Tacka änglarna eller plogarn som gjorde vägen bredare än den var så att polisbilen fastnade med ett hjul. När poliserna gick ur hörde de den lilla flickan som hade varit försvunnen så länge. Hon grät bakom en snödriva och inga skor hade hon på sig. Hon var bara 2,5 år och hade försvunnit från ett fritidshus i närheten. Hela två timmar hade hon varit borta.
Hon var kall, blöt och ledsen, men annars oskadd. Tacka som sagt änglarna för räddningen. Jag vet hur det är att vara så liten och känna sig rädd och övergiven. Jag har mitt första barndomsminne från den åldern när jag blir bortlämnad. För pappa måste jobba och mamma var sjuk.
Flickan hade dock en röd jacka som syntes väl. Och poliserna pulsade i snön upp till midjan för att få tag på henne. Hon själv kunde gå ovanpå snön.
Ta hand om den lilla flickan nu ordentligt. Låt henne inte gå ut i tunna kläder och utan skor kära föräldrar. Det går inte heller att anförtro äldre syskon sådant. Det hela hände sig i Gunnarsbo i Ljusdal i Hälsingland. Där är det full vinter. Dock var det tur att det var mitt på dagen och solen sken med ett par plusgrader i luften. Krama henne från oss alla!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar