söndag 1 december 2013

Cancer är en skitsjukdom

Vi har den i familjen och det är svårt. Det tar liksom aldrig slut. Har pågått i ett år nu och man vet aldrig vad som ska hända. Jag avskyr sjukdomen och hur den förändrar livet (det är inte jag som har den dock).

För bedrövligt att kroppen kan vända sig mot sig själv. Cancerceller är verkligen dumma, som inte kan anpassa sig till det stora hela, utan tror att de själva kan växa sig egoistiskt stora och ta över kroppen. Påminner en del om sekter och banditer ute i verkliga livet. Eller hur vi misshandlar vår jord.

Har ingen aning varför vi har drabbats av detta, men det är väl meningen som jag brukar säga. Något vi ska lära oss. Jo jag vet att många får cancer. Dock hoppas jag att denna familjemedlem inte går bort i förtid som vår mamma gjorde (astma) eller som min svägerska gjorde (cancer). Det räcker nu. Vi har lärt oss tillräckligt tack!

Det känns ibland lika hjälplöst som när jag hittade den lille harpalten (se bilden) på vår grusgång i höstas. Dödligt skadad. Fanns inget att göra.

Jag vill dö före de som är yngre. Jag är äldst i familjen och har alltid räknat med att försvinna från denna jord först (vid 94 års ålder). Trist om det inte skulle bli så. Orkar inte ens gå till psykologen och älta detta. Får räcka med en utgjutelse här.

2 kommentarer:

  1. Trist är bara förnamnet på denna sjukdom men trots allt finns det mycket som kan göras i behandlingsväg, så hav tröstan.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för det! Vi får se hur det går. Ingen vet.

      Radera