onsdag 14 maj 2014

Filmskaparen Malik Bendjelloul död

UPPDATERAT
Vad dog han av? Det är förstås det första man tänker när nyheten om filmregissören Malik Bendjelloul kablas ut i medierna. Var det av tabubelagda orsaker eller hastig sjukdom? Det var en olycka säger de som vet. Polisen säger att det inte var ett brott. Han blev 36 år. Jag vet att det är svårt att vara skapande och kreativ. Det är att slåss med mörkret många gånger, att tvivla på sig själv, att gå genom ångest och misstro både från egna inre världar och den yttre.

Han vann en Oscar för sin Searching for Sugar Man år 2013. En härlig stillsam dokumentär berättelse om en man som försvann, men blev idol i Sydafrika. En symbol för kampen mot apartheid. En musiker som hade en kort karriär på 60-talet och som antogs ha begått självmord efter en misslyckad konsert. Det var som ett mirakel när han hittades igen. Filmen sågs av en och en halv miljon människor i olika länder och fick drygt 30 utmärkelser. Sixto Rodriguez fick en nystart genom filmen om honom och är mitt uppe i en turné. Men det var nära att den aldrig blev klar när huvudfinansiären hoppade av och ingen trodde på projektet.

Nu höll Bendjelloul på med en film om en man som kunde tala med elefanter. Pressen är alltid hård efter en succé, när det är dags att gå vidare och upprepa detta ännu en gång. Men han kände sig fri att göra exakt som han ville nu när han hade lyckats. Han sade att han inte behövde vara rädd att hans idéer skulle intressera någon eller han behövde inte oroa sig för hyran eller tampas med människor, som trodde att de visste bättre. Det tog fyra år för honom att göra den första dokumentären. Nu blir aldrig filmen om Lawrence Anthony färdig. Den man som gick in i Bagdad samtidigt med USA:s trupper för att rädda djuren på Bagdad Zoo. 

Livet är långt men samtidigt kort. Någon klok människa har sagt att det är inte längden som är avgörande. Det är vad vi gör av de minuter och timmar vi har fått. Vila i frid Malik Bendjelloul!
11:57
Hans bror Johar bekräftar nu att det är självmord. Jag har själv varit sjukskriven för depression och naturligtvis ingår självmordstankar i detta. Har skrivit om det i min utgivna dagbok Ett Sekel av Tystnad. Jag gick till läkare då och fick hjälp av psykolog. Det är svårt att befinna sig utanför samhället. Det gjorde inte Malik Bendjelloul, men det är svårt att hjälpa någon som är deprimerad. Jag vet eftersom en arbetskamrat på DN tog livet av sig. Det gick inte att hjälpa honom. Men ta inte livet av er! Ingenting blir bättre av detta. Det orsakar bara de efterlevande en ohygglig sorg. Och den som gör detta ångrar sig säkert i nästa sekund. Ingenting förbättras av en sådan handling. 




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar