr! Det kostar antagligen inte mer än en krona att tillverka. Eftersom det finns i miljoner. Var inte så dum så att du köper en! DS.

Fjärilsbusken levde!

Helsike vi grävde upp vår fjärilsbuske eller buddleja nu i dag, för den verkade stendöd. Men när vi tittade lite extra på den, så kom det gröna skott under den bruna barken. Och vi som redan hade grävt upp den och kapat rötterna.

Ned med den i jorden igen. Ny jord och massor med vatten på den, så hoppas vi att den grönskar fast den inte fick behålla alla rötter.

Där ser man. Låt allt stå kvar även om det ser dött ut. Där kan finnas liv! Sent omsider.

Uppdaterat 21 oktober 2010: Jodå den fick flera nya grenar, fast vi hade klippt ned den och kapat rötterna. Vi vattnade mycket under sommaren när det var kring 30 grader och den blommade vackert ända in i september.

Varje dag brinner en eller två svenska skolor

Det är inte något nytt fenomen. Kulmen på skolbränderna nåddes år 2006 då 505 skolor brändes ned och 2008 då 512 skolbyggnader förstördes. Detta kostar kommunerna omkring 500 miljoner per år elller omkring 1 000 lärartjänster.

Förr i tiden var skolor i stan i sten eller tegel. Bara på landet byggdes små skolor i trä. Det är helt klart att skolor måste byggas i beständiga material. Inte bara för mordbrännarnas skull, utan också för att det är katastrof om barn blir innebrända. I skolan ska de känna sig trygga. Men det kan de inte göra som det ser ut i dag.

När som helst kan deras skolbyggnad brinna ned. Den senaste branden var i Rinkeby, där Akademien brann ned. Den ska byggas upp säger de ansvariga i dag.

Bygg skolan i sten eller beständiga material!

Ny bok om Stieg Larsson

Med en deckarsuccé i ryggen skulle Stieg ha kunnat ta plats som en fristående och frispråkig samhällsdebattör. Det säger Mikael Ekman från tidningen Expo i förordet till den senaste boken om Stieg Larsson.

Det är en politisk biografi skriven av Jan-Erik Pettersson frilansjournalist. Han har varit chefredaktör på Svensk Bokhandel och förlagschef på Ordfront Bokförlag. Boken är utgiven på Telegram Bokförlag.

Den 8 november 2004 hade Stieg Larsson diskuterat filmrättigheterna för Millenniumtriologin. Robert Aschberg hade deltagit i diskussionerna för det ville Stieg Larsson. Den 9 november ringde Robert Aschberg till Norstedts och berättade att Stieg Larsson just hade avlidit på St Görans sjukhus efter en hjärtinfarkt. Han hade ramlat ihop på Expos redaktion och hans liv hade inte kunnat räddas.

På Norstedts hade de dock redan hunnit med att prata igenom ettan i trilogin mycket noga med Stieg Larsson. Och dessutom hade de haft tid att gå igenom tvåan och trean ordentligt, så att de visste vad de kunde ändra i dessa böcker.

Robert Aschberg fick dock inte vara med i budgivningen kring filmatiseringen av böckerna, utan budet gick till Yellow Bird, som en gång hade startats av Henning Mankell, Lars Björkman och Ole Söndberg med tanke på att filma Wallanderböckerna.

I början av 2008 meddelades att den fjärde Millenniumromanen aldrig skulle ges ut. Det hade de olika parterna i arvstvisten efter Stieg Larsson kommit överens om. Om detta är sista ordet i frågan vet dock ingen. Det sägs att den fjärde romanen var nästan klar när Stieg Larsson trillade ihop på Expos redaktion.

Den här boken om Stieg Larsson är en genomgång av hans olika roller i livet: Aktivistens, Kartritarens och Deckarförfattarens. Från barndom till död och med en tyngdpunkt på hans politiska roll och vad han ville som idealist.

För mig personligen är det här en främmande värld, lika långt ifrån mig som högerextremisternas. Jag har aldrig sympatiserat med krig mellan politiska fraktioner och jag tyckte redan på 70-talet att folk som ingick i de olika vänstergrupperingarna var lite knäppa.

Eva Gabrielsson, Stiegs sambo i alla år, ska vara programvärd i ett Sommar-program i radion i år den 3 juli och hon kommer där att berätta något om sin livskamrat. Hennes egen bok om Stieg Larsson är klar och kommer i höst på ett franskt förlag.

Tidningen Expo avslöjar sverigedemokraterna

Enligt Expo så har inte sverigedemokraterna gjort upp med sitt förflutna som de hävdar. Inom deras parti finns människor som förnekar förintelsen och som står nära vit makt-rörelsen.

De namnger ett antal kandidater till fullmäktige i olika kommuner. Dessa kandidater har ett skumt förflutet.

Expo var den tidning som Stieg Larsson grundade och drev innan han föll ihop på redaktionen och avled som 50-åring. Tidningen har fått namnet Millennium i den triologi med samma namn, som han hann skriva innan han dog.

I småpartierna står kvinnor mot män

Pensionärspartiet SPI, Sverigedemokraterna och Feministiskt initiativ är ojämlika när det gäller könsfördelningen inom dessa partier. I de båda förstnämnda dominerar männen och i det sist nämnda kvinnorna.

I riksdagspartierna är könsfördelningen mer jämn.

När det gäller inkomster så har småpartiernas aspiranter lägre inkomster än de som kandiderar till riksdagen i de etablerade riksdagspartierna. Det rapporterar ekoredaktionen på Sveriges Radio.

Stackars Newsmill

I dag är de övertagna av kuppande sverigedemokrater så därför ligger en gammal gubbe överst bland mest besökta. Med urgamla artiklar. Hur ska de nu klara av det här? Inte lätt att vara debattsajt.

I dag spinner jag som en katt

För jag ligger överst på Newsmill som person, mest besökta, före till och med Roland Poirier Martinsson. Trodde inte det var möjligt att ta sig förbi hela valbloggen, som de har. Men det var det.

Alltså det är jag som person som ligger först, för att jag har varit så flitig ända sedan förra året med att skriva och få läsare. Nu väntar jag bara på det stora erbjudandet, om en fet lön och en egen kolumn i någon stor tidning.

Ha, ha, ha. Nä jag skrattar bara åt sådant. Jag är nöjd ändå. Får väl tillhöra den där tantgenerationen, som ändå lyckas att göra sin röst hörd. Både PM, Leo och Karin skulle kunna vara mina barn. Min äldste son är 43 år. Och själv uppnår jag pensionsåldern i år. Så härligt!

Jag tror jag ska fortsätta att spinna hela dagen. Ha det gott där ute och ta hand om er!

Dagens Nyheter bjuder Rinkebyelever på Gröna Lund

Det är en snäll historia mitt i eländet med ett nedbränt annex till Rinkebyskolan, där eleverna skulle föras närmare arbetsmarknaden. Och där fanns också deras biljetter till Gröna Lund. De brann upp.

Men DN är så väldigt snälla att de bjuder eleverna på Grönan. Det berättar Stavros Louca mattelärare i Akademien. Han berättar också att de aldrig kommer att ge upp.

DN:s redaktionsledning diskuterade det sorgliga på sitt morgonmöte (jag vet precis hur det går till för jag har själv suttit i det där hörnrummet) och trodde nog att någon annan skulle gå in, men när ingen gjorde det så bestämde sig DN:s redaktion för att göra det. Visst är det gulligt!

Men hur är det med alla andra som har drabbats av nedbrända sporthallar som i Eslöv och Tumba? Ska de också få hjälp eller är det här ett särskilt PR-jippo?

Och varför kunde de inte få gå in gratis? De har ju betalt åkbanden, som brann upp?

PS. En brandbil som stod mitt på dagen bredvid Akademien, som brann ned, plundrades. Det är nog inte över. Bara lugnet före stormen. DS

Rinkeby brinner

Jag har skapat ett blogginlägg på Newsmill av den artikel, som Leo Lagercrantz tänkte publicera i går. När jag vaknade i morse så fanns ett litet meddelande från honom vid artikeln att han tackade nej till den. Uppenbarligen hade han fått kalla föttter. Han ville att jag skulle stryka de uppgifter jag hade fått från Rinkebyskolans hemsida: om att det talas 30 språk och att det är ännu fler nationer i skolan. Det gjorde jag snällt. Men det hjälpte inte. Dock kan ni läsa artikeln som blogginlägg här.

Det går nog inte att kommentera där eftersom det är en kopia, men det kan ni göra här. Dock verkar det gå att "milla".

Bränn ned Rinkeby!

Det verkar vara slagordet för dagen i denna förort, där det bor en övervägande del invandrare. Tonårsgäng har två nätter i rad tänt eld på olika byggnader, bland annat ett annex till Rinkebyskolan. Det hela startade med att några bråkstakar hade blivit avvisade från niornas avslutningsbal.

I Rinkebyskolan talas mer än 30 språk och nationaliteterna är ännu fler. På fredag är det skolavslutning. Det är upp till hundra tonårshuliganer, som har startat bråken de senaste två nätterna med att samla gatustenar, så att de har ammunition mot bussar, polis och brandkår.

Omkring 14 000 personer bor i Rinkeby, men det sägs att bråkstakarna till en del inte bor där. Själv blir jag så lack på hela denna ungdomsvåg, som alltid finns. Det var exakt likadant i Björkhagen förort till Stockholm, där jag växte upp, fast jag bara såg en bilbrand där. Det var inte så populärt att bränna ned skolor. Och förresten var vår skola byggd i tegel så det gick inte så lätt.

Jag blir så trött på dessa småglin som inte kan fatta att de förstör mest för sig själva. De förstör och är självdestruktiva därför att de inte har blivit ordentligt vaggade som små. Det är så enkelt att fatta.

Egentligen borde vi besluta att riva ställen som Rinkeby, Hjällbo och Tynnered. Där är eländet inbyggt i själva områdena. Och det vore väl bättre att som samhälle riva ned och bygga nytt och bättre istället för att tonårshuliganer ska få förstöra områdena.

Världskulturmuséet backar om Jerusalem

Elisabeth Ohlson Wallins bilder på homosexuella med bibelcitat ska nu visas på Världskulturmuséet och de vill inte vänta till nästa vår utan visa dem så fort som möjligt.

De hade tidigare tillfrågat religiösa ledare vad de tyckte och följt deras råd att tona ned denna utställning. Men nu anser muséet att allmänintresset gör att dessa bilder ska visas och att det ska göras så snart det går.

Utställningen Jerusalem föreställer bland annat ett homosexuellt manligt par vid tempelmuren i Jerusalem. Nakna och ovanpå varandra. Tillsammans med ett bibelcitat från gamla testamentet, som handlar om att det är döden att umgås på det viset:

"Om en man ligger med en annan man som med en kvinna, har de båda gjort något avskyvärt. De skall straffas med döden, skulden för deras död är deras egen." 3 Mos 20:13

Muséet hade beställt utställningen, men ville tona ned den och visa den enbart i litet format och med religiösa ledare i samma rum, som kunde förklara vad man såg.

Elisabeth Ohlson Wallin fick ställa ut sina fotografier Ecce Homo i Domkyrkan i Uppsala. Med ärkebiskopens tillstånd. Den behandlade Jesus som homosexuell.

Hennes nya utställning handlar om de tre världsreligionerna: judendom, kristendom och islam. Och citaten som följer med bilderna ska visa att dessa religioner förtrycker både kvinnor och homosexuella.

Daniel Westling är av gammal adel

Han härstammar från de gamla adelssläkterna i Dalarna. De som såg till att Gustav Vasa överlevde. Det har en långväga släkting till Daniel nu bevisat.

Tänk att det ska vara så fint att vara släkt med den ene eller den andre. Men jag har en barndomskompis, som också är släkt med Daniel. Hennes föräldrar kommer från Hälsingland. Och är vi inte alla släkt med varandra vi som har bott i det här landet ett tag?

Själv tappar jag räkningen på alla mina anor ett par hundra år bakåt. Men de ser ut ungefär som Daniels med mest torpare och bönder plus en och annan soldat i rullorna. Men så har vi ju den där mayaindianen och den där spanjorskan, som kom hit på 1600-talet och som syns fortfarande i våra utseenden.

Som ni vet skriver jag på en bok om detta. I ormbärarens tid heter den. Går vi som mänsklighet 75 000 år tillbaka så levde vi alla i Afrika och överlevde ett supervulkanutbrott med nöd och näppe. Livet är skört. Ta vara på er där ute!

"We con the world"

En ganska gräslig parodi på gazaaktivisterna fick Israels regering gå ut och be om ursäkt för eftersom denna video hade skickats från deras egen pressavdelning.

Det är en ny text till melodi av We are the world, som parodierar Ship to Gaza och det turkiska fartyg Mavi Marmara, där också Mattias Gardell och Edda Manga bland andra fanns ombord. Och där nio aktivister dödades.

Det är nog alldeles för allvarliga saker att skoja om. Ungefär som om italienska filmen av Roberto Benigni Livet är underbart hade dykt upp som film direkt efter krigsslutet 1945. Den hade nog för många satt i halsen. Det var ju en del som gjorde det också 1997 när den kom.

We are the World gjordes av Michael Jackson 1985 för Afrika och det är en bra låt tycker jag. Den senaste versionen gjordes för Haiti i år.

Iran skickar hjälp till Gaza

Nu kommer Iran att bistå Gaza. Irans elitstyrkor är redo att militärt stödja transporter till Gaza.

Röda halvmånen ska skicka två fartyg med förnödenheter till Gaza. Skräckscenariot börjar bli verklighet. Huggsexan om Israel kan påbörjas.

Är det någon som tror att Khameini-styrda islamska republiken Iran kommer att backa för ett land, som styrs av något annat än islam?

Jag minns fortfarande jublet bland svenska journalister då när shahen störtades 1979. Naivt nog så troddes en prästhärskare vara bättre än en shah.

Och den islamska turkiska hjälporganisationen IHH tror att så många som 50 skepp kan skickas. Omkring 5 000 personer har redan anmält sig till detta.

Nationaldagen firar vi väl inte?

Vi har inget att fira som norrmännen, som blev fria från oss och kunde fira denna självständighet. Och vi har inget befrielsedatum att fira på samma sätt som andra nationer för att de var med i andra världskriget. Fast vi firade då ändå i maj 1945.

När jag gick i scouterna fick jag lära mig att flaggan såg ut som den gjorde för att Erik den helige att sett en syn med solens strålar som band över den blå himlen. Så det fick bli hans fana.

Är vi svenska eller något annat? Personligen har jag aldrig sett mig riktigt som svensk. Jag känner mig nästan mer hemma med fransmän eller människor som är som jag ungefär, men inte av någon särskild nationalitet.

Det handlar mer om hur långt vi har kommit i livet och vad som bildar bakgrunden till det. Att det går att känna igen sig i den mentalitet som en del har och detta innefattar en viss humor. Det är viktigt.

Människor som tar allt på dödligt allvar blir lättare farligare än andra. De drar lättare iväg mot något fjärran mål och lever mer i sina idéer och ideal än på jorden och marken.

Det här tycker jag är rätt svenskt i all sin tokighet.

Beatrice Fredriksson var inte gravid

Detta som denna 16-åring antagligen mördades för i Råbyskogen i Västerås visade sig vara en lögn. Hennes mördare tog strypgrepp, slog och sparkade henne och slängde henne mot en sten. Hon hade ett skoavtryck på ena kinden. Det var från hans sko.

Mördaren som kommer från norra Irak tillhör en kurdisk familj där mamman hade blivit förskjuten av pappan och han hade gift om sig. Inte heller ville pappan veta av sin son.

Mamman till Beatrice uttryckte när detta hände att det var ett hedersmord och så var antagligen fallet. Den 16-årige mördaren säger sig inte komma ihåg vad som hände, förutom att han tog strypgrepp på Beatrice.

Jag skulle säga att det blev en ohygglig kulturkrock dem emellan, som ingen av dem kunde styra. Och det måste ha varit en särskilt ond ängel, som intalade Beatrice att påstå att hon var gravid när hon inte var det.

Beatrice Fredriksson jordfästs nästa vecka i Domkyrkan.

I dag tar yngste sonen studenten

Och det ska vi fira i dagarna två. Skolan han har gått i är en privatskola, som ett äkta par äger. De kör runt i fin bil och hustrun har extra fin päls för att inte frysa.

De båda har satt av två miljoner per år till sina pensioner. Det syns inte i redovisningen för det tas ut innan vinsten. Och politiker är så dumma så de tjatar bara om vinst hit eller dit.

I skolan får sistaårseleverna inte göra sitt avslutande skolarbete. Det ska de göra på annan plats utan några resurser alls. Och föräldrarna ska betala detta. Har de inte råd så blir det förstås underkänt.

I dag fick eleverna hotbrev från skolan om att de som kommer berusade till fotograferingen på morgonen blir avstängda från resten av dagen. Vilken nedvärderande syn på de egna eleverna! Tror de att alla är alkisar? När hans äldre bror tog studenten så blev de bjudna av skolan på champagne på morgonen.

Det är klasskillnad på skolor minsann för hans skola var också privat. Och en kompis till vår son i en annan privat skola fick äta fin lunch på Gondolen vid Slussen på skolans bekostnad.

Skulle förvåna mig om de här eleverna får äta något annat än skolmat i skolmatsalen ens i dag.

Det är något för lokaltidningen att skriva om istället för att komma med små gulliga standardreportage om examen med små flickor med blommor i håret.

Tack och lov är vår son så duktig att han på egen hand har fixat jobb. Ha ska bara ha tio dagars ledigt först.

Hurra för vår son! Ett fyrfaldigt leve. Han leve: Hurra Hurra Hurra Hurra!

Bygg ut Israel så alla får plats

Jag blir så less av att höra alla hemska skildringar av hur elaka israelerna är. Och hur hemska de var ombord på den där turkiska båten, som innehöll terrorister. Tydligen.

Här är lösningen på hela Mellanösterndilemmat. Bygg ut Israel och skapa nytt land så att alla får plats. Låt palestinierna bo där också. Visst är det sant att det är samma folk egentligen, men för drygt tusen år sedan så kom nån profet förbi och fixade till en ny religion. Och sen dess är det ingen ordning på någonting.

Judendomen är den äldsta religionen, vad jag förstår och ur den har de andra uppkommit. Både kristendomen och islam.

För att nu dessa olika religioner och dess anhängare inte ska behöva kollidera hela tiden så behövs det särskilt i Israel nytt land. En stor del av Israel och Gazaremsan vetter mot havet, Medelhavet. Det går alldeles utmärkt att skapa nytt land.

Detta är något för FN och EU plus Förenade Arabemiraten att hjälpa till med. Det är inte djupare än 200 meter eller så utanför kusten. Det går att skapa land.

Visst det kommer att ta tid, men det är meningen. Då har människor något att göra annat än att skjuta på varandra och fundera på jävelskap. En väldigt bra idé tycker jag.

Lars Vilks blogg hackad igen

Han försökte skriva något om Ship to Gaza, men det fick han inte. Här kan ni läsa en del av Vilks ändå. Fast nu är hans blogg uppe igen. Bra!

Jan Guillou i chock och mardröm

Jag skrev ett inlägg på min Newsmill-blogg om Jan Guillous reaktion på PON:s frikännande av Expressen. Det hittar ni här.

Muslimer påminner mycket om feministiska kvinnor

Det är den tanke, som slår mig när jag läser Nicolai Sennels uttalanden som dansk psykolog om de ungdomar han har haft hand om i danska fängelser. Han har träffat hundratals av dem både danska kristna och danska muslimer.

Han menar att de danska muslimerna skiljer sig genom att de är uppfostade till att ta till vrede och vara argsinta medan vi i västerlandet ser det som att människor, som blir "pissed off" förlorar i aktning och status. I den muslimska kulturen är det tvärtom. Där ska man bli arg för att ha status och aktning. För att bevara sin heder. Det är kulturellt inbyggt en stor skillnad mellan synsätten på hur man ska uppföra sig.

Nicolai Sennels menar att detta medför en slags lättkränkhet, som gör att dessa ungdomar blir sköra som glas och därför kan utsätta sin omgivning för våld. För att de betraktar sig själva som ständiga offer.

Jag tänker hela tiden på kvinnorörelsen när jag läser om dessa muslimska ungdomar. Vi stackars kvinnor är alltid så utsatta och riktiga offer för dessa "talibaner" till män. Ett sådant synsätt befordrar våld. Och kvinnor har också tagit till mera våld.

Den danske psykologen menar att dessa ungdomar är mycket svåra att integrera i samhället, för de kan inte tala om sina svagheter och styrkor. För dem är det ingen idé att tala om det som känns svårt eller besvärligt.

Och de litar till en Gud som ska ordna allt åt dem och är lojala med denne Gud Allah också när de inte bryr sig om att gå i moskén eller be.

Det där påminner mycket om en släkting jag har som har samma inställning. Hon är med i Jehovas vittnen för hon blev bortlämnad och försummad som barn. Hon litar till att Fader Gud ska komma en vacker dag och ställa allt till rätta. Hon blir alltså aldrig vuxen med ett eget ansvar för sitt liv, fast hon är pensionär sedan länge.

Uppenbarligen befinner sig sådana människor på det "sårade barnets" nivå. De bär med sig skadade eller störda känslomässiga mönster från barndomen, smärtsamma minnen, negativa attityder och förvrängda självbilder och de vill inte ta itu med dem. De lever i offrets värld och tror att det ska vara så.

De kan inte se att de lider av ett självförakt och ett nedlåtande betraktande av sig själva och att de inte har någon riktigt genuin självkänsla. De älskar inte sig själva, vilket är den första förutsättningen för att kunna älska också andra. Och för att komma dit måste de förlåta sig själva att de inte är bättre än de är. Och se på sig själva med kärlek för alla sina verkliga eller inbillade tillkortakommanden.

Nicolai Sennels säger:

An important aspect of this difference concerning locus of control is that people who see their own lives mainly guided by outer factors – a fearsome God, a powerful father, influential imams, ancient but strong cultural traditions – very easily develop a victim mentality. It is thus not without reason that conspiracies and blaming the non-Muslims are so central in Muslim leaders’ rhetoric and politics. This victim mentality also dominates the mentality of Muslim immigrants, who often have a long row of demands for economic support and Islamization of our societies to satisfy their personal needs.

Detta att vara styrd utifrån gör att människor lägger ifrån sig ansvaret för sina liv. Samma tendenser finns hos kvinnorörelsen, som inte tror att de kan förändra världen genom att förändra sig själva, utan måste ställa ständiga krav på den, för att deras liv ska bli uppfyllda med det de behöver.

Hela denna inre förändring sker på "hjärtats nivå" och där befinner sig mänskligheten i stort nu. Frågan är då om vi som mänsklighet kommer att kunna gå över till detta eller om vi för evigt kommer att mer förbli som barn, med mänskliga katastrofer och sociala mänskliga tillkortakommanden liknande detta som pågår i Mellanöstern eller med allt det våld som ständigt pågår också i våra västerländska samhällen.

Kommer vi att som mänsklighet kunna gå vidare därifrån? Och inse att det är vi som har ansvaret för våra liv och att vi inte i alla lägen kan lita till en Storpappa/mamma, som ska ta ansvaret åt oss. Och kommer vi att kunna se som vuxna individer på oss själva och andra med överseende och kärlek?

Al och Tipper Gore skiljer sig

Efter 40 år har de kommit fram till att skilda vägar är bäst. Var det miljöprofeterandet som tog död på äktenskapet? Det förtäljer förstås inte historien.

Men deras vänner är chockerade över att de ska gå åt skilda håll efter att ha hållit ihop sedan "high school".

Paret har fyra vuxna barn och det kanske är en 60-årskris? Det är när man har fyllt sextio som det uppenbarar sig någon slags slutstation där borta i fjärran någonstans.

Vad vill de båda göra med resten av sitt liv? Eller har Al Gore träffat en ny pingla? Mycket yngre än frugan kanske?

I så fall var det väl tur att han aldrig blev president. För då skulle de aldrig ha kunnat skilja sig. Det skulle ha blivit en för stor skandal. En president måste vara gift.

Dock så sägs det vara Tipper Gore, som tar ut skilsmässa. Hon har väl fått nog då? Kanske har hon träffat en yngre dandy? Vem vet.

Pressens Opinionsnämnd friade Expressen

Det gläder verkligen mitt gamla journalisthjärta för annars hade landet varit ur led. Och ingenting av det som jag visste om journalistik hade längre gällt. Men nu är det inte så.

Yrsa Stenius sitter därmed löst som PO. Hon hade ju tyckt att den gode Guillou hade utpekats för mycket med bland annat "krigsrubriker" och rekommenderat att Expressen skulle fällas.

Men nu konstaterar PON att han inte blev anklagad för att vara spion och dessutom fick stort utrymme för genmäle och därför frias tidningen.

Gazaremsan står mig upp i halsen

Får man säga det? Jag är så inihelvete trött på att höra talas om Mellanöstern. Det har varit krig i stort sett hela tiden där sedan jag föddes.

Andra oroshärdar kommer och går. Koreakriget. Kubakrisen (ja ni vet när Sovjet kunde ha bombat USA med atombomber och dom skulle ha vedergällt). Kuwaitkriget och Irakkriget. För att inte nämna alla krig i Afrika eller inbördeskriget i Chile eller vårt eget krig i Europa på 90-talet Balkankriget.

Men dessa krig består inte. Men i Mellanöstern är det totalt hopplöst. Och nu har Turkiet anslutit sig till de andra arabstaterna och är lika putt på Israel. Och i Afghanistan och Pakistan så hurrar man väl i dag. Mer än 9/11 2001.

Dra åt skruvarna lite till så blir det ett riktigt hett krig. Och USA kommer förstås att ingripa på Israels sida. Vad kommer EU att göra då? Jordanien, Syrien och Egypten gör nog gärna huggsexa på Israel, så det blir ett riktigt arabiskt område. Så att de slipper den där lilla spetan Israel, som är som en värkande sticka i ett finger.