Jag måste erkänna att jag blir så känslomässigt upprörd att jag har svårt att skriva om det här.
Just nu pågår rättegången som handlar om när Inger 78 slogs till marken på en p-plats i Landskrona och hennes make Sven 71 också misshandlades.
Anklagad för grov misshandel och grovt vållande till annans död är Ahmad Akileh, som nu i dag står inför rätta.
Jag är upprörd pga av att jag kan väl sätta mig in i det äldre parets situation. Däremot har jag ganska svårt att förstå denne libanes, som slog ned dem. Tyvärr.
Berättelserna från åklagaren och försvaret skiljer sig kraftigt åt. Vi får se hur det går.
Jag har nu hört 23-åringens berättelse om hur det gick till på parkeringsplatsen. Han pratar med rädd röst (även om den är förändrad av teknik) och han ångrar naturligtvis allt som hänt.
Han har aldrig flyttat hit på riktigt, utan lever kvar i sin barndoms land. Och han försöker klara sig ur knipan.
Advokat Silbersky krävde att han skulle släppas fri nu i dag, men han får stanna i häkte.
Det är en riktig deckarhistoria i sig hur polisen kom 23-åringen på spåren.
Nej, libanesen har inte gjort något. Det var en olyckshändelse. Det är såååå synd om honom. Tur att han har Silbersky!
SvaraRaderaMan behöver inte slåss. Men kanske dom tror att dom får slåss. Klappa till ett gammalt svenskt par bara rakt upp och ner. Vilket hat som ligger och pyr där under ytan. Säg inget för då smäller det direkt.
Vi är fega i Sverige. Tendensen är att förklara (och därmed ursäkta) våldshandlingar från invandrare med kulturella skillnader.
SvaraRaderaUppgiften i Skånepress om att det var en handikapp-plats som den fullt friska och unga invandrarfamiljen ockuperat är anmärkningsvärd.
Invandrarföreningarna i Landskrona är partiska - de borde skämmas.