måndag 23 november 2009

Tror vi på klimatet?



Detta med klimatet är tydligen vår nya trosfråga. Klimatism kanske. Och det hettar till mer och mer inför det klimatmöte, som ska ske i Köpenhamn i december.

Senast har professor Folke Tersman uttalat sig. Jaha, vem är han då? Professor i klimatologi eller något annat, som har med isarna att göra. Vet han om de smälter eller inte?

Nej han är professor i praktisk filosofi och säger saker som "vi måste ha en human livsstil", "individernas spontana beslut går inte i den riktningen", "det behövs politik för att göra offer". Han sade det senast i gomorronsoffan i TV i morse.

Han har nyligen skrivit en bok "Tillsammans", där han säger:

Vi människor fattar ett antal beslut varje dag - till exempel att ta bilen snarare än bussen till jobbet eller att äta importerat kött istället för närodlade grönsaker. Vi är vana att tycka att sådana handlingar – som inte på ett påtagligt sätt skadar någon annan – är rätt oskyldiga ur moralisk synvinkel och att vi därför inte har något större skäl att avstå från dem, särskilt inte om det skulle innebära en uppoffring för vår egen del. Men om vi fortsätter att tänka på det viset så tvingas vi dra en paradoxal slutsats: Att vi tillsammans är på väg att ge upphov till en tragedi som är mer omfattande än någon annan av de tragedier människan legat bakom utan att någon av oss har skäl att ändra sitt handlande.

Så detta är en domedagsprofetia från en professor i Uppsala. Och för att inte den ska inträffa så måste det till tvångsmedel.

I går skrev han också en debattartikel i DN för sin sak. Han tror på FN:s klimatpanel, skriver han och vi måste handla praktiskt fast vi inte vet något. Vi ska känna medkänsla med de fattiga länder, som drabbas och handla därefter. Jaså så de rika länderna som USA ska vi inte bry oss om? New York lär ligga bra till om haven höjs.

För att vara en professor i praktisk filosofi var det bland det värsta snömos jag har läst. Tro får han väl göra i kyrkan? Det hela verkar vara ett inlägg i hans egen karriär. Själv har jag läst en termin i praktisk filosofi sedan lade jag av. Jag trodde verkligen att det skulle vara en filosofi som var praktisk, men icke sa nicke.

Grabbarna, som satt där, försvann rätt fort upp i sin teoretiska himmel med lärda inlägg om ditten och datten, men något praktiskt hade det inte ett spår av. Sedan dess har jag tappat respekten för dessa intellektuella utläggningar, som inte förankras i en verklighet.



4 kommentarer:

  1. Jag håller med dej om att man tröttnar på alla hotbilder som media kablar ut. Men du vet lika bra som jag att kvällspressen lever på att skrämma folk. Man måste själv ta reda på så mycket fakta som möjligt. Och min slutsats är att vi lever i ett sjukt system som styrs av vinstintressen. Det är ett faktum att regnskogarna som är jordens lungor huggs ned (för att bli till trädgårdsmöbler t ex) och att detta medverkar till för höga halter av växthusgader. Jag vet inte hur vi ska ändra på detta - men t ex djurrättsaktivisterna är på rätt väg. De avslöjar faktiska händelser av hur svenska köttbönder vanvårdar grisar. Min far födde upp över 300 grisar på sin tid. På ett humant sätt. Grisar är intellgenta och känsliga djur. sa han alltid.

    SvaraRadera
  2. Gitta: Jo grisar är det. Intelligenta. Och det var förfärliga bilder på TV i morse. Så ska varken djur eller människor behöva ha det. Och så hade de det inte heller på 50-talet. För då begrep människor att detta var deras levebröd, deras mat. Ordförande i Swedish Meats grisar var det som filmades. Och i hans värld så handlar det inte ens om profit tydligen. För det är inte lönsamt att behandla djur på det här viset. Mycket underligt.

    SvaraRadera
  3. Klimathotet är en bluff. Vi andas alla ut koldioxid. Var dom däremot skulle fokusera på är alla onödiga förpackningar som finns och all plast i haven o s v. Verkliga problem och inte gå på temodynamike = fotosyntesen. Det är inte klokt! Tur att det vinns forskare som kan - synd att dom inte går igenom bruset bara.

    SvaraRadera
  4. Parnassen Helena: Jo undrar hur det ska gå när oljan väl tar slut... för allt görs numera av denna substans. Men eftersom vi överlevde på 50-talet innan denna hausse i plast så lär vi väl göra det sen också...

    SvaraRadera