Vilken skräckupplevelse både för den kvinnliga busschauffören och för barnets föräldrar att se barnvagnen köras över av bussen. Barnet, 17 månader gammalt, låg under bussen och någon drog snabbt ut det. Mamma eller pappa? Eller en annan förbipasserande?
Jag såg bilder framför mig av den gamla filmen från revolutionen i Ryssland Eisensteins Pansarkryssaren Potemkin, där en scen skildar hur en barnvagn rullar nedför den långa stentrappan, en scen som har kopierats för att den är så suggestiv.
Barnet fick enligt uppgift lättare skador, men hur gick det för föräldern eller föräldrarna? Enligt uppgift var det pappan, som var ute med barnvagnen. Han är tydligen svårt skadad. Hoppas ingen av de skadade dör.
Busschauffören var erfaren och hade kört buss i tio år. Hon är i 35-årsåldern. Vilken skräcksituation. Var det bussens fel? Bromsarna hade justerats bara några dagar tidigare. De går på tryckluft och borde låsa sig om de inte fungerar.
En av mina söner passerade ett hundratal meter därifrån när det hände. Mycket folk var i rörelse. En polisbil körde på cykelbanan och cyklister, som inte var vana vid detta hoppade åt sidan i sista sekunden.
I stan ägde Stockholm Marathon rum i går och det var lördag. Då är det alltid mycket folk just vid detta ställe mitt på dagen vid 12-tiden när det inträffade.
Motorn rusade säger ett vittne, men hur kunde den göra det? Ska det gå överhuvudtaget? En skenande buss, som inte går att stoppa och som kör rakt in i folkmassan är något som inte får hända. Varför hände det?
Polisen misstänker att busschaffören tryckte på gasen istället för bromspedalen. Är det möjligt? Jag vet gamla människor som har gjort så i sina bilar, men en busschaufför?
Denna buss var av den korta versionen, en Scaniabuss och skulle tas ur bruk senare i år. Den skulle falla för åldersstrecket helt enkelt. Bussar får inte vara äldre än femton år i trafik.
Uppdaterat 30 maj 2011:
I dag säger busschauffören genom sin dotter Iona Algra att hon inte ens hade någon fot på någon pedal utan att hon bara lossade handbromsen och då började bussens motor att rusa och det 14 ton tunga fordonet for iväg.
Uppdaterat 18 juli 2011:
I dag konstateras att det inte fanns några tekniska fel på bussen utan att det måste handla om den mänskliga faktorn.
Uppdaterat 3 maj 2012
Åklagaren lägger ned det hela. Brott kunde inte styrkas, således åtalas ingen.
Jag såg bilder framför mig av den gamla filmen från revolutionen i Ryssland Eisensteins Pansarkryssaren Potemkin, där en scen skildar hur en barnvagn rullar nedför den långa stentrappan, en scen som har kopierats för att den är så suggestiv.
Barnet fick enligt uppgift lättare skador, men hur gick det för föräldern eller föräldrarna? Enligt uppgift var det pappan, som var ute med barnvagnen. Han är tydligen svårt skadad. Hoppas ingen av de skadade dör.
Busschauffören var erfaren och hade kört buss i tio år. Hon är i 35-årsåldern. Vilken skräcksituation. Var det bussens fel? Bromsarna hade justerats bara några dagar tidigare. De går på tryckluft och borde låsa sig om de inte fungerar.
En av mina söner passerade ett hundratal meter därifrån när det hände. Mycket folk var i rörelse. En polisbil körde på cykelbanan och cyklister, som inte var vana vid detta hoppade åt sidan i sista sekunden.
I stan ägde Stockholm Marathon rum i går och det var lördag. Då är det alltid mycket folk just vid detta ställe mitt på dagen vid 12-tiden när det inträffade.
Motorn rusade säger ett vittne, men hur kunde den göra det? Ska det gå överhuvudtaget? En skenande buss, som inte går att stoppa och som kör rakt in i folkmassan är något som inte får hända. Varför hände det?
Polisen misstänker att busschaffören tryckte på gasen istället för bromspedalen. Är det möjligt? Jag vet gamla människor som har gjort så i sina bilar, men en busschaufför?
Denna buss var av den korta versionen, en Scaniabuss och skulle tas ur bruk senare i år. Den skulle falla för åldersstrecket helt enkelt. Bussar får inte vara äldre än femton år i trafik.
Uppdaterat 30 maj 2011:
I dag säger busschauffören genom sin dotter Iona Algra att hon inte ens hade någon fot på någon pedal utan att hon bara lossade handbromsen och då började bussens motor att rusa och det 14 ton tunga fordonet for iväg.
Uppdaterat 18 juli 2011:
I dag konstateras att det inte fanns några tekniska fel på bussen utan att det måste handla om den mänskliga faktorn.
Uppdaterat 3 maj 2012
Åklagaren lägger ned det hela. Brott kunde inte styrkas, således åtalas ingen.
Stackars chaufför! Tänk om hon helt enkelt trampade fel. Mardröm!
SvaraRaderaParnassen: Jo den värsta mardröm en chaffis kan tänkas råka ut för. Men hon påstår att bussen skenade direkt när hon startade... efter att hon avlöst en annan förare... och att det inte gick att bromsa. Konstigt. Tydligen så kör de massor med olika märken av bussar med bromsarna på olika ställen och gaspedalerna med så hon kan ha tagit fel...borde vara reglerat var bromsen och gasen ska sitta även i bussar. I bilar är det ju självklart. Fötterna vet var dessa pedaler sitter.
SvaraRaderaEn liknande händelse inträffade i Gävle för några år sedan: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article10998654.ab
SvaraRaderaBussen skenade utan att chauffören gjorde något.
Andreas: Han fick inte stopp på den med broms heller utan den krockade sig fram... var tydligen en nyare buss modell Volvo. Men chauffören styrde undan från folk och ingen skadades. Samma scenario: han sätter sig och ska köra och bussen kör själv. Inga fel hittades på bussen och föraren återgick så småningom i tjänst. Spöklikt.
SvaraRaderaEnligt vanligtvis välunderrättade källor skulle SL ha övervägt att förlänga livstiden på bussarna till 18 år - vi får väl se vad som händer nu.
SvaraRaderaMed tanke på att entreprenörerna inte håller löftet att byta ut trasiga rutor där vacuumet pajat så att det inte går att se ut (vanligt på just den här busstypen) kan man väl tro att det inte är så noga med den övriga översynen av bussarna heller.
Gör pedalen till ett handtag istället.
SvaraRaderaSätt handtaget vid ratten.
Gasa med handen.
Jag använder alltid min farthållare som gas och motorbroms.
Mycket bekvämare för högerfoten som slipper anspänning under långa tider.
Jag vet precis hur det ser ut på platsen för olyckan.
En normal chaufför skulle ha insett läget långt innan bussen kom fram till trappen.
Men om man håller för ögonen och skriker i panik som kvinnor gör istället för att rationellt agera, så är det nog kört ändå. Hon mpåste ha hållit gaspedfalen i botten och i vilsenheten och skräcken trott att det var bromsen.
Dags att ägna sig åt köksbestyren, tror jag. Sådan brist på chaufförer som vill ha gratis D-kort kan det knappast vara att man måste hålla sig tillgodo med folk som inte klarar stress.
Anonym: Förutom att du verkar har fördomar mot kvinnor så har du säkert rätt. Jag har tänkt exakt detsamma, att stressen gjorde att hon tryckte på fel pedal. Och att hon stelnade i skräck istället för att agera rationellt (kan hända båda könen). Något som annars bara brukar hända gamla som blir förvirrade.
SvaraRaderaTill Ann Helena Rudberg.
SvaraRaderaAng fördomar och kasta sten i glashus.... Dina fördomar mot gamla är minst lika anmärkningsvärda.
Låt oss se fakta i denna fråga.
Fördomar är precis som populism - ord man tar till då man inte gillar det sagda JUST DÅ...men gärna tar upp som egna idéer 10 år efteråt. Innehållet i dessa två ord är det som massorna står för - oftast i det tysta - men som vissa yngre vill sticka ut och hålla sig för goda att högt yttra fast man i grund och botten håller motvilligt med.
Man måste kunna generalisera annars dör man mentalt. Barns möjlighet att växa är att just kunna generalisera. Bilförarens kvalifikationer utgår helt från kunskapen att kunna generalisera annars kör man rakt in på NK.
En varelse som går som en anka, låter som en anka och ser ut som en anka är antagligen en anka.
När man som jag blir med åren så har så ofantligt många tillfällen passerat där jag redan från början kunde ha sagt vad som skulle komma. Kalla det gärna fördomar - jag kallar det erfarenhetsbaserad fakta.
. Detta är inte något explicit för mig; det gäller alla människor med äldre mognad; det är erfarenheten som ger sådana utslag och det kan man inte begära att unga människor ska ha hunnit assimilera. Så för dem verkar erfarenheten vara ett otäckt töcken av fördomar och virrighet.
Jag var också 35 år en gång och trodde mig veta allt; ansåg att gamla är bara gamla och jag var kungen, men jag har fått lära mig att människor i grunden är ganska lika och förutsägbara. För att spetsa till det lite så är det bara marginella skillnader inom en kultur och ett kön. Jag kan ge dig mängder av konkreta exempel.
Det är dessutom inget fel att generalisera så länge man inte anser sig vara förmer än den man generaliserar med andra.
Så om du anser att gamla är virriga och halvdememnta som det lät i ditt svar, så är det dig själv som kritiken repellerar tillbaka mot.
Anonym: Men herregud jag är inte 35 år... jag är 66 och vet hur man kör bil och vet att äldre kan bli förvirrade och ta fel på pedal. Det finns det exempel på. Den här kvinnan var inte lika gammal som jag, men stress kan också förvirra.
SvaraRaderaJag håller helt med dig (hur gammal du nu än är) att erfarenhet kommer med ålder och att detta gör att man kan dra slutsatser lite snabbare än 20-åringar.
Jag anser inte att gamla generellt sett är virriga och halvdementa. Varför skulle jag göra det? Min gamle andrapappa, som dog i vintras körde bil ända till sju månader innan dess, då han råkade bryta benet när han skulle byta däck på sin bil. Han blev 89 och hade körkort. Han var inte ett dugg förvirrad eller dement. Alla är vi individer och jag vet inte vad du är ute efter. Bråka? Kanske. Ha annars en bra kväll!
Oj Oj!
SvaraRaderaJag är inte ute efter att bråka. Inte min stil på minsta sätt. Jag pekar dock gärna på fakta som jag och många med mig fått till livs och vässar då argumenten, så att de ska vara fullt klara. Jag gör dem gärna jättesvåra att glida undan, för jag tycker det visar på lågt civilkurage när man fegar ur och glider ifrån ämnet då det blir känsligt. Det är alltför vanligt av många som startat diskussioner.
När dörrarna då stängs mot undanglidande från sakfrågan och ingen nödutgång finns ur konsekvensen, så kan det upplevas som ”bråk”.
Vi tycks vara eniga om att i vår ålder, så har vi av erfarenhet fått möjligheten att fälla snabbare omdömen än unga.
Vad jag avsåg med inlägget och som du glider undan ifrån, är att omdömen inte är fördomar bara för att vi har erfarenheten att kunna fälla dem på ren empirisk grund av tillräckligt många incidenter och att vi behöver kunna generalisera. Du hoppar helt sonika över den konsekvensen i ditt svar. Bekvämt.
För mig är en fördom ett omdöme som är dåligt grundat dvs man har inte upplevt för omdömet relevanta matchningar annat än ett fåtal gånger eller har påverkats av media och hörsägen och fattig på egna upplevelser i frågan men gärna vill ståta med mainstream-mässiga uttalanden som har tillräckligt många lika jagsvaga nissar i släptåg.
Att kalla något för Fördom är ett större ansvar än man tror, för det diskvalificerar den andre till absoluta botten oavsett det finns verklig erfarenhetsbaserad upplevelse eller inte. En orättvisa så oerhört svår att försvara sig mot att få ens försöker och ger igen på annat sätt.
När man sett ett identiskt beteende i tillräckligt många fall hos en viss grupp människor och säger detta rakt ut så kallas det ”Fördomsfullt” om beteendet är negativt men inte det minsta fördomsfullt om beteendet är positivt. Detta visar en ofattbar dumhet och osjälvständighet i sak och återfinns i mängder av människor, media och bloggar.
Att utan grund kalla något för Fördom är ett schablonmässigt nedmejande av alla sakargument och ovärdigt, för det visar sig inte sällan, att den som vräker ur sig detta själv sällan själv har torrt på fötterna. Kanske just därför.
Folk hugger till med begrepppet Fördom så snart det inte passar egna läppen av att man inte själv har haft ett tillräckligt antal erfarenhetsbyggande matchningar – bekvämt och populistiskt.
Kvällen ska bli bra. Ska äta en god bit mat med en av mina mycket få vänner; svart som sot i synen från sitt afrikanska ursprung, men det innebär inte att jag ser fram emot att åter möta alla solbrända ungdomar som aggressivt kollar in mig fredagkvällar kl 2300 ute i förortens T-banestationer.
Kalla det fördom om du vill, men jag lever med verkligheten och Den är ingen fördom.
Hoppas även din kväll blir bra.
Så snäll jag var mot det här trollet.
Radera