söndag 3 januari 2010

Varför ha en blogg?

Nu när det är nytt år så kanske det är dags att rannsaka sig själv och undra varför jag överhuvudtaget skriver här. Och varför jag har strypt kommentarsfunktionen, så att endast folk med googlekonto (så tror jag det funkar) kan kommentera.

Ja, skriver gör jag för att det är ett uttrycksbehov jag har sedan barnsben, antagligen en smula ärftligt eftersom min pappa var journalist. På den tiden släktens svarta får eftersom det var ett riktigt risigt yrke då på 40-50-talet. Till för sådana, som inte kunde bli något annat.

Som sagt det är mitt sätt att upptäcka världen. Inte förrän jag själv har tagit del av vad som har hänt där ute och tänkt och resonerat omkring det i skrift känns det riktigt ordentligt bearbetat.

En del av er har begripit att jag inte kom på detta när jag var sju år eller så, för jag insåg aldrig att jag var lik min pappa. Han var ju som sagt släktens svarta får och min mamma (må hon vila tryggt i himlen) pratade enbart skit om honom sedan de var skilda. Men vi fick träffa honom.

Ja, det var först när jag hade tagit studenten och jobbat några år, som jag begrep att jag nog skulle söka till journalisthögskolan. Jag kom in 1972 och gick ut 1974 och fick genast jobb på DN. Och på den vägen är det. Ett par böcker har det också blivit och fler är på gång.

Angående kommentarerna så stängde jag av för att jag mår så illa av, att få in knäppisar på bloggen. Då avstår jag hellre. Inte heller har jag kommentarerna kopplade till min mejl längre, för det var också en stressfaktor att upptäcka en massa oöppnade mejl varje morgon. Vad skulle det nu stå?

Jag kollar istället inläggen när jag vaknar och ser om det har kommit någon ny kommentar. Oftast går jag inte tillbaka mer än en dag eller två, så ursäkta om jag inte har sett era kommentarer.

Min blogg är inte en diskussionsblogg, inte något totalt socialt medium. För min del så finns det hierarkier i också denna bloggvärld. Och allt är inte värt att ta del av. Eftersom detta ännu är ett så nytt medium, så har riktlinjerna inte utkristalliserats fullt ut ännu.

Jag är nöjd med som det fungerar nu och som jag ser det så fortsätter jag nog ett tag till.

10 kommentarer:

  1. Skriv på Ann Helena!
    Du behövs!
    Kram
    Monica

    SvaraRadera
  2. Tack Monica! Vänligt av dej. Måste säga detsamma om din blogg. Kul att den finns.
    Kram tillbaka

    SvaraRadera
  3. Håller med Monica!

    Och det där med Google konto funkar, jag fick logga in där för att pilta ner dessa bokstäver !

    Själv har jag strikt kommentar kontroll, allt för att det ej ska bli ett träsk av ovidkommande kommentarer från troll.

    SvaraRadera
  4. Tack Ann-Mari! Okej då vet jag det! Googlekonto alltså.

    SvaraRadera
  5. Skriver man inte för att kunna göra skillnad?
    Lite i alla fall.

    För mej så gör du skillnad, så var så snäll och fortsätta med det ;).

    SvaraRadera
  6. Tack Lena... skillnad? Ja, inte vet jag... men jag har fått en fin placering på en lista som finns, tillhör övre kvartilen där, så nån skillnad gör jag väl, men gentemot vadå?

    SvaraRadera
  7. Gentmot vadå?

    Du är en röst, en god och välbalanserad röst gentemot dom som inte är fullt så välbalanserade.

    Balans behövs, fråga Leroy så får du se;).

    SvaraRadera
  8. Okej då förstår jag... Leroy är ju alltid bäst. Gud vad han kämpar och har sig på alla fronter...i alla lägen också de hopplösa. Vilken energi! Tack igen för de uppmuntrande orden... :)

    SvaraRadera
  9. Ann Helena!

    Även jag läser din blogg med både glädje och intresse. Det är alltid kul att ta del av andra människors tankar och funderingar. Så även jag hoppas att du fortsätter i den takt du tycker är lagom.

    SvaraRadera
  10. Tack Medborgare X, som du vet gillar jag din blogg också... :)

    SvaraRadera