torsdag 15 oktober 2009

Gåtan Helena Benaouda



Jag såg programmet med henne i går i TV Uppdrag Granskning. Hon var med ganska lång tid i programmet, men vi fick inte veta något alls om henne. Eller hennes familj. Inte på riktigt. Hon började gråta en gång när hon skulle fylla i papper och hon gråter då över barnbarnet Benjamin, som har tagits med till Pakistan av sin mor och far.

Helena Benaouda, som har fyra barn och tydligen har varit gift ett antal gånger, vars senaste man drunknade 1999 när hennes dotter Safia var nio år. Denna dotter, som nu är nyss fyllda tjugo år och fortfarande beskyddas av modern, som om hon var omyndig.

Denna Helena Benaouda, som ringer till Säpo och ber dem möta hennes barn, barnbarn och de andra i gruppen, som kommer från Pakistan, på Arlanda och sedan gömmer dem någonstans i Mellansverige. Vilken annan mamma kan ringa till Säpo och be dem att hämta hennes barn?

Hon som har läst sociologi, idéhistoria och ekonomi och som tyckte att det var som att komma hem när hon kom i kontakt med islam i 20-årsåldern. Då hon hade flyttat hit till Sverige ifrån Finland.

En märklig kvinna är det. Men varför måste hon ta hand om sina barn när de är myndiga? Dottern Safia har uppenbarligen gått en smula snett i livet, eftersom hon hoppade av det vanliga gymnasiet för att istället gå i koranskola som tonåring.

Och hon är ute på farliga äventyr både som tonåring med barn i magen och fängslad i Afrika. Då när staten Sverige fick ingripa för att få hem henne. Och nu tillsammans med några män, bland dem Medhi Ghezali, som har en algerisk pappa och en finsk mor och har varit terroranklagad och hållen av amerikanarna på basen Guantanamo. Hon befinner sig i denna grupp med sin make och sin lille son, som har hunnit bli två år.

Man anar något mystiskt i luften kring denna grupp, som bara ville se hur landet Pakistan såg ut. Precis som om de inte visste att detta land är osäkert att resa i, som om de inte visste att de befann sig ute på äventyrliga och farliga vägar. De som kom direkt från den heliga pilgrimsresan till Mekka.

Som mor och islamsk kvinna försöker Helena Benaouda nu ta hand om sitt barn och barnbarn. Jag kan förstå henne, för jag har också ett barn, som är fött 1989. Men inte ett som drar iväg till de farligaste platserna på jorden. Det är ganska unikt att ha ett sådant barn.

Jag uppfattar denna kvinna, som är ordförande i Sveriges muslimska råd sedan 2004, som en maktmänniska, som en sluten människa, som är van att hålla allt för sig själv. Jag kan inte säga att jag förstår henne. Jag förblir undrande över henne som person också när jag har sett henne framträda i TV skildrad som människa, mor och mormor under den tid, som hennes dotter var försvunnen i Pakistan.

Programmet svarar inte på några särskilda frågor och när Janne Josefsson försöker få några svar från en svensk respektive muslimsk företrädare efter inslaget så ger det inte mycket. Tyngdpunkten i programmet ligger på hur uselt de svenska medierna fungerar, som skriver allt mellan himmel och jord om denna grupp. Och rapporterar rykten som om det vore fakta.

Hela Uppdrag Granskning utstrålar en rädsla för att säga för mycket i sakfrågan. Precis som Helena Benaouda själv.

PS. Här hittar ni en uppföljning av vad som hände Helena Benaouda och hennes familj. Det är skrivet den 1 januari 2011. DS.

7 kommentarer:

  1. Ja Ann, jag håller med dig. Efter att ha sett uppdrag granskning kring detta fall drömde jag hela natten om de mystiska islamisterna i Pakistan. Det fanns en massa frågor i programmet som förblev obesvarade. Ingen vågar säga rent ut att vi är rädda för islamtroende eftersom de tror på jihad - det heliga kriget som ska föras med våld mot alla otroende. Jag för min del har upptäckt sufismen som är en fredlig gren av islam. För en suf handlar jihad om det inre kriget - det som riktar sig mot människans egoism. Att tro för dem är en bön till himlen - om nåd och försoning. Att uppgå i varats heliga extas.

    SvaraRadera
  2. Ja precis som inom kristendomen finns det sekter och icke-sekter. Synd bara att politiska islam är så högljudd precis som Åsa Waldau i Knutbysekten. Och jag tänker på Jugoslavien, där det var lugn och ro så länge kommunismen härskade. Det var liksom en överreligion över de andra, som höll tillbaka alla andra sekter. Men sedan blev det inbördeskrig. När ska människan som art lära sig? Någonsin? Aldrig?

    SvaraRadera
  3. Har sett denna kvinna av och till i TV med sitt inlindade huvud. Förstår inte hur man frivilligt kan underordna sig männen som hon gör. Vilken förebild är hon för sin Safia? Dålig tycker jag.
    Dra iväg med en två-åring till ett sånt land. Då måste man ha en djup övertygelse av något slag. Stackars barn!

    SvaraRadera
  4. http://sverigesradio.se/cgi-bin/sisuradio/programsidor/sandningsarkiv.asp?programID=1032

    SvaraRadera
  5. Jag fattar inte en sak. Helena Benaouda sägs komma från Finland och ha hetat Fagerdin innan. Enligt finska "Väestörekisterikeskus" har det aldrig någonsin bott någon med namnet Fagerdin i Finland, dvs. någon med namnet Fagerdin är varken född, skriven, utflyttad eller död i Finland.

    SvaraRadera
  6. Anne: Jag skulle tro att hennes namn Fagerdin kommer från något av hennes tidigare äktenskap. Det finns en Salem Fagerdin i folkbokföringen i Sverige, som bor i Solna. Kanske tidigare maken?

    SvaraRadera
  7. Och nu är TV4 och tittar på det här gamla inlägget. Ja det har hänt en hel del på de fem åren sedan jag skrev detta. Men här bor Benaouda/Hummasten fortfarande tillsammans med sina barn Victor och Safia. http://www.merinfo.se/search?ae6=Sturegatan+47+B+lgh+1402&ae4=Sundbyberg&d=p

    SvaraRadera